Aktuellt

Riksbanken tur och retur

Herrens vägar äro outgrundliga. Särskilt i den svenska ekonom-eliten.

Slutet av 1990-talet, bunkern på Brunkebergstorg. Dåvarande vice riksbankschef Lars Heikensten har hållit tal och efteråt stannar en man i hästsvans kvar för att diskutera. Heikensten blir så förtjust i mannen att han pratar med chefen Urban Bäckström om att rekrytera honom.
Bäckström säger att han inte tror att hästsvansen vill lämna sitt jobb, då som chef för SEB:s ekonomiska analys, med ett så stort lönetapp. Riksbankschefen får fel. Anders Borg accepterar erbjudandet och blir »rådgivare till direktionen i monetära frågor«.

Spola fram bandet ett drygt decennium. Måndagen den 6 december utser Financial Times Borg till Europas fjärde bästa finansminister. Beskriver honom som »en av Europas mest auktoritära röster«.

Samtidigt sitter Heikensten, mannen som lyfte in hästsvansen i det offentliga igen, i ett kontorsrum Luxemburg. Visserligen tung som ledamot i Europeiska revisionsrätten, men i all egentlig mening bortglömd och utrangerad.

Lärdom? Karriärer går i cykler. Din chef en dag, kan var din underordnade den nästa.

Hur ser parablerna då ut framöver? Heikenstens, åtminstone, är i stigande.

I onsdags offentliggjordes att han blir ny vd för Nobelstiftelsen – ett av samhällets mest dolda maktjobb.

Anders Borg då? I samma Financial Times jämför ekonomiprofessorn och ordföranden i ministerns eget finanspolitiska råd honom vid Venezuelas president Hugo Chávez. Ett förebud om framtida storhet? Eller motsatsen? Ett jobb i EU:s revisionsrätt är i alla händelser ledigt.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera