Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Färre på flaket. Antalet gymnasieelever kommer minska drastiskt närmsta åren.

Ekonomi

Vacklande marknad

Friskolorna ser ut att bli förlorare på den överetablerade gymnasiemarknaden.

En skola måste ha elever. Det låter självklart, men är orsaken till sömnlöshet bland många av Sveriges rektorer just nu. Man kan titta på statistiken över sökande till gymnasiet i Göteborg till exempel. Angeredsgymnasiet har sex behöriga sökande till 98 platser. Cybergymnasiet har 16 sökande till 190 platser. Framtidsgymnasiet fem till 124. Likadant ser det ut på många skolor runt om i landet.

Förra veckan meddelade friskolekoncernen JB Education, Sveriges näst största, att den lägger ner hela sin verksamhet. Över 10 000 elever drabbas. För få sökande och för dålig ekonomi angavs som skäl.

Sedan länge har det varit känt att elevkullarna är på väg ner och att det finns en överetablering av gymnasieskolor i Sverige. Toppen nåddes 2008 med 390 000 elever, sedan sjönk elevantalet snabbt. 2015 väntas svenska gymnasieskolor ha 100 000 elever färre än toppåret.

Ändå har fler velat driva friskola. 2011, när vändningen redan hade startat, fick Skolinspektionen in rekordmånga 464 ansökningar om gymnasiefriskolor. Av dem godkändes en fjärdedel.

– Nästan alla skolor ligger med för stor kostym. Det finns ingen som styr utbudet längre. Det kom redan med kommunaliseringen, men exploderade med friskolorna, säger Sven Sundin, utredare på Skolverket.

Någon övergripande styrning av antalet utbildningsplatser finns alltså inte, men Skolinspektionen tittar på elevunderlaget när den beviljar tillstånd. En friskola måste lämna en trovärdig redovisning om hur den ska få elever och den får inte konkurrera ut en kommunal skola. Så länge de kraven är uppfyllda tas det ingen hänsyn till överetablering.

– Även i nedgångstid kan en friskola som vill starta ha ett koncept som lockar och vara en attraktiv skola. En enskild friskola kan inte ha ansvar för helhetsperspektivet, säger Mikaela Valtersson, ordförande i Friskolornas riksförbund.

Det var egentligen inte så konstigt att det fortsatte komma in många ansökningar från friskolorna trots att antalet elever sjönk. När problemet började uppmärksammas i samband med toppen 2008 rapporterade tidningarna att friskolorna såg ut att vara vinnare i striden om eleverna. Men nu verkar den trenden vända. Förra året minskade för första gången andelen nybörjarelever i fristående skolor, efter många års uppgång.

– Just nu får friskolan skulden för allt som är dåligt i den svenska skolan, från segregering till låga kunskapsresultat. Jag hör från flera håll i friskolevärlden att det verkar slå igenom i ansökningar, särskilt på gymnasiesidan, säger Mikaela Valtersson.

I tisdags skrev JB Educations vd Anders Hultin på DN Debatt att hans skolor, som fått skarp kritik från Skolinspektionen, helt enkelt var för dåliga. Det betydde enligt vd:n att konkurrensen fungerade. Elever söker inte dåliga skolor.

Likadant brukar till exempel Friskolornas riksförbund argumentera, systemet är självsanerande eftersom dåliga skolor slås ut. Men med JB Educations nedläggning hamnar friskolorna i stället i en annan diskussion: Kan de elever som valt en friskola vara säkra på att få gå kvar?

Den blocköverskridande uppgörelsen i Friskolekommittén, som presenterades i slutet av maj, berörde inte alls överetableringen på gymnasiemarknaden. Socialdemokraterna angav den som skäl till att man vill ha kommunalt veto i ett särskilt yttrande, men den makten vill inget annat parti ge till kommunerna.

Frågan är vilka som vill fortsätta och få driva skolor i Sverige. JB Education ägs av danska riskkapitalbolaget Axcel, utan tidigare erfarenhet av att driva friskolor. Just ägarnas kunskap om utbildning är en sak som Friskolekommittén har skickat vidare till Ägarprövningsutredningen. Gärna storföretag med intresse för landets skola, inte lika gärna utländska riskkapitalister utan engagemang för den svenska samhällsutvecklingen, låter det från källor inifrån kommittén. Dessutom vill kommittén att Skolinspektionen vid brister ska kunna ställa krav på lärartäthet. Det kan bli dyrt för friskolor som har byggt sin verksamhet på färre lärare och mer eget arbete.

Cykler med toppar och dalar i elevkullarna kommer oavsett att fortsätta, om man tittar på de prognoser som Skolverket och SCB gör. Det, tillsammans med mer negativa attityder till friskolorna, gör skolmarknaden mer osäker än på länge.

Läs mer: Skolan nästa krisbransch

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera