Satsning mot sexbrott skrotas

Text: Terese Cristiansson

Det är helgnatt i centrala Västerås. Många är på väg hem från krogen. Plötsligt blir en kvinna på en enslig gata i centrala stan attackerad av en cyklande okänd man. Han ofredar henne, försöker våldta henne. Hon börjar skrika och göra motstånd. Då ger han plötsligt upp och cyklar iväg.
En timme senare attackeras en annan kvinna på ett nästan identiskt sätt.
Sedan 19 augusti har mannen attackerat minst 13 kvinnor som har rört sig i centrala Västerås på natten under en helg och rädslan växer för att han ska våldta någon. Nästan varje gång har mannen kommit på cykel.

– Det är smart, han kan snabbt lämna platsen. Men vi vet inte om han äger flera cyklar eller om han stjäl dem, säger Ulf Palm, presstalesman för polismyndigheten i Västmanlands län.

För Västeråspolisen har det inte varit svårt att länka samman de aktuella brotten tack vare cykeln, men om de framöver ska leta efter samma tillvägagångssätt ute i övriga landet behöver de hjälp av nationella register.

Ett sådant nationellt register är Rikskriminalpolisens databas ViCLAS som framför allt används i spaningar efter grova våldsbrottslingar, till exempel sexualbrottslingar. Programmet länkar gärningsmannabeteende och kan antingen ge träff på tidigare dömd gärningsman med samma tillvägagångssätt eller så avslöjas en seriebrottsling.

För några år sedan fick några utredare på Södertörnspolisen en anmälan om ett grovt övergrepp på en liten flicka. Här gällde det att jobba snabbt, eftersom pedofiler ofta begår nya brott. De knappade snabbt in pedofilens tillvägagångssätt och skickade formuläret till ViCLAS-enheten som sitter i Rikskriminalpolisens korridor på Kungsholmen i Stockholm. De tog emot materialet och bestämde sig för att göra en snabbanalys. Ett antal av de 168 faktorerna som skrivs in i brottsbeskrivningen valdes ut och de började leta länkar till andra brott.

Ett dygn senare hade de träff på ett liknande brott i ett annat distrikt som hade skett fyra år tidigare, bekräftar Jonas Hildeby, geografisk analytiker och utredare på Södertörns polismästardistrikt.

Pedofilen hade använt sig av samma beteende genom hela brottet, vilket avslöjades av ViCLAS-analysen. Med hjälp av de två fallen kunde de snabbt inringa och gripa pedofilen.

I Kanada och i elva europeiska länder har man satsat stort på ViCLAS som ses som en viktig tillgång och ett gränsöverskridande system för att gripa seriebrottslingar.

Men nu har ledningen för Rikskriminalpolisen tagit beslutet att ViCLAS inte längre ska fortsätta användas i sin ursprungliga form. De två personer som i dag jobbar på ViCLAS-enheten ska integreras i gärninsmannaprofilgruppen och registret ska inte vara heltäckande för våldsbrott.

– Vi har en besparingsplan och jag måste se till att pengarna används på bästa sätt och det här har inte gett så mycket som vi har hoppats på i förhållande till vad det kostar, säger Magnus Törner, chef för Kriminalpolisenheten.

Databasen och gruppen av utredare och beteendevetare som har jobbat på ViCLAS-enheten har funnits på Rikskriminalpolisen sedan 2000. För att systemet ska ge många länkningsresultat krävs att det ligger ett stort antal fall i databasen. I Sverige har det stundtals varit trögt med inrapporteringen från polismyndigheter. Totalt har de hunnit registrera cirka 2 000 ärenden. Databasens effektivitet har varit omdiskuterad och vid en tidigare utredning togs beslutet att databasen måste hinna få minst 3 000 ärenden för att man ska kunna göra en adekvat bedömning.

Nedläggning eller omstrukturering; oavsett vad man väljer att kalla det så väcker beslutet upprörda känslor.

– Vi har lagt ned stora resurser på att ViCLAS ska få den information de behöver för att bygga ut registret så att det kan börja ge resultat. Nu läggs arbetet ned innan databasen har fått tillräckligt med ärenden. Jag är inte nöjd med det här, säger Henrik Malmquist, chef för länskriminalpolisen i Malmö.

Förespråkarna menar att om ViCLAS får mer tid att utvecklas är det en långsiktig metod att gripa fler överfallsvåldtäktsmän, där uppklarningsnivån i dag är extremt låg. Databasen används dessutom av gärningsmannaprofilgruppen som en källa på gärningsmäns beteendemönster som kan bli intressanta för framtiden, bland andra Niklas Lindgrens, den så kallade Hagamannen, som den 2 oktober dömdes till 14 års fängelse av hovrätten för Övre Norrland för överfall på sex kvinnor.

– Vi tycker förstås det är tråkigt eftersom systemet är en unik informationskälla om våldsbrott av den här typen i Sverige. Vi har kunnat titta där bland annat för att se vilka beteenden som finns, säger chefen för Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, Paul Johansson.

Kristoffer Mueller, chef för Rikskriminalpolisens analyssektion som ViCLAS-enheten lyder under, säger att det inte handlar om en nedläggning utan en omdefiniering. Materialet ska fortsätta användas men systemet är i dag ineffektivt. Till exempel får de ingen träff på »Cykelmannen« i registret, trots att det har funnits ofredande cyklister tidigare, till exempel i Halmstad för några år sedan. Kristoffer Mueller tror inte att ytterligare 1 000 ärenden skulle göra skillnad, utan menar att de ska fokusera på en viss typ av brottslighet i stället.

Om det blir på våldsbrottslingar som är dömda till minst fyra års fängelse eller sexbrottslingar är inte bestämt.

Henrik Malmquist, chef för länskriminalpolisen i Malmö, är ändå skeptisk. Han menar att beslutet om en strypning av systemet kom för snabbt.

– ViCLAS i den ursprungliga formen försvinner och jag tycker inte att beslutsunderlaget har varit tillräckligt väl genomarbetat, säger han.