Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Var Dianas död verkligen en olycka och vem mördade Olof Palme?

Livsstil

Med komplotten som tröst

Palmemordet, 9/11, svininfluensan, Dianas död – för sanningssökarna är inget vad det ser ut att vara.

Det är en iskall fredagseftermiddag vid Medborgarplatsen i Stockholm. Människor väller upp ur tunnelbanan och skyndar huttrande hem till helgen. En svartvit flagga hänger i en lyktstolpe, på ett bord står en tjock-tv som visar en film som handlar om vad som hände den elfte september 2001 när flygplanen flög in i World Trade Center i New York.

Några förbipasserande trotsar kylan och stannar till framför de välkända bilderna. En del tar sig tid att ställa frågor till männen från internetforumet ­Vaken.se som står redo med flygblad, dvd-skivor och böcker. På deras sajt luftas teorier om vitt skilda händelser, från vem som låg bakom attackerna den elfte september till vem som mördade Olof Palme.

Mordet på den svenska statsministern är just en sådan händelse som triggar i gång konspirationsteoretiker. Var det Christer Pettersson, kurdiska PKK, en grupp svenska poliser, Sydafrikas underrättelsetjänst, KGB, kroatiska fascister, Mossad, CIA eller Saddams Husseins torpeder som mördade Palme?

Olösta mord på mäktiga människor är en stark grogrund för framväxten av mer eller mindre otroliga scenarier. John F Kennedy är det kanske mest kända exemplet. Platsen i Dallas där han mördades 1963 är den moderna konspirationskulturens födelseplats. Längre tillbaka i historien väckte morden på Julius Caesar och Gustav III konspirationsandan till liv. Mordet på Martin Luther King, Marilyn Monroes självmord och prinsessan Dianas död i en bilolycka är andra exempel på hur berömda personers frånfälle ger upphov till seglivade myter.

Men den enskilda händelse som dominerat konspirationstänkandet i snart ett decennium är terrordåden den 11 september. Det blev startskottet för en ny högkonjunktur för konspirationsteorierna. En vanlig sådan är att USA behövde en förevändning att attackera oljeproducerande oljestater och därför såg till att tornen föll. En annan, populär bland dem som hyser antisemitiska åsikter, är att israeliska spioner låg bakom terrordåden eftersom de ville lägga skulden på araber och muslimer.

Det senaste året har också Wikileaks och dess frontman Julian Assange blivit föremål för intrikata teorier om världsherravälde och vem som egentligen tjänar på att läcka information till vem. Dessutom har spridningen av svininfluensan pekats ut som ett verk av CIA och vaccinet som ett sätt för giriga läkemedelsbolagsbossar att tjäna pengar.

Konspirationsteorier som dessa är inget nytt fenomen. Richard Hofstadter, amerikansk historiker som 1964 skrev den inflytelserika essän »The Paranoid Style in American Politics«, hävdade att konspirationstänkande är en vital del av USA:s politiska liv. Enligt hans definition gör en konspirationsteori anspråk på att se igenom politiska komplotter och avslöja hur de är den drivande kraften i historiska skeenden.

Forskningens förklaring till varför konspirationsteorier uppstår handlar ofta om den mänskliga naturen. I sökandet efter svar på det vi inte förstår eller förmår greppa ligger det nära till hands att söka syndabockar till enskilda fenomen och förklaringar till varför världen ser ut som den gör. Mänskligt lidande tycks helt enkelt lättare att uthärda om det finns någon att skylla på. Tanken på att man inte är ensam om att vara förd bakom ljuset skapar samhörighetskänsla i utanförskapet. Konspirationsteorier kan fylla samma funktion som religion, de bidrar till att förklara det som händer i världen och skänker mening åt tillvaron.

Postmoderna teoretiker brukar förklara fenomenet med att vi lever i ett samhälle där verklighetsuppfattningar konkurrerar med varandra, där det är svårt att avgöra vad som är sant. Då ligger det nära till hands att börja tro på konspirationer, som dessutom är vanligt förekommande i populärkulturen.

– Man brukar skilja mellan konspirationsteorier och konspirationism. Den senare är mer extrem och handlar om världsåskådning. En konspirationsteori kan ju, trots allt, visa sig stämma. Titta bara på Watergateskandalen, säger statsvetaren Markus Gossas vid Uppsala universitet.

Amerikanen Michael Barkun har skrivit en av de mest kända böckerna om konspirationsteorier, »A Culture of Conspiracy« från 2006. Han driver tesen att konspirationism är en central del av den amerikanska kulturen och delar in teorierna i tre olika kategorier. Från de enklaste som uppstått till följd av enskilda händelser, via systemteorier där en grupp eller individ, ofta judar, frimurare eller Illuminatiorden, planerar att infiltrera och omkullkasta befintliga maktcentra, till de mest raffinerade, de så kallade superkonspirationerna. Dessa knyter samman separata teorier till en enda stor världskonspiration, där en grupp personer förbereder sig för att skapa en global diktatur. Denna föreställning brukar kallas för The New World Order.

