Britt Bohlin spikar inte budgeten vid frukostbordet

Text:

Frukost hemma hos familjen Bohlin Olsson. Sten Olsson är statssekreterare i finansdepartementet och Britt Bohlin Olsson är ordförande för socialdemokraterna i riksdagen och därmed den som ska se till att de 144 socialdemokratiska riksdagsledamöterna går i takt med partiledningen.

Ett alldeles utmärkt tillfälle att dra upp riktlinjerna och reda ut motsättningarna inför den viktiga vårbudgeten, den som ska lägga grunden för ytterligare en socialdemokratisk valseger.

–Ja, det finns de som tror att jag och Sten gör upp om budgeten hemma vid frukostbordet. Men det kan jag säga en gång för alla att så är det inte. Många skulle nog bli förvånade över hur lite politik det pratas hemma hos oss.

Nu är det inte frukost utan lunch och jag träffar Britt Bohlin Olsson för att prata om ministerposter, häftiga flygplan och hur det är att vara Göran Perssons ordningsvakt i riksdagen. Hur får man 144 riksdagsmän att rätta in sig i leden och trycka på rätt knapp varje gång det är dags för omröstning i riksdagen. Hur går det till när partipiskan viner? Britt Bohlin Olsson börjar med att protestera mot beskrivningen.

– Den enda partipiska jag har sett hänger utanför chefsvippens rum i parlamentet i Sydafrika. En lång ridpiska som såg riktigt otäck ut. Själv behöver jag ingen. Riksdagsgruppen består av folkvalda ledamöter som röstar efter sin egen övertygelse.

Piska eller inte. Britt Bohlin Olsson lyckas alltid hålla ihop skocken. Den interna debatten kan vara hård och nävar knyts i fickorna när det handlar om folkomröstning eller inte om EU:s nya grundlag, om amnesti för apatiska flyktingbarn eller någon uppgörelse med miljöpartiet som regeringen tvingats till. Men när riksdagsmännen lommar iväg till sina stolar i plenisalen vet Britt Bohlin Olsson att hon kan räkna med 144 röster för partiledningens linje.

– Alla måste få säga vad de tycker och det är ingen som tvingar någon att byta åsikt, men vi kan inte ha minoritetens diktatur. Om någon har samlat en majoritet kring ett förslag så vill han eller hon självklart inte att någon enskild ledamot ska liera sig med oppositionen och rösta emot. Ingen vill ha det så och därför röstar vi lika.

Men det innebär ju att en del röstar mot sin egen övertygelse?

– Ja, visst. Men alla har köpt arbetssättet. Den som respekterar processen vet att nästa gång som han eller hon själv fått igenom ett förslag så kommer inte någon att rösta emot.

Innan riktlinjerna har dragits upp kan det ibland gå ganska hett till. Det har varit både skratt och gråt på riksdagsgruppens möten i andrakammarsalen, medger Britt Bohlin Olsson. Speciellt under krisåren i mitten av 1990-talet när det handlade om hårda besparingar sved rappen från, ja vad ska vi kalla det?, den osynliga partipiskan, ordentligt på många socialdemokratiska ryggar.

På ett sätt var det ändå lättare då, när socialdemokraterna samarbetade med centern, tycker Britt Bohlin Olsson. Och om det är något hon önskar sig inför valet i höst, ­förutom fortsatt regeringsmakt, så är det att röstsiffrorna ska bli sådana att socialdemokraterna kan klara sig utan åtminstone ett av samarbetspartierna.

– Jag önskar mig ett stabilare parlamentariskt underlag. Jag har inget emot att samarbeta med många men det blir mycket enklare och tydligare om man vet att det räcker med stöd från ytterligare ett parti för att få majoritet.

– Guten appettit, önskar den mustaschprydde kyparen i lederhosen och ställer ner tallrikar med rejäl tysk husmanskost. Umpa umpa-musiken fulländar den sydtyska atmosfären mitt i centrala Stockholm.

Var och varannan gång det diskuteras nya ministrar i regeringen så dyker Britt Bohlin Olssons namn upp. Efter Anna Lindhs död föreslogs hon som ny utrikesminister och när Göran Persson började spekulera om sin egen framtid lyftes hon till och med fram som statsministerkandidat. Men det är posten som försvarsminister som bedömare oftast tippat på. Efter åren som vice ordförande i försvarsutskottet under de borgerliga regeringsåren verkade valet naturligt. Men Göran Persson ville annorlunda. Och Britt Bohlin Olsson verkar inte vara så ledsen för det.

– Jag gjorde 10 års värnplikt inom försvarspolitiken. Det kan räcka. I min nuvarande roll kan jag lägga mig i alla delar av politiken och det är faktiskt mycket mer spännande.

Men om Britt Bohlin Olsson tröttnat på försvarspolitiken så har hon inte tröttnat på flygplan. Förre moderate försvarsministern Anders Björk gillade att bli fotograferad i flygardräkt i Jas-plan, men den ende civile svensk som flugit med i alla de fyra senaste stridsflygplanen, eller »spetsiga« flygplan, är den nyblivna 50-åringen från Teåker.

– Lansen, Draken, Viggen och Jas Gripen, räknar hon upp i överljudsfart.

– Viggen är min favorit. Den har mest flygkänsla. Det är brutalitet och kraft. Om Viggen är som en arbetshäst så är Gripen mer som en ballerina. Det märks knappt att man flyger fram. Nej men du, vi kan inte fortsätta prata flygplan för då kan hela eftermiddagen gå åt.