Inrikes

Fågelinfluensan: Smittan på väg in i EU

Efter utbrotten i Turkiet står EU näst på tur. Experterna tror dock inte på någon epidemi.

Det senaste utbrottet av fågelinfluensa av den aggressiva typen H5N1 i Turkiet oroar hälsomyndigheter i hela Europa. Frågan är när, och inte om, det första EU-landet kommer att drabbas. Smittan har nu nått storstaden Istanbul, och därifrån är det bara tjugtotal mil till den grekiska gränsen.

– Fågelinfluensan kommer att sprida sig längre västerut och vi kan få se enstaka människor insjukna på fler håll i Europa, säger Björn Olsen, adjungerad professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet.

Förmodligen är det längs urgamla handelsvägar genom Asien som fågelinfluensan har nått ända till Turkiet. Därmed är inte flyttfåglar den största faran, utan smittan kommer främst via köttprodukter och smuggling av fjäderfän.

För svensk del kan det vara trösterikt, för enligt Olsen är risken liten för att flyttfåglar ska föra med sig H5N1 hit senare i vår, åtminstone inte i någon större omfattning.

I Turkiet har sällsamt många männi­skor insjuknat på kort tid, om man jämför med Sydostasien. Visserligen kom redan i höstas det första larmet, men antalet inrapporterade fall har bara rört sig om ett par tusen. Nu har plötsligt tre människor dött, och totalt 15 människor är konstaterat infekterade.

Annika Linde, statsepidemiolog vid Smittskyddsinstitutet, är överraskad över händelseutvecklingen.

– Det är förvånande att så många byar i Turkiet har smittan, säger hon. Förmodligen har myndigheterna slarvat med rapporteringen och undervärderat antalet smittade fåglar.

Men hon och andra experter betonar att det än så länge inte finns några belägg för att H5N1 har förändrats till ett mer smittsamt virus, och ingen befarar att det ska orsaka en mänsklig epidemi i Europa. Fågelinfluensan är ett hot främst mot just fåglar, och slår hårdast mot jordbruksnäringen. I själva verket är smittan det mest omfattande utbrott av en djursjukdom som någonsin har registrerats.

Så vad ligger då bakom den plötsliga spridningen i Turkiet?

En möjlighet är att viruset är identiskt med det i Sydostasien, och att brist på kunskap ligger bakom dödsfallen. De turkiska barnen dog efter kontakt med sjuka kycklingar, och det är en känd smittväg. Trots att larmet om H5N1 kom redan i höstas, så har informationen om hur man ska hantera fjäderfä inte nått ut till alla. Läget kompliceras av den spända politiska situationen mellan de turkiska myndigheterna och den kurdiska regionen.

En andra möjlighet är att viruset precis som vanliga influensor når en topp under vintersäsongen, och att det är därför som den plötsligt slagit till så hårt. Dessutom kan vintern påverka smittrisken på fler sätt, säger Annika Linde.

– I Vietnam kan hönorna gå ute året runt, men här måste fjäderfäna hållas inomhus eftersom det är snöstorm och kallt. Då kan viruspartiklar lättare spridas via träck och damm.

En tredje möjlighet är att viruset trots allt har förändrats och nu lättare smittar från fågel till människa. De preliminära testerna från Turkiet visar att H5N1 inte ser likadant ut hos fågel som hos människa, och den närmaste tiden ska forskarna undersöka om genförändringen har gjort viruset farligare.

Det osäkra kunskapsläget kan betyda att fler människor är smittade, även i Turkiets grannländer, och att det dessutom finns fler orapporterade fall i Sydost­asien. För att hindra fortsatt spridning pågår nu masslakt av kycklingar på den turkiska landsbygden, och gränskontrollerna skärps.

– Det är väldigt viktigt med importförbud mot alla typer av höns- och andfågelmaterial från smittade länder, säger Annika Linde.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera