Kriser och utveckling

Text: Lisa Bergman

Toppbild: Scanpix

Toppbild: Scanpix

Varje ekonomisk kris är unik – men de har också gemensamma drag. Under 30-talskrisen var svensk industri fortfarande outvecklad, de flesta svenskar försörjde sig inom lant- eller skogsbruk. Återhämtningen skedde när övriga världen stod i brand och efter andra världskriget var strukturomvandlingen ett faktum – svenskarna hade lämnat plogen för bandet.

Vid början av 70-talets lågkonjunktur låg Sverige i topp i välfärdsligan, mycket tack vare den stora tillverkningsindustrin, men samtidigt tvingade industrin fram rationaliseringar. Vid den här tiden sysselsatte svensk fartygs­produktion 38 000 personer, men på bara ett par år ledde galopperande oljepriser och global lågkonjunktur till den stora svenska varvskrisen.

Femton år senare hade antalet varvsanställda krympt till 10 000, och i dag är industrin i det närmaste utraderad. Stålindustrin tog en annan väg. När den drabbades genomfördes strukturförändringar och effektiviseringar av hela produktionen. När så den enklare produktionen konkurrerats ut och produktiviteten ökat rejält på hemmaplan hade antalet arbetstillfällen decimerats.

– De rationaliseringarna var kännbara då – men nu har vi en stålindustri som står sig rätt bra i den internationella konkurrensen även i kristider, säger Lennart Schön, professor i ekonomisk historia vid Lunds universitet.

30-tals- och 70-talskriserna pressades fram av omvärlden. Men 90-talskrisen hade inhemska orsaker. Den smittade sedan av sig på industrin och offentliga sektorn, men första vågen drabbade den överspekulerade bygg- och finanssektorn.

– Samma typ av rationaliseringar och sammanslagningar kan nu även drabba fordonsindustrin. Det hade antagligen inträffat ändå men sker snabbare på grund av krisen, säger Mats Larsson, professor vid Uppsala Center for Business History.

Skillnaden mot tidigare kriser är att produktiviteten – som stålindustrin visar – har skruvats upp och sysselsättningsgraden redan är hårt pressad. Numera finns inte samma absorptionsförmåga, helt enkelt för att det finns färre arbetstillfällen från början.

Läs även: Den nya industrin stämplar in

Text: Lisa Bergman

Toppbild: Scanpix