Fanatisk maktkamp

Text:

Foto: Hampus andersson / TT

Attacken mot demonstrationen i Kärrtorp i lördags var en framgång, tycker nazisterna i Svenska motståndsrörelsen. De skriver om det på sin nyhetssajt, som är full av liknande framgångsbeskrivningar:

Stöddemonstrationen för det grekiska nazistpartiet Gyllene gryning i Stockholm i november, manifestationen under en musikggala i centrala Umeå i september och en demonstration efter en våldtäkt i Bollnäs förra året är några saker som räknas som stora succéer – framför allt för att de lett till medieuppmärksamhet. Det kortsiktiga målet för Svenska motståndsrörelsen är uppmärksamhet, som ska ge fler medlemmar. Det långsiktiga målet är revolution och inrättandet av en nordisk nationalsocialistisk republik.

På SMR:s sajt kan man också läsa om hur organisationen tränar kampsport och skjuter med soft airguns. Mest kända våldsattentatet är mordet på fackligt aktiva Björn Söderberg i slutet av nittiotalet, men många grova brott kan kopplas till människor med anknytning till organisationen. Ledaren Klas Lund är tidigare dömd för dråp.

Svenska motståndsrörelsen har en strikt hierarkisk organisation. Den är indelad i en riksledning och mindre så kallade nästen, lokala grupper. Två nya har startat det senaste året, i Småland och i nedre Norrland.

SMR har blivit mer aktiva under året, enligt stiftelsen Expo som håller räkning på aktionerna inom den högerextrema rörelsen. När Expo började mäta 2008 låg antalet aktiviteter från SMR på omkring 200. Året efter räknade stiftelsen till det dubbla och där har det hållit sig fram tills nu. Men nu har SMR – bland annat i Stockholmsområdet – trappat upp sina aktiviteter. Så ser det även ut bland andra högerextrema grupper.

– Den svenska rasideologiska miljön har enormt stort självförtroende för stunden, säger Anders Dalsbro, redaktör på tidningen Expo.

Den största ökningen finns hos Svenskarnas parti, tidigare Nationalsocialistisk front, som till skillnad från SMR är en grupp med parlamentariska ambitioner. Vid förra valet fick de sitt första politiska mandat. I år har de som uttalat mål att ta tio platser i Sveriges kommuner. De har skickat brev till alla som kandiderade för sverigedemokraterna i förra valet och påtalat att den som inte trivs med Jimmie Åkessons kontroller av vad man får och inte får säga i offentliga sammanhang är välkommna att kandidera för Svenskarnas parti i stället.

– Svenskarnas parti har börjat bygga upp från grunden med en stark organisation och internationella kontakter. De har absorberat stora delar av miljön och tar även från SMR. Det är en av anledningarna till att SMR blivit så radikala, de måste profilera sig, säger Anders Dalsbro.

Han poängterar att det rör sig om en liten grupp. I Kärrtorp var de ett trettiotal och då fanns det enligt Aftonbladets kartläggning fler högerextrema organisationer representerade. Svenska motståndsrörelsen har själv ett intresse av att utmåla sig som farliga och växande, men det är aldrig särskilt många som samlas på de aktioner som hålls trots att människor reser över landet för att delta.

Enligt Säpos senaste bedömning som presenterades på ett seminarium i måndags finns det ett skarpare stämningsläge mellan extremiströrelser till höger och vänster i Sverige. Svenska motståndsrörelsen såg demonstrationen mot deras ökande närvaro i Kärrtorp som en krigsförklaring och sin beväpnade attack som självförsvar.

– Vi har som policy att använda våld i självförsvar och är det några som aggressivt hotar att jaga ut oss ur Kärrtorp är det klart att det blir våld, det är inget konstigt med det, sa Svenska motståndsrörelsens talesperson Pär Öberg i Dagens Nyheter i veckan.

SMR ser attacken som hämnd för att deras demonstrationer tidigare har blivit attackerade av vänsterextremister. Vem som egentligen började får någon annan reda ut, skriver de, och kritiserade demonstranterna i Kärrtorp för att ha tagit med sig barn.

Till skillnad från hur det brukar se ut på nazisternas manifestationer fanns det i Kärrtorp många demonstrationsovana, vanliga människor från området. Men för Svenska motståndsrörelsen spelar det ingen roll. Det kan man också läsa om på deras sida, hur »systemmedlöparna« kommer att få ångra sig den dagen SMR har tagit över. Enligt Säpo är det dock ingen överhängande risk. Trots att SMR har praktisk erfarenhet av att använda våld och även dödligt våld, har militär utbildning och tillgång till vapen, så har de inte förmåga att förändra statsskicket, eftersom de är alldeles för få.