Markfrågan avgör valet

Text: Anna Ritter

Bild: Carl-Johan Utsi

I Gällivare tingsrätt lämnades det i måndags under högtidliga former in en stämningsansökan mot den svenska staten. Svenska Samernas Riksförbund (SSR) hävdar att staten bryter mot rennäringslagen, eftersom samerna inte får förvalta jakt- och fiskerättigheterna i fjällvärlden. Sedan 2007 är det fritt fram för alla EU-medborgare att jaga och fiska i de svenska fjällen, vilket gjort att resurserna utarmats.

– Nu är det folk överallt på fjället, det är rena Folkets park, säger Ingemar Blind, som är ordförande i Girjas sameby utanför Kiruna.

Ökningen av jakt- och fisketurism hotar nu tillgången på ripa, och skotertrafiken stör renkalvningen tidigt på våren, menar Ingemar Blind. Han skulle önska att det enligt principen om urminnes hävd, det vill säga att ensamrätt till jakt och fiske ges till dem som brukat området under mycket lång tid, vore upp till Girjas sameby att hantera jakt- och fiskerättigheterna.

Frågan är brännhet, och på söndag är det val till sametinget, som är både folkvalt parlament och statlig myndighet. Hur många samer som finns i Sverige är oklart, eftersom staten inte har etniska register. Det brukar sägas att de är omkring 20 000, men enligt SSR kan de vara så många som 60 000. Men bara 8 000 har anmält sig till röstlängden som ger rätt att rösta. De krav som ställs är att man själv anser sig vara same och har en nära relation till det samiska språket. Den som har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängden har också rösträtt.

– Det här blir det mest intressanta valet i sametingets historia. Sex av tio väljare är osäkra och 1 000 nya personer är upptagna i röstlängden, de flesta av dem ungdomar, säger Thomas Sarri, på Sameradion.

För medan ilskan mot svenska staten för dess vägran att skriva under FN-deklarationen som stärker samernas rättigheter spänner över partigränserna, så är det också mycket som splittrar.

Många av  ledamöterna i Sametingets två största partier Jakt- och fiskesamerna och Samelandspartiet har anslutit sig till andra partier.

I ena änden av den politiska skalan finns de traditionella rennäringsförespråkarna i partiet Guovssonásti, medan de mer förändringsbenägna Jakt- och fiskesamerna, som främst företräder samer utanför samebyarna, befinner sig i den andra änden. Och mellan de falangerna råder stora motsättningar.

Det vanliga är kanske att likställa samer med renskötare. Inget kunde vara mer fel. I själva verket är det bara 4 500 samer som lever på rennäring. Den stora majoriteten av samer eller människor med samiskt ursprung lever faktiskt i Stockholm.

Frågan om alla samers rätt till jakt, fiske och renskötsel delar gruppen i två läger. Många av dem som lever av rennäringen tycker inte att alla samer, oavsett var i Sverige de bor, ska ha samma jakt- och fiskerättigheter. Den andra falangen håller på sin rätt. Men även bland renskötarna finns det de som vill ha en generös tillämpning av jakträtten.

– Hierarkin inom dagens samebyar hör inte hemma på 2000-talet. Det är mer otidsenligt än det svenska kungahuset, säger Lars-Jonas Johansson, som själv är renskötare i liten skala och kandiderar till sin andra mandatperiod i sametinget, för partiet Samerna.

Samerna är ett av världens erkända urfolk – och EU:s enda. Redan flera tusen år innan Sverige blev till som nation befolkade samerna de svenska fjällen. Det är inte så länge sedan antropologer och läkare åkte runt för att mäta skallomfånget på lapparna, som samerna kallades då. Från 1700-talet och framåt betraktades de som exotiska varelser, som i sann darwinistisk anda antogs vara ett utdöende släkte.

Just nu pågår en handfull juridiska processer som rör rätten till mark i de samiska områdena. Striderna står mellan svenska ickesamer och samebyarna, som bägge hävdar sin rätt till marken. Det är ofta komplicerade och infekterade strider det handlar om. Samerna som urfolk bygger sin argumentation på urminnes hävd, men motparten, de ickesamiska jord­ägarna, har kanske bott på samma mark i generationer.

– Att samerna är ett urfolk betyder inte att de alltid har rätt i alla marktvister. Men särbehandlingen motiveras av kolonisationshistorien och det faktum att de brukat landet i flera tusen år, säger Peter Sköld, professor i historia och föreståndare för Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.

En som upplevt hur hätsk debatten kan vara är Helena Carlsson, som skrivit boken »Same och lapp – i tid och otid«. Ilskan var stor över att hon, som inte är same själv, gav ut en bok om deras historia.

– Här uppe i norr så är det extremt laddat. Jag mötte så enormt mycket ilska, både bland samer och andra, att jag inte orkade skriva ytterligare en bok som planerat.

Hugh Beach är professor i kulturantropologi i Uppsala. Han är kritisk till hur den svenska staten agerat.

– Det handlar om rättigheter, inte privilegier, som många vill framställa det som. Att ta ifrån samerna deras markrättigheter är som att säga till en villaägare att »du får bo kvar i ditt hus, men det flyttar in femtio personer till«, säger han.