Mer än bara juridik

Text:

Foto: Maja Suslin /TT

Tusentals människor stod tätt intill varandra i lätt snöfall på Medborgarplatsen i Stockholm förra lördagen. På plakat med stora bokstäver i arg tusch krävde de en ny lagtext med samtycke i fokus.

– Lagar påverkar våra beteenden i vardagen, förklarade EU-minister Birgitta Ohlsson när det var hennes tur i talarstolen.

I den svenska debatten om huruvida man bör föra in ett tydligare samtyckeskrav i brottsbalkens våldtäktskapitel dyker Storbritannien ofta upp som exempel på ett föregångsland. Dess nuvarande paragraf om samtycke – sektion 74 i Sexual Offences Act – skrevs in år 2003.

Sedan dess har flera kontroversiella fall lett till diskussioner om vad man egentligen menar med samtycke. När ska en person anses vara kapabel att ge sitt samtycke? En man som dömts till fängelse för våldtäkt friades till exempel i en högre instans som bedömde att kvinnans samtycke var giltigt, trots att hon varit så berusad att hon inte själv mindes att hon givit något samtycke.

I den svenska debatten brukar kritiker mena att en lag om samtycke riskerar att sätta ännu större fokus på offret. Det problemet har man försökt komma runt i Kanada. En stor del av rättsprocessen kretsar där kring vad den anklagade gjort för att försäkra sig om att det verkligen funnits samtycke. Att utgå ifrån att den andra personen är med på att ha sex duger inte som försvar utan man måste ha vidtagit »rimliga åtgärder« för att förvissa sig om att så är fallet. Vad en rimlig åtgärd är kan variera från fall till fall.

– Det här är en ny standard och en särskilt progressiv del av vår lagstiftning. Den signalerar hur viktigt det är med samtycke och att man har ett ansvar för att båda parter är med på det, säger Elizabeth Sheehy, professor i juridik vid universitetet i Ottawa, till Fokus.

Förespråkarna för en svensk paragraf om samtycke talar ofta om den normgivande effekt som en sådan lagändring skulle kunna ha. Elizabeth Sheehy menar att den kanadensiska lagen fungerat precis så.

– Lagens fokus på samtycke har berett väg för utbildningskampanjer och breda allmänna diskussioner som på sikt kan bidra till viktiga attitydförändringar.

Ytterligare ett land som nämnts som en möjlig förebild är Norge, där man sedan år 2000 kan dömas för grov oaktsam våldtäkt. I fall där försvaret menar att den åtalade trodde att det fanns samtycke kan rätten döma för oaktsamhet, om man bedömer att personen borde ha insett att det inte fanns samtycke.

Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet, menar att en sådan princip skulle bidra till en normgivande diskussion i samhället och i rättsväsendet om vad som är rimligt i sexuella relationer.

– Då är det upp till allmänheten, politiker och i sista hand domstolarna att sätta ribban för vad som är acceptabelt och vad vi människor kan vänta oss av varandra, säger han.

Oavsett vägval tycks antalet fällande domar inte öka av vare sig samtyckeslagar eller oaktsamhetsbrott. Beviskraven är oförändrade och precis som förut står ofta ord mot ord.

Gemensamt för Norge, Kanada och Storbritannien är att den debatt och kritik som uppstod när lagarna kom till nu har lagt sig. I stället har reformerna gett upphov till nya debatter kring våldtäkt och diskussioner om hur man ska tolka begrepp som samtycke.

Troligtvis väntar samma utveckling av debatten här, om de svenska förespråkarna lyckas samla tillräckligt med politiskt stöd för att skriva in samtycke i brottsbalken.