Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Orättssäkert land. Egypten har fått vänja sig vid hårda domar. För ett år sedan jublade anhängare till fotbollsklubben då 21 rivaler dömdes till döden.

Utrikes

Tio dödsdomar i minuten

Få tror att 529 dödsdomar innebär 529 avrättningar.Det enda som är säkert är att en militärstat är född.

Domstolen i Minya har tagit förvaltningsdygden skyndsamhet till en helt ny nivå. Den första rättegångsförhandlingen var över på mindre än en timme. När rätten samlades för andra gången förra måndagen var det bara för att meddela dödsdomarna. 529 stycken. En annan massrättegång med ytterligare 682 åtalade inleddes dagen efter men sköts fram till 28 april. Anklagelserna är desamma: inblandning i en attack på en polisstation i Minya under de upplopp som följde efter att militären i somras avsatte president Muhammad Mursi.

De allra flesta som dömts är vanliga anhängare till Muslimska brödraskapet. I den senaste skaran som åtalats finns dock organisationens ledare Mohammed Badie, liksom Saad El-Katatni, ordförande för Frihets- och rättvisepartiet – brödraskapets politiska partiorganisation.

Många bedömare har redan konstaterat att alla dödsdomar knappast kommer att verkställas. Om inte av moraliska skäl så av insikten att det skulle göra Egypten till internationell paria.

Icke desto mindre handlar det alltså om drygt tusen personer som dömts hårt i vad som inte ens kan kallas skenrättegångar. Många av dem som lyckas få sina domar sänkta i en högre instans kan räkna med långa fängelsestraff i stället.

Sedan militärkuppen har Egyptens domstolar varit välfrekventerade av oliktänkande. Enligt nyhetsbyrån AP har över 16 000 människor runt om i landet fängslats de senaste åtta månaderna. Fängelserna är överfulla och i väntan på åtal hålls många i undermåliga provisoriska häkten. På måndag återupptas processerna mot journalister från Al-Jazeera som anklagas för att ha spridit lögner och därigenom bistått det numera terrorstämplade Muslimska brödraskapet.

Fältmarskalk Abdul Fatah al-Sisi, som styrt landet sedan Mursi avsattes, är inte nödvändigtvis inne och detaljstyr domstolarna. Det behövs inte. Väldigt få domare skulle våga döma mot al-Sisis och militärens intressen, säger Susanne Olsson, religionsvetare vid Södertörns högskola.

– Domstolarna styrs indirekt av militären. Den domare som hade frikänt alla dessa brödraskapsanhängare skulle inte ha fått det lätt.

För brödraskapet är det inte direkt en ny situation som uppkommit. De har också tidigare tvingats arbeta under jorden i olika utsträckning. Samtidigt är den liberala och sekulära oppositionen splittrad och oförmögen att utmana militären, förklarar Susanne Olsson.

– Om de lyckades ena sig hade man fått en starkare oppositionsrörelse. Då hade det varit svårare för militären att förfölja en sådan opposition. Att slå ner på sekulära liberaler leder vanligtvis till betydligt mer internationell kritik än att slå ner på islamister, säger hon.

Al-Sisi är på god väg att införa ett permanent militärstyre i Egypten. Den senaste tidens rättsprocesser mot oppositionella och journalister bör ses som att juntan stärker sitt grepp om landet inför sommarens presidentval. Går man tillräckligt långt i sina ansträngningar att kväsa oppositionen kan det förstås försämra relationerna med väst. Men det kanske man kan kosta på sig. Inte minst eftersom Egypten redan närmat sig Ryssland. Under hösten har flera ryska militärdelegationer besökt Kairo. I november var både utrikesminister Lavrov och försvarsminister Sjojgu där och erbjöd ryskt bistånd. Ryssland vill utvidga sin medelhavsflotta och behöver någonstans att anlägga en örlogsbas. Den egyptiska militären, å sin sida, kan behöva se sig om efter nya biståndsgivare om de vill fortsätta att fängsla sina politiska motståndare.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera