Anne Ramberg om stulna kontoutdrag

Text: Emma Härdmark

Foto: Scanpix

Tyska underrättelsetjänsten har köpt stulna kontoutdrag för motsvarande 45 miljoner kronor från en bankanställd. Sverige har tagit del av informationen och hundra misstänkta svenska skattesmitare jagas nu av Skatteverket.

Vad säger du om Skatteverkets agerande?

– Så som det har framkommit har de inte betalat för uppgifterna, utan fått dem. Men vad som är oerhört bekymmersamt är, om man som generaldirektören antytt, inte känner sig helt främmande inför att också betala för liknande uppgifter. Det skulle vara en form av häleri.

Varför då?

– Den person som tillhandahållit de här uppgifterna har åstadkommit dem via brott. Det känns väldigt otillfredsställande.

Ska man inte göra allt för att förhindra brott?

– Nej, det ska man inte göra. Det finns vissa gränser, av rättssäkerhetsskäl. Lika lite som vi accepterar anonyma vittnen så accepterar man inte brottsprovokation. Statens angelägna brottbekämpning kan inte ta sig vilka uttryck som helst.

Hur menar du?

– I Sverige har vi ett system där man kan åberopa all bevisning, även om den är stulen, i många andra länder får man inte det. USA är ett alldeles särskilt sådant exempel. Har man kommit åt informationen på fel sätt kan man inte åberopa den i domstolen. Det kan vara väldigt grova brott där bevisningen inte håller av den anledningen. Det kan i och för sig uppfattas som otillfredsställande.

Så amerikanska skattesmitare med pengar i Liechtenstein kommer att klara sig?

– Jag kan inte svara på hur det skulle vara i just det här fallet. Fördelarna med vårt svenska system är framför allt för den tilltalade som kan åberopa all form av bevisning. Om polisen och åklagaren däremot använder sig av bevisning som det inte är klart hur de kommit åt är det väldigt svårt för klienten att försvara sig. Bevisning som framkommit på det sättet har därför lägre bevisvärde.

Hur då?

– Om någon påstår något om dig måste du veta vem det är som påstår det, och på vilka grunder, för att kunna bemöta det. Människor kan ha väldigt olika bevekelsegrunder för att leverera information. För att bedöma tillförlitligheten i den informationen så måste man också kunna bemöta den och veta ursprunget. Man måste se det på ett principiellt plan, inte stirra sig blind på listorna från Liechtenstein.

Brottsprovokation är inte tillåtet i Sverige. Nu säger till och med Skatteverkets egen rättschef att detta är »på gränsen till att provocera fram brott«. Håller du med?

– Ja, det är på gränsen. Man ska inte förmå någon att begå ett brott som annars inte hade begåtts. Så om en person med mindre hög integritet som arbetar på en bank vet att de kan få fyrtio miljoner kronor om de knycker en lista med namn, så ja, indirekt kan man nog säga att man provocerat fram ett brott som personen inte skulle göra annars.

Håller gränserna på att ändras för hur brottslingar får jagas?

– Ja, i den meningen att det reses krav på att polisen ska få arbeta under skyddad identitet och ägna sig åt brottsprovokation. Det måste man vara uppmärksam på. Visst, brottsligheten ändras och man måste också ändra de redskap man använder. Men ändamålen helgar inte alltid medlen. Även om det är mycket pengar det handlar om i skattebrott är det inte liv som står på spel.

Vad tycker du om att det finns länder i Europa med så rigid lagstiftning kring banksekretessen?

– Det kan man verkligen ha synpunkter på. Det blir ett garage för skattesmitare.

Du har varit kritisk till lagförslaget om att advokater måste anmäla klienter som kan tänkas hålla på med penningtvätt. Vad är det för skillnad på banksekretess och advokatsekretess?

– Bankerna är sedan länge underkastade en rapporteringsplikt om de misstänker penningtvätt. Men advokater har en särskild ställning i rättssamhället och en lagstadgad tystnadsplikt som har sin grund dels i nationell lagstiftning, dels i Europakonventionen. Det bygger på att man i ett rättssamhälle alltid ska kunna ha ett förtroendefullt samtal med sin advokat utan att denne bryter sin lojalitet och plötsligt blir lojal med staten som det var i de forna sovjetstaterna.

Detta har hänt

En skattehärva nystades upp för två veckor sedan när den tyske postchefen Klaus Zumwinkel ertappades med fingrarna i den insynsskyddade syltburken och fick avgå.

Banken LGT, där minst tusen utlänningar gömt undan miljontals skatteeuro, ägs av lilleputtlandets furste.

Landet har en rigorös banksekretess och finns med på OECD:s svarta lista över länder som vägrar samarbeta inom skatteområdet.

Svenska Skatteverket uppskattar att 46 miljarder kronor undanhålls beskattning i Sverige varje år.