I en dokumentärfilm från 2009, som heter just »New World Order«, följer filmarna företrädare för denna åskådning, även kallad sanningsrörelsen. Huvudpersonen är Alex Jones, en amerikansk journalist med ambitionen att blottlägga saker som eliten försöker hemlighålla för de vanliga medborgarna. Han tror att det militärindustriella komplexet ligger bakom mordet på JFK och att Bilderberggruppen, denna hemlighetsfulla internationella sammanslutning där bland andra Carl Bildt ingår, aspirerar på att bli globala härskare. Det är en klubb för de rikaste och mäktigaste som i hemliga möten lägger upp en strategi för att säkra världsherraväldet, anser Alex Jones.

I den konspirationistiska tankevärlden gäller det att hålla reda på vilken teori som är sann och vilken som är en rökridå, skapad av hemliga underrättelseorgan. Ingenting är vad det ser ut att vara och för anhängarna av sanningsrörelsen har allting dolda budskap.

I Sverige har internetforumet Vaken.se sedan starten 2004 varit den samlande platsen för teorier om olika konspirationer. Attackerna den 11 september 2001 står i centrum, och den amerikanska sanningsrörelsen är en tydlig förlaga. Vaken.se, som beskriver sig som en politiskt och religiöst obunden gräsrotsrörelse, »en alternativ nyhetsportal och nätverk för sanning och frihet«, säger sig sträva efter att förmedla information som annars inte skildras via ordinarie massmedia.

Mannen bakom sajten heter Mikael Cromsjö. Han berättar att det var kontakten med alternativmedicinen som lade grunden till Vaken.se. Han beskriver sig själv som en sökare och zenbuddist som upptäckt hur läkemedelsindustrin motarbetade alternativa behandlingsmetoder. Efter terrordåden 2001 väcktes hans intresse för att ta reda på sanningen om attentaten. Mikael Cromsjö beskriver hur han via olika alternativa internationella informationskällor upptäckte stora brister i den officiella historien. Han saknade en svensk diskussion, och beslöt sig för att starta Vaken.se.

Han säger att sajten är ett öppet och ­tolerant forum, där vem som helst kan delta. Men den är också skådeplats för interna stridigheter och öppna gräl. Debattörer klagar på censur och menar att de tystas av en liten ledarklick och forumadministratörer som står Mikael Cromsjö nära.

En del av bråken handlar om huruvida det är rätt att ge en enskild grupp skulden för många av de senaste årens stora händelser. Idén om en judisk konspiration återkommer hela tiden i nya former, inte minst efter Sions vises protokoll, det förfalskade dokumentet från 1864 som beskriver en planerad judisk sammansvärjning med målet att uppnå världsherravälde.

Antisemitiska strömningar är vanligt förekommande inom konspirationismen. De har även förekommit i diskussionerna på Vaken.se, vilket den antirasistiska tidskriften Expo uppmärksammat.

Mikael Cromsjö säger sig ta avstånd från antisemitism och hävdar att det inte är ett problem som är specifikt för Vaken.se utan för internetforum i allmänhet.

Internets betydelse för konspirationsteoriernas spridning är otvetydig, och ­forskare som amerikanen Michael Barkun anser att internet är en förutsättning för att de olika förklaringsmodellerna ­efter den 11 september fått så starkt fotfäste bland medborgare runt om i världen.
Därför kan det tyckas något ironiskt att grundaren Mikael Cromsjö själv nu ifrågasätter användningen av internet, det verktyg som varit en förutsättning för rörelsens etablering och informationsspridning.

– Jag funderar ibland på att stänga ner forumet. Det är viktigare med riktiga möten i det verkliga livet, säger han.

Cromsjö säger att han inte sysslar med konspirationsteorier. Det är jakten på sanningen som intresserar honom och ­Vaken.se:s anhängare. Att lyckas avslöja vem som egentligen mördade Olof Palme den där februarinatten för 25 år sedan fortsätter att vara en drivkraft för många människor.

I mitten av januari publicerade det tyska nyhetsmagasinet Focus uppgifter som skulle tyda på att det var den jugoslaviska säkerhetstjänsten UDBA som låg bakom mordet. Det är det senaste, men knappast sista, kapitlet i historien om Olof Palme.

Fakta | Män som ­söker sanning

Sajten Vaken.se startades 2004 och är i dag ett av Sveriges största forum för alternativa sanningar. Den typiske besökaren är en man mellan 35 och 40, som har betyg från gymnasiet och ett eller flera barn.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera