Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Anne Ramberg, generalsekreterare i Sveriges advokatsamfund.

Tio frågor

»Uppfattas inte som våldtäkt«

Anne Ramberg har kritiserat svensk sexualbrottslagstiftning och försvarat Wikileaks verksamhet. Nu följer hon rättsprocessen mot Julian Assange noga.

Den svenska brottsutredningen mot Julian Assange har fått mycket kritik – hur ser du på hur processen har skötts?

– Jag har bara haft tillgång till det som förekommit i media, men det kan säkert finnas anledning att titta på hur ärendet hanterats i flera avseenden.

Som vad då?

– Det kan tyckas märkligt att Assange först var misstänkt för våldtäkt, sedan lades det ned, för att återigen aktualiseras ett par veckor senare. En annan sak är att han, enligt sin advokat Björn Hurtig, också var tillgänglig för förhör i Sverige i ett par veckor och att åklagaren lät honom lämna landet. Man skulle också ha kunnat genomföra förhör med honom i England, det är ovanligt men fullt möjligt.

Nu valde man i stället att använda sig av en europeisk arresteringsorder. Vad innebär det?

– Poängen med den är att effektivt kunna lagföra personer inom EU. I stället har uppmärksamheten bidragit till att sätta det svenska våldtäktsbegreppet i fokus trots att det inte finns några krav på dubbel straffbarhet när det gäller våldtäkt.

Hur utmärker sig svensk sexualbrottslagstiftning jämfört med övriga Europa?

– I Sverige har vi en väldigt vid definition av våldtäkt. Den innehåller gärningar som i vanligt språkbruk inte skulle kallas våldtäkt, och omfattar handlingar som inte alls har med våld eller hot att göra. Det Julian Assange påstås ha gjort kan man ha synpunkter på, och det kan definitivt vara brottsligt, men det uppfattas normalt inte som våldtäkt i andra länder.

Internationellt har det riktats kritik mot svenskt rättsväsende, det handlar om alltifrån brister i utredningen till att Sverige skulle styras av krav från USA. Finns det något i den här kritiken som du tycker att man ska ta på allvar?

– Nej. Det är en väldigt dramatisk kontext och även om det kan ha funnits brister i handläggningen av ärendet så finns det absolut ingen grund för påståenden om allvarliga brister eller korruption i svenskt rättsväsende. Vid bedömningen av om Assange ska utlämnas till USA från Sverige är det Högsta domstolen som fäller avgörandet och politiska hänsyn skulle vara helt otänkbart.

Ser du en risk att någon skulle kunna påverkas av det enorma tryck som har byggts upp?

– Jo, om Assange utlämnas till Sverige är det en stor utmaning för åklagaren att verkligen göra den objektiva bedömning av fallet som man ska göra. Att i det här läget förhöra Assange och därefter pröva om det verkligen räcker för åtal – det blir en grannlaga uppgift efter all den här uppståndelsen. Det blir sanningens minut.

Och när det gäller risken att utlämnas till USA?

– Jag förstår att Assange är rädd att bli utlämnad till USA men den risken är inte större i Sverige än i Storbritannien.

Vad tycker du om den bild av Sverige som har tonat fram under den här processen?

– Vi har alltid varit väldigt vokala när det gäller att tala om för andra hur de ska agera och i ljuset av det är detta ovant. Det är inte bra att tilltron till rättsväsendet får sig en törn, och det tror jag har skett här.

Har du någon uppfattning om varför man har kallat in pensionerade domare och åklagare, som Sven-Erik Alhem och Brita Sundberg Weitman, som vittnen?

– Nej, jag konstaterar bara att man gör precis allt för att förhala detta. Det är mycket förvånande att det har tagit så lång tid. Helt uppenbart är det personen Assange som har gjort att saken har fått sådana enorma proportioner. Det är väldigt svårt att tänka sig ett liknande skådespel i Sverige. Några av de svenska vittnesmålen har varit våldsamma men det får stå för vittnena själva, jag ansluter mig inte till de överdrifterna.

Kommer Assange att utlämnas till Sverige?

– Det vore ytterst anmärkningsvärt om domstolen skulle besluta att inte utlämna honom.

Detta har hänt

I slutet av augusti förra året anklagades Wikileaks grundare Julian Assange av två svenska kvinnor för att ha begått sexuella övergrepp. Ett beslut om att anhålla honom för våldtäkt hävdes redan dagen därpå men under utredningen misstänktes han åter för våldtäkt. I november häktades han i sin frånvaro misstänkt för våldtäkt och sexuella övergrepp. I december häktades han av brittisk polis, men släpptes mot borgen. I veckan hölls åter förhandlingar om utlämning av Assange till Sverige.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera