Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Olika inför lagen

När Högsta domstolen nu vill ändra praxis för knarkdomar protesterar de som har fått hårdare straff.

Högsta domstolens prejudicerande dom från i somras har ställt den narkotikarelaterade rätten på huvudet. Mest omvälvande är den dock för de redan dömda. Flera personer avtjänar just nu fängelsestraff för brott som enligt HD borde behandlas helt annorlunda.

En av dem är Magnus från Partille, som just nu avtjänar ett åtta år långt fängelsestraff för grovt narkotikabrott.

Magnus hade en affärsidé. Vid sidan av sitt vanliga arbete sålde han metedron, ett vitt pulver som ger brukaren ett rus men som till skillnad från det besläktade mefedronet inte var klassat som narkotika. Han beställde drogen på internet, ibland så mycket som ett kilo i taget, och sålde det sedan vidare för 150 kronor grammet. En annan Partillebo stod för kontakten med kunderna.

När Magnus i december 2009 fick veta att drogen blivit narkotikaklassad upphörde han med försäljningen. Affärsidén var ju att bara sälja legala preparat. Han gjorde sig dock aldrig av med de 750 gram av drogen han redan hade hemma, utan gömde partiet i sin lägenhet. Mindre än en vecka senare kom polisen på besök.

I tingsrätten dömdes Magnus enligt gällande praxis till tio års fängelse. Domen baserades bland annat på att mängden metedron var stor, drygt 15 000 doser. Andra faktorer – som att han var tidigare ostraffad, beaktades inte, också det helt enligt praxis.

Enligt ett utlåtande från rättens expert Jonas Hartelius ska riskerna med metedron jämställas med ecstasy. Han medgav dock att kunskapen om dess verkningar är begränsad och baseras på »enstaka rapporter och missbrukares egna uppgifter på internet«. Rätten följde hans rekommendation och utdelade lagens strängaste straff för grovt narkotikabrott. Efter ett överklagande till hovrätten sänktes straffet senare till åtta år.

Advokat Anders Munck, som försvarade Magnus i hovrätten, är mycket kritisk till domen.

– Det är allvarligt när många domstolar dömer till väldigt långa straff utan att verkligen känna till hur farligt ett preparat är. Och att de sedan bara går på en persons vittnesmål som i huvudsak grundar sig på vad han läst på nätet; det är stötande mot det allmänna rättsmedvetandet att det går till så.

I och med Högsta domstolens prejudicerande dom i somras tändes dock ett nytt hopp hos Magnus och andra i hans situation.

I domen, som gällde försäljning av mefedron, används det faktum att de två tilltalade inte var inblandade i internationell narkotikahandel som en förmildrande omständighet. I ett särskilt uttalande efter­frågar justitierådet Martin Borgeke »en radikal omläggning av domstolspraxis« där andra omständigheter än narkotikans typ och mängd beaktas.

Med hänvisning till HD:s dom sökte Anders Munck och Magnus resning, men fick avslag. Högsta domstolen anser inte att fallet uppfyller kravet om »synnerliga skäl«. Magnus, och flera med honom, är därmed fast på fel sida om en lagändring den nya tillämpningen.

Anders Munck överväger nu att å sin klients vägnar söka nåd hos regeringen, med hänvisning till att en prövning i dag antagligen skulle ha gett en helt annan dom.

Enligt Advokatsamfundets general­sekreterare Anne Ramberg är det den enda möjliga vägen.

– Men det är viktigt att det första nåde­ärendet är väl argumenterat och tar upp helheten i det här problemet. Annars är risken stor att regeringen säger nej och då är det i princip kört för de här personerna, säger hon.

Ramberg menar att situationen är väldigt olycklig, framför allt eftersom den kan försämra allmänhetens tilltro till rättssystemet. Just nu sitter en rad människor dömda för att lagstiftarna domstolarna tillämpat lagen på ett annat sätt.

Magnus heter egentligen något annat.

Läs även Fokus avslöjande om straffrabatten i knarkdomar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera