Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Vill inte. Astra Zenecas ledning fortsätter att avvisa uppköpsplanerna eftersom bolaget anser att budet på 660 miljarder kronor »mycket avsevärt« undervärderar bolaget.

Ekonomi

Målsökande medicin

Läkemedelsbolagen fortsätter att para sig som kaniner. Men numera med lite mer eftertanke.

Det kräver sin masochist att skicka ut ett pressmeddelande om att man har fått nobben av sin tilltänkta partner inte en, utan två gånger. Men så besitter heller inte världens största läkemedelskoncern samma känsloliv som en försmådd friare.

När amerikanska Pfizer i förra veckan gick ut med att Astra Zeneca återigen avböjt ett uppköp var det i stället nästa steg i en enträgen uppvaktning av det brittisk-svenska företaget. För att sätta press på ledningen vände sig Pfizers vd, Ian Read, till och med till den brittiska regeringen med smicker och muntra kalkyler.

– Vi skulle skapa världens största läkemedelsbolag med säte i Storbritannien och bidra med en injektion av runt 100 miljarder dollar i den brittiska ekonomin, sa Read till journalister efteråt.

Några dagar senare, i fredags, kom nästa offensiv i form av ett sockrat bud på närmare 693 miljarder kronor – en invit som även den snabbt avvisades av Astra Zeneca.

Ian Read är inte ensam i sin iver att hitta lönsamma kompanjoner. Köpsuget är en del av en mångårig trend med förvärv och sammanslagningar inom läkemedelssektorn. Efter ett antal år med misslyckad forskning, patentförluster och hård konkurrens från billiga generiska läkemedel har branschen börjat återhämta sig.

Hittills i år har affärer för över tusen miljarder svenska kronor klubbats igenom. Härom veckan gick schweiziska Novartis, brittiska Glaxo Smith Kline och amerikanska Eli Lilly ut med att de tre jättarna bytt tillgångar för omkring 150 miljarder kronor. I samma veva avslöjade kanadensiska Valeant att de lagt ett bud på Allergan som tillverkar det rynkhämmande nervgiftet Botox.

Det råder inte brist på utmaningar framöver. Ett exempel är Astra Zenecas patent på det storsäljande kolesterolsänkande preparatet Crestor som håller på att löpa ut. Men de flesta har lagt det värsta bakom sig, säger Astrid Samuelsson som är förvaltare av Handelsbankens läkemedelsfond.

– Bolagen har färre patentutgångar framför sig och det ser inte alls lika mörkt ut som det gjorde tidigare. Nu är vi i ett läge där bolagen kan börja växa igen.

I en bransch som blivit ökänd för sina enorma bolag, även kallade »Big Pharma«, handlar det ändå inte enbart om att bli störst. Omgrupperingarna drivs i många fall av en vilja att förstärka mer specialicerade verksamheter. Pfizer har de senaste åren valt att göra sig av med såväl sin barnmats- som djurhälsoverksamhet för att koncentrera sig på utvecklingen av nya läkemedel. Även Astra Zeneca har, trots en sval inställning till Pfizers närmanden, uttryckt intresse för att hitta partnerskap för mindre affärsområden, som forskning på infektionssjukdomar.

–Bolagen vill vara stora på det som de är bra på, inte lite bra på allt, säger Astrid Samuelsson.

En specifik verksamhet som Pfizer suktar efter är Astra Zenecas forskning och utveckling av immunterapi, en metod som gör att kroppens immunförsvar kan angripa cancerceller och som tros ha stor potential framöver. Andra kärnområden är hjärt-kärlsjukdomar, metabola sjukdomar, andnings- och inflammationsproblem.

Just i det här fallet verkar det dock vara mer handfasta fördelar som lockar. Pfizer har hundratals miljarder i tillgångar utanför USA som inte kan plockas hem till moderbolaget utan stora skatteutgifter, och de vill gärna se att de pengarna kommer till användning.

Av Astra Zenecas ägare är omkring 13 procent svenskar, varav familjen Wallenbergs Investor är störst med 4 procent av aktierna. Såväl småsparande svenskar som Wallenbergarna har redan ångest för bortgiftet av lastbilstillverkaren Scania.

Pfizers största problem blir kanske ett nyväckt intresse för att försvara svensk industri.

 

Fakta | Världens största affärer

1. 2000: America Online köper Time Warner för 186,2 miljarder dollar.

2. 1999: Vodafone Airtouch köper Mannesmann för 185,1 miljarder dollar.

3. 2007: Altria Group delar ut Philip Morris International för 107,6 miljarder dollar.

4. 2007: Fortis, Banco Santander och Royal Bank of Scotland Group köper ABN Amro för 100,0 miljarder dollar.

5. 1999: Pfizer köper Warner-Lambert för 87,3 miljarder dollar

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera