Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Resning. Mannen som dömts för mordet på Abbas Rezai förs in i Högsta domstolens förhandlingar.

Inrikes

Det strängaste straffet

Utlänningar som döms för allvarliga brott riskerar utvisning. För många är det hårdaste straffet.

När 17-åringen 2006 i Kalmar tingsrätt erkände mordet på Abbas Rezai anade han inte att han fem år senare skulle ha flickvän, vara pappa och stå inför livstids utvisning. Men utlänningslagens kapitel 8, paragraf 8 är obeveklig:

»En utlänning får utvisas ur Sverige, om han eller hon döms för ett brott som kan leda till fängelse.«

De flesta länder har liknande lagar. Man ska sköta sig som gäst i fjärran land, annars åker man ut.

Utlänningslagens bestämmelser om utvisning på grund av brott är till synes enkla och bygger på tre villkor: ej vara svensk medborgare, ha begått brott med högre straffvärde än böter och det ska finnas risk för fortsatt brottslighet eller ha begåtts ett särskilt allvarligt brott.

Utvisningen kan ske för viss tid eller på livstid. Vanligast är utvisning på fem år, livstids utvisning utdöms i regel bara vid riktigt grova brott som mordet på Abbas Rezai.

Både åklagare och domstol kan aktualisera utvisning, men bara domstol kan besluta i anslutning till domen i brottmålet. Det kallas »särskild rättsverkan« och är en extra påföljd precis som indragning av körkort vid dom för rattfylleri eller förverkande av utrustning som använts vid brott.

Långt ifrån alla utlänningar som döms till fängelse utvisas. En rad faktorer ska vägas in innan en utländsk medborgare förbjuds att vistas i Sverige:

Domstolen ska ta hänsyn till personens anknytning till det svenska samhället. Då beaktas om personen har jobb, bostad, familj eller släkt i Sverige, liksom förmågan att tala svenska och hur länge den dömde vistats i landet.

Två ytterligare omständigheter är särskilt grannlaga i domstolens avvägning: personens hälsotillstånd och om den utvisningshotade har barn i Sverige. FN:s barnkonvention om barns rätt till sina föräldrar ska vägas mot Sveriges intresse av att skydda sig mot kriminalitet.

Hänsyn ska också tas till om det finns hinder mot verkställighet genom att den utvisade riskerar dödsstraff, tortyr eller förföljelse vid utvisning. Den dömde kan då ansöka om uppehållstillstånd efter avtjänat straff och överklaga utvisningen till Migrationsdomstolen.

Den som döms till utvisning kan få rabatt på straffet, förklarar överåklagare Nils Rekke vid Riksåklagaren.

– Brottsbalken säger att domstolen vid straffmätningen i skälig omfattning ska beakta om den tilltalade förorsakas men genom utvisningen. En narkotikakurir som åkt fast i Sverige och saknar anknytning hit lider inget men av att utvisas och får ingen rabatt på straffet. En straffad som varit här under lång tid eller har familj i Sverige lider förstås men av att bli utvisad och kan då få lägre straff, säger han.

Det som avgör är hur grovt brottet är och personens anknytning till Sverige.

– Vid grova brott är det regel att åklagaren yrkar på utvisning. Grövre brott och mindre anknytning till Sverige ökar risken för utvisning, säger advokat Peter Althin som har suttit i såväl riksdagen för kd som tio år i Brå:s styrelse.

Detta har hänt

I november 2005 hittades 20-årige Abbas Rezai från Skellefteå brutalt mördad i sin 16-åriga flickväns familjs lägenhet i Högsby utanför Kalmar. Vid rättegången erkände familjens då 17-årige son mordet och dömdes till fyra års sluten ungdomsvård samt livstids utvisning. Teknisk bevisning pekade mot att andra medverkat vid brottet, men föräldrarna friades på grund av otillräcklig bevisning.

Den nu 22-årige sonen har avtjänat straffet och ska utvisas, men har flickvän och ett barn i Sverige. Han har tagit tillbaka sitt erkännande och utpekar sina föräldrar som skyldiga. Högsta domstolen har stoppat utvisningen och beviljat resning. Rätte­gången pågår nu i Göta hovrätt.

Fakta | 10 års utvisningar:

2001 588
2002 755
2003 854
2004 1020
2005 934
2006 759
2007 715
2008 650
2009 639
2010 532

Källa: BRÅ

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera