Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Reinfeldt rosas för ordförandeskapet

Sverige var kompetent, men kunde ha ansträngt sig mer för att få starkare EU-chefer. Så utvärderar åtta europeiska EU-kännare ordförandeskapet.

England
Tony Barber, chef för engelska Financial Times Brysselkontor.
Betyg: 4,5/5

»Mycket kompetent och professionellt skött.«

Hur har Sverige klarat ordförandeskapet?
– Allt har varit mycket kompetent och professionellt skött, precis som man kunde förvänta sig. Sverige har återupprättat en mer intelligent riktning efter den svåra erfarenheten med det tjeckiska ledarskapet.

Vad har varit den största framgången under det här svenska halvåret?
– Det måste vara att Lissabonavtalet godkändes. Det var så många andra processer som hade lagts på is på grund av problemen med avtalet. Jag har inte hört någon kritisera hur svenskarna har agerat, men man hörde att det gnälldes lite då innan innan toppmötet 19 november när de slutligen skrev på, men i samma stund som namnen på de höga representanterna offentliggjordes så hade alla glömt.

Hur viktigt är det för minnet av det svenska ordförandeskapet att man når en klimat­överenskommelse i Köpenhamn?
– Där kanske svenskarna blir besvikna, för sanningen är att initiativet att nå en global klimatöverenskommelse har rört sig bort från Europa, det drivs nu av USA och Kina. Jag tror att Europa har överdrivit sin möjlighet att påverka processen.

Så misslyckas man med ett avtal så kommer inte [[Fredrik Reinfeldt|Reinfeldt]] få skulden?
– Nej, man kan inte lasta honom för det.

Så inga större misslyckanden från svensk sida alltså?
– Verkligen inte, tänk bara på hur det gick för det tjeckiska ordförandeskapet, det bokstavligen kollapsade i mars av inre regeringskriser.

Marco
Marco Incerti, Italien. Forskare på Centre for European Policy Studies i Bryssel.
Betyg: 5/5

»Det hade varit bättre att anstränga sig hårdare för att få fram starka kandidater.«

I stort, hur tycker du att det svenska halvåret gått?
– Bilden bland folk som jobbar i Bryssel är ganska samstämmig; det svenska ordförandeskapet har varit väldigt framgångsrikt. Jag skulle säga att det är ett av de starkaste ordförandeskapen vi har haft. Sverige har varit effektivt och mycket påläst inom alla aktuella politikområden.

Ser du inga svagheter alls?
– På grund av turerna kring Lissabonfördraget så har flera viktiga frågor hamnat i skymundan, vilket är synd. Dit hör bland annat Stockholmsprogrammet och EU:s deklaration om Mellanösternkonflikten.

Vad tycker du om utnämningarna av EU:s två nya toppjobb?
– När det gäller utnämningarna av EU:s två nya toppjobb gick det nog lite väl fort. Alla hade väntat sig en lång nattmangling men [[Fredrik Reinfeldt]] tog alla på sängen när han redan sen eftermiddag presenterade namnen. Med tanke på den efterföljande kritiken hade det nog varit bättre att anstränga sig lite hårdare för att få fram starka kandidater. Om inte annat så hade det sänt signaler om att EU verkligen, verkligen ansträngt sig för att få fram de bästa kandidaterna.

Hur bedömer du det svenska ledarskapet?
– Fredrik Reinfeldt överträffade förväntningarna. Innan var han relativt okänd i Bryssel och vi visste inte riktigt vad vi kunde vänta oss. Hans ledarskap har varit ovanligt öppet och transparent jämfört med många andra EU-ledare.

Tjeck
Tomas Sniegon, frilans­reporter från Tjeckien stationerad i Malmö.
Betyg: 4,5/5

»Reinfeldt är en pojkspoling.«

Hur har Sverige skött sig?
– Felfritt. Svenskarna tog över i en svår stund, det var oklara mål och en konstig atmosfär i Tjeckien som Sverige ärvde. Det som hände i Tjeckien var den politiska elitens kollaps, såväl högerregeringen som vänsteroppositionen.

Hur har det varit att jobba som journalist under det svenska ordförandeskapet?
– Lätt, men man är inte korrespondent som på det gamla sättet. Man hänvisas hela tiden till internet och det blir byråkratiskt och opersonligt. Det är inte helt lätt att få den där viktiga mänskliga kontakten. Man åker till ett stort möte och får sitta i ett konferensrum och titta på tv när de gör sina framträdanden, det är kass. Sådan journalistik kan jag lika gärna bedriva hemifrån.

Hur har Fredrik Reinfeldt axlat rollen som ordförande?
– Överraskande diplomatiskt. Jag har följt både honom och [[Cecilia Malmström]] under hela året, de är unga båda två och mentalt någon helt annanstans än de tjeckiska ledarna. I Václav Klaus ögon är Reinfeldt en pojkspoling.

Vad kommer du minnas av den här tiden?
– Ja, det blev en dum situation när Sveriges Radio hade ett inslag där [[Carl Bildt]] kritiserade det tjeckiska ordförandeskapet. Jag förde detta vidare till tjeckiska nyhetsbyrån CTK och det blev en diplomatisk kris. Jag blev anklagad för att försämra de goda relationerna mellan Tjeckien och Sverige. Men det visade sig att inslaget från Sveriges Radio var felklippt och uttalandet från Bildt var gammalt och att han egentligen sagt något helt annat. Det kunde ju inte jag veta.

Vad skiljer Sveriges första ordförandeskap 2001 med detta?
– Det här är betydligt nyktrare, man är inte så nöjd med sig själv offentligt utan nu snarare jobbade man hela tiden.

Spanien
María Ramírez, korre­spondent i Bryssel för dagstidningen El Mundo
Betyg: 3/5

»Cecilia Malmström kommer få en lysande karriär i Europa.«

Hur har det svenska ordförandeskapet varit?
– Jag är besviken. Man förväntar sig alltid från svenska politiker att de ska vara så öppna, för öppenhet är liksom deras varumärke. Jag tycker inte att vi har fått så mycket information som under tidigare ordförandeskap.

Hur då, menar du?
– Ja, till exempel när det gäller klimatförhandlingarna, då har jag i princip fått all information från Europarådet eller från andra länder. Jag förstår att man kanske inte kan få ut alla dokument, men en del information borde kunna lämnas ut i alla fall. Jag har hört från många tjänstemän i Bryssel att de också saknat information ibland. Även om det var rätt kaotiskt under det tjeckiska ordförandeskapet så var ofta politikerna öppna mot oss och man kunde få tillgång till dem och intervjua och få information.

Har du träffat Fredrik Reinfeldt?
– Nej, faktum är att jag har bett om en intervju men aldrig fått det. Jag har intervjuat alla tidigare statsministrar under respektive ordförandeskap. Men jag har träffat [[Cecilia Malmström]], hon var toppen. Jag var glad att hon blev kommissionär, hon kommer få en lysande karriär i Europa.

Hur har Reinfeldt klarat sig som ledare för Europa?
– Jag hade hört mycket väl om honom innan han tillträdde, han är en mycket kompetent politiker, vältalig, men jag tycker inte jag har sett så mycket resultat egentligen. Han må vara en bra konsensusbyggare, men ja, i slutänden, när det gäller de stora besluten, så är det egentligen Frankrike, Storbritannien och Tyskland som spelar roll.

rosa
Rosa Balfour, Italien/Storbritannien. Senior Policy Analyst på European Policy Centre i Bryssel.
Betyg: 4/5

»Carl Bildt har varit mer aktiv. Med varierande framgång, ska tilläggas.«

Hur skulle du sammanfatta det svenska ordförandeskapet?
– Transparent och aktivt. Svenskarna har varit väldigt bra på att informera och kommunicera vad det är de håller på med. Två viktiga frågor, förutom Lissabonfördraget, har varit Stocksholmsprogrammet och klimatkonferensen. Det förra verkar svenskarna nu få igenom, den senare är det ännu för tidigt att uttala sig om.

Vad har varit mindre bra?
– Innan de två nya EU-ledarna skulle utses rådde det rena paniken i Bryssel. En mängd namn cirkulerade och känslan var att processen glidit svenskarna ur händerna. Lite tydligare ledarskap och stabilitet hade varit önskvärt.

Hur har Sverige hanterat frågorna inom ditt specialområde, utrikesrelationer och Balkan?
– Carl Bildt har varit mer aktiv och drivit frågor som rör Balkan hårdare än vad som är vanligt inom EU. Med varierande framgång, ska väl tilläggas. Sverige har satsat hårt på det östliga partnerskapet, med goda resultat. Däremot har de varit passiva när det kommer till de södra delarna av Europa, som Turkiet och Medelhavsunionen.

Lettland
Aleksandra Gluhih, reporter på ryskspråkiga dagstidningen Telegraf i Lettland.
Betyg: 4/5

»Sverige fick nästan alla länder att kompromissa.«

Hur har Sverige klarat det här halvåret?
– På ett rätt så effektivt sätt. Det har varit en stor utmaning för Sverige på grund av finanskrisen och med utnämningen av presidentskapet.

Hur har Fredrik Reinfeldt hanterat sin roll, tycker du?
– Ja, även det på ett effektivt sätt. Det var bra att det blev ett avtal mellan Ryssland och EU, då när Medvedev var i Stockholm.

Vad skulle du annars säga var den största framgången under den svenska tiden?
– Självklart är det Lissabonavtalet och att en president har kunnat utses.

Spelade Sverige någon avgörande roll där tycker du?
– Ja, det var mycket oenighet i början men Sverige fick nästan alla länder att kompromissa. Och slutresultatet är det viktigaste.

Finns det något område där Sverige kunde ha gjort bättre ifrån sig?
– Ja, i ett av de svåraste områdena, socialpolitiken. För länder med stort finansiellt underskott, till exempel Lettland och Ungern, vore det mycket bättre om EU hade större inflytande över socialpolitiken.

susanne
Susanne Nies, Tyskland. Chef för franska tankesmedjan Institutet för internationella relationer i Bryssel.
Betyg: 4/5

»Cecilia Malmström har varit extremt duktig.«

Hur bedömer du det svenska ordförandeskapet?
– Svenskarna har gjort ett mycket bra jobb. De har klarat av den svåra utmaningen att ro i hamn Lissabonfördraget och löst de institutionella utmaningarna.

Vad har Sverige lyckats mindre bra med?
– Jag tycker det är olyckligt att de valde att använda sig av konsensuslinjen när de två topptjänsterna skulle tillsättas. Det var helt onödigt och ledde till att två svaga kandidater utsågs. Jag hade exempelvis föredragit Jean-Claude Juncker i stället för Herman van Rompuy.

Hur bedömer du Fredrik Reinfeldts ledarskap?
– Han är väldigt seriös och kompetent. Jag vill också framhålla Cecilia Malmströms kvaliteter, hon har varit extremt duktig.

Jämfört med tidigare ordförandeskap, vad utmärker det svenska?
– Tjeckiens sex månader var en mardröm, ett ordförandeskap präglat av kris; både i landets inrikespolitik och de yttre omständigheterna efter finanskrisen och turerna kring Lissabonfördraget. Därför är det nästan orättvist att jämföra dem med Sverige. Under det franska ordförandeskapet, andra halvan av 2008, så syntes president Sarkozy mycket mer än vad Reinfeldt gjort, både på gott och ont. Men jag tycker inte det är en nackdel att ha en ledare som inte tar sig själv på för stort allvar.

Anand
Anand Menon, Storbritannien. Professor i Eu­ro­papolitik vid University of Birmingham och rådgivare åt brittiska överhuset.
Betyg: 4,5/5

»Reinfeldt har hållit en väldigt låg profil.«

Hur lyckat har det svenska halvåret varit?
– Det svenska ordförandeskapet beskrivs bäst med ett ord: kompetens. Viktigast och mest prioriterat har varit att få fram två kandidater som ska leda EU när Lissabonfördraget träder i kraft.

Finns det några frågor som glömts bort?
– Visst skulle man kanske ha önskat att den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken fått större utrymme. Frågan om de finansiella regleringarna av hedgefonder har också hamnat i skymundan.

Vad tycker du om Fredrik Reinfeldts insats?
– Han har hållit en väldigt låg profil och fokuserat på det som måste göras, framför­allt att lösa de institutionella frågorna. Det ser jag som enbart positivt, även om jag vet att många menar att EU behöver extroverta ledare som stjäl hela föreställningen.

Hur skiljer sig det svenska halvåret från andra ordförandeskap?
– Jämfört med det franska ordförandeskapet hösten 2008 är det svenska mycket mer lågmält. Nicolas Sarkozy är en helt annan personlighetstyp än Fredrik Reinfeldt och mycket mer inriktad på att synas och skapa rubriker. Det lyckades han bra med när han tog sig an Georgienkrisen, men han körde också över vissa medlemsstater.

Fakta | Ordförandeskapet
Sverige har suttit ordförande under 3 300 möten, 115 av dem har hållits i Sverige. Två formella och två informella toppmöten har arrangerats.
Omkring 250 personer, i Bryssel och Stockholm, har jobbat enbart med ordförandeskapet. Till det kommer tusentals personer på departement, myndigheter och mässhallar som jobbat med frågan på deltid.

Läs mer om utvärderingen av det svenska ordförandeskapet: Svårigheter i Svedala, Den olösta frågan.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera