Kultiverad smak

Text:

Foto: Mareike Timm

Vad är ett gott vin? Det är inte frågan. ­Frågan är: Vem är en god vinsmakare?

Hade sociologen Pierre Bourdieu velat illustrera sin teori om den medvetna smaken som statusmarkör i dag, hade han förmodligen pekat mot baren. Du ska vara skolad för att välja tulpan­glaset till rödvin och flöjtvarianten till mousserande. Det kräver övning att skilja jordighet från ädelröta.

Problemet är bara att intresset för mat och dryck exploderat de senaste åren. Matmagasinen säljer som aldrig förr. Konnässörer folkbildar i vinprovning i kampanjer som vore de preventivmedelsupplysare på 1900-talet. Kort sagt, det räcker inte längre att konsumera rätt.

Därför tar nu den upplysta vinkonsumenten samma steg som storstadens medvetna medelklass gjorde när kravmärkt mat började dyka upp på varannan hylla i de vanliga sketna Willys-butikerna: den skaffar kolonilott.

Under de senaste åren har intresset ökat för företag som Dina Vingårdar, som hyr ut vinrader i Italien och Frankrike.

Nu levererar spanska vinbönder ett alternativ för den som vill vara ännu lite mera exklusiv. Vinodlaren Juan Cascant är pionjär inom en rörelse som han ­kallar »microvinyas«, mikrovingårdar. Han har styckat av 28 markbitar på mindre än en hektar var från sin ekologiska vingård i ­Valencia. Dem bjuder han ut till försäljning till utländska vinfantaster som vill tillverka sitt eget vin i minimal skala. De flesta säljer sin skörd och låter Cascants professionella företag sköta produktionen, men några gör sitt eget vin från början till slut. För att få använda microvinyas-märkningen måste producenterna betala sina arbetare en skälig lön och respektera miljön.

Systemet är ett exempel på den växande finansieringsformen »crowd investment«, där investeringarna görs som en form av välgörenhet snarare än för säker vinst och där varje insats är så liten att projektet aldrig är avhängigt en enskild investerares godtycke.

För den som brinner för vin handlar det kanske också om att stödja en svajig jordbrukssektor. Politiker och lobbyister krigar nämligen för fullt om det europeiska vinet. 2007 kom ett larm om att Europa producerade 1,7 miljarder fler flaskor vin än vad som säljs. Hundratals miljoner liter vin omvandlas till industriell alkohol varje år. För att motverka låga priser har EU betalat odlare för att riva upp sina vinplantor. Samtidigt villkoras rättigheterna för att börja odla vin mot att en annan odlare slutar odla på en motsvarande areal. Nu är krisrubrikerna de omvända. Experter varnar för brist på europeiskt vin och pekar på att produktionen i Europa har sjunkit med 25 procent sedan toppåret 2004.

De utländska investerarna å sin sida kan därmed bocka av alla tänkbara kriterier för ett medvetet dryckesval: exklusiv ettikett på flaskan, egen produktion och dessutom ett etiskt korrekt val. Kanske är smaken dessutom god.

Tre tips | Så kan du också rädda världen


1) Bin.
Räddningsoperationen för innerstadens bin mobiliserar den unga medelklassen till en enad kamp. Skötsel: För den som helst älskar bin på lite avstånd finns möjlighet att adoptera en skara bin i befintlig kupa.

2) Blåmusslor. En av få proteinkällor som faktiskt har positiva miljöeffekter. Skötsel: Slå ner en påle vid en strand. Vänta.

3) Grästak. Rensar luften på koldioxid och muntrar upp grannarna. Skötsel: Oklar.