Tunn budgetsoppa

Text: Claes Lönegård

Foto: Scanpix

För ett halvår sedan stod finansminister Anders Borg med den berömda luntan i sina händer och manade till återhållsamhet. Den heta svenska konjunkturen fick inte eldas på ytterligare.

Det var innan den amerikanska bolånekrisen. I dag ser läget annorlunda ut. När bubblan sprack gav det eko i hela världsekonomin. Börserna föll och drog med sig konjunkturen. Än har vi inte sett hur Sverige kommer att påverkas.

Det är det som är problemet när finansministern nu ska presentera sin fjärde budget sedan alliansen vann valet 2006. De internationella siffrorna pekar mot en kraftig konjunkturnedgång. Samtidigt har svensk ekonomi klarat sig förhållandevis bra, med endast en mindre avmattning. Åtminstone än så länge.

Prognosmakarna på finansdepartementet sitter således i en svår sits. Antingen gå efter amerikanska siffror. Eller koncentrera sig på den inhemska utvecklingen. Osäkerheten är närmast total.

Henrik Braconier, som är chef för finansdepartementets prognosenhet, medger att situationen är ovanligt problematisk. Därför räcker det inte med en prognos.

– Förutom huvudprognosen kommer vårbudgeten även att innehålla alternativa scenarier, säger han.

Att det går att göra motsatta bedömningar av det ekonomiska läget märks i de stora skillnaderna mellan marknadsaktörernas olika prognoser. Samtidigt som SBAB räknar med 3,2 procents tillväxt för 2009, förväntar sig SEB endast hälften så stora siffror, 1,6 procent. Sådana differenser har inte setts på flera år.

Regeringen tillhör numera det mer försiktiga lägret. Enligt Anders Borg har ­effekterna av den finansiella oron på svensk ekonomi ännu inte märkts. Men de kommer.

– De största fiskarna simmar på djupast vatten. När de dör tar det längst tid innan de når ytan. Och när de bryter ytan så luktar de också mest.

Skillnad var det i höstas när den stora budgeten presenterades. Borg förutsåg då 3,2 procents tillväxt under 2008. Sedan dess har han, liksom andra, fått revidera sina siffror vid ett par tillfällen. Först skrev regeringen ner tillväxten till 2,3 procent i början av året.

Och i den kommande vårbudgeten är det 2,1 procent som gäller för 2008. Att jämföra mot Konjunkturinstitutets prognos om 2,6 procent.

I vanliga fall brukar prognoserna spela en något undanskymd roll när vårbudgeten presenteras. Allt ljus brukar riktas mot utgifts- och skattereformer. Men i år är rollerna omvända.

Vårpropositionen ska från och med nu innehålla mer riktlinjer och mindre detaljer. Allt krut sparas till höstens stora budget. Tanken är att slippa det återkommande dubbelarbetet och komma bort från politikens motsvarighet till kvartalskapitalism. Men det handlar också om att regeringen helt enkelt inte har enats om vilka reformer som står på tur.

Riksdagen tog beslut om att förändra budgetprocessen redan 1996. Men det är först nu som vårbudgetarbetet bantas ned. Anders Borg har till och med ställt in den klassiska budgetpromenaden mellan finansdepartementet och riksdagen.

Det minskar dock inte intresset för vårbudgeten. Även om kakan inte ska fördelas så måste det bestämmas hur stor den är; en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva någon fördelningspolitik framöver – när regeringspartierna väl kommit överens om politiken.

30 miljarder. Så stort är reformutrymmet, enligt Konjunkturinstitutet. Det räcker inte, menar Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster, som i stället räknar på 50 miljarder. Det motsvarar mer än hela försvarets budgetpost.

Anders Borg själv värjer sig för att fastslå en bestämd summa och vill i stället vara mer återhållsam än prognoserna medger.

– Det finns ett visst reformutrymme. Men vi bör ha en säkerhetsmarginal. Vid flera tillfällen har vi gjort betydande felbedömningar av det framtida offentliga sparandet. Det måste vi ta i beaktande, säger Anders Borg.

Några större reformer är alltså inte att vänta den 15 april. Tidigare budgetar har redan avskaffat fastighetsskatten, infört jobbavdraget och sänkt arbetslöshetsersättningen. Och det blir svårt för alliansen att förbättra sig i sin egen paradgren, sysselsättningen, med tanke på att 2007 var ett exceptionellt bra år för svensk arbetsmarknad.

Utan en bunt löften, och med oroliga vindar i ryggen, är finansminister Anders Borg förmodligen glad att han slipper trängas med reportrar och fotografer om utrymmet på Drottninggatan i år.

Mer ur reportaget

Tillbaka på ruta ett

Firma Reinfeldt-Borg har genomfört det de gick till val på. Nu måste de börja om från början.