Urspårat uppror

Text:

Foto: Tomas Ohlsson

När göteborgaren Theo Papaioannou lördagen den 30 januari 2010 i vanlig ordning slog sig ner vid frukostbordet och började läsa sin morgontidning satte han kaffet i halsen. I Göteborgs-Posten fanns en chockerande nyhet. Stadens politiker var på väg att införa trängselskatt i rekordfart. Under torsdagen hade kommunfullmäktige röstat ja till trängselskatt, bara sverigedemokraterna hade opponerat sig. Knappt sex månader hade det tagit från förslag och utredning till beslut. I Stockholm hade samma process tagit flera år.

Den 39-årige Theo Papaioannou, som pendlade med bilen tvärs över staden till jobbet varje dag, förstod ingenting. Socialdemokraterna hade ju lovat göteborgarna att frågan skulle avgöras i en folkomröstning. För att avreagera sig skrev Theo Papaioannou ett öppet brev på sajten upprop.nu, riktat till stadens kommunalråd där han ifrågasatte beslutsprocessen och uppmanade andra göteborgare att kräva en folkomröstning.

Dagen efter att brevet publicerades ringde telefonen. Mannen presenterade sig som Håkan Andersson, en 53-årig it-programmerare från Majorna. Han hade läst inlägget och var lika upprörd som Theo Papaioannou.

– Vi borde mobilisera oss, sa Håkan Andersson.

Ett par dagar senare hade drygt 2 000 göteborgare skrivit på upproret för en folkomröstning. Då bestämde sig de två för att starta ett parti. Papaioannou kläckte namnet Vägvalet och utnämnde sig själv till partiledare. Andersson fick bli partisekreterare. Den 28 februari, precis en månad efter artikeln i Göteborgs-Posten, registrerades partiet.

I valet samma höst vann Vägvalet fem mandat av 81 i kommunfullmäktige. Theo Papaioannou, som arbetade som systemförvaltare på Sahlgrenska sjukhuset, gick ner i arbetstid för att ägna fredagarna åt att fokusera på politiken. Med hjälp av ett tiotal frivilliga trängselskattsmotståndare började de samla in namnunderskrifter. Vid parkeringen utanför stora köpcenter, som Bäckebol och Backaplan, kunde Vägvalet håva in uppemot tusen röster under bara några timmar. I väntan på partibidraget tog Vägvalet ett lån på 150 000 kronor och satte in en annons i Göteborgs-Posten i form av en talong. Några dagar senare var Theo Papaioannous brevlåda hemma på Hisingen full.

– Det var ett jäkla tryck. Vi förstod att vi inte var ensamma, säger Theo Papaioannou.

Vägvalet hade nu ett val. Den 1 januari 2011 skulle en ny lag om förstärkt folkinitiativ införas. Lagen innebär en höjning av gränsen för hur stor andel av en kommuns befolkning som krävs för att begära en folkomröstning, från fem till tio procent. Men i gengäld stärks folkmakten i nästa steg. Med den nya lagen krävs nämligen att två tredjedelar av fullmäktiges ledamöter måste rösta nej för att ett folkinitiativ ska stoppas.

Vägvalet bestämde sig för att sikta in sig på att samla ihop de fem procent som krävdes enligt den gamla lagen.

Ambitionen lyckades. I december 2010 överlämnade partiet protestlistan med 22 300 namn till kommunen. För att ytterligare stärka sina chanser skrev partiet en motion där man krävde en folkomröstning om trängselskatten.

Men genom att använda den gamla lagen var man sårbara i fullmäktige. Några månader senare, den 6 april 2011, samlades kommunfullmäktige för att avgöra frågan. Både folkinitiativet och motionen röstades ner av de andra partierna.

– Vi fick bekräftat att politikerna sket fullständigt i vad folk tyckte, säger Theo Papaioannou.

Historien tog dock inte slut där. Upprorsmännen hade visserligen förlorat. Men de var inte utslagna. Tvärtom var de mer uppretade och beslutsamma än någonsin att driva frågan till sin spets.

När det kommer till trafik har göteborgarna goda skäl att skryta. I staden ligger Skandinaviens största hamn och över hamninloppet ut mot Kattegatt reser sig den ärggröna Älvsborgsbron, som när den invigdes 1966 var Sveriges längsta. Genom staden ringlar också det största spårvägsnätet i Norden, och på andra sidan Göta älv ligger Torslanda med sina Volvofabriker. Det senaste tillskottet är en rödmålad kurvig bro som de ordvitsälskande invånarna kallar för Röde Orm.

Just trafiken har gett upphov till åtskilliga heta debatter mellan Göteborgspolitikerna de senaste tio åren. En fråga har handlat om att hitta en lösning för tågtrafiken. Den så kallade säckstationen – att det bara finns en väg in och ut ur staden – innebär att Göteborg inte kan hantera mer tågtrafik i framtiden och det överbelastade järnvägsnätet har redan medfört störningar och förseningar. En annan fråga, som socialdemokrater och moderater ivrat för, är bygget av en ny vägtunnel under Göta älv. Miljöpartiet har vägrat. Mer bilar är det sista partiet vill ha. De har i stället lobbat för en annan typ av lösning, att liksom stockholmarna införa trängselskatt.

Vagvalet

Vägvalets kampanjmaterial.

Idén om trängselskatt är långt ifrån ny även om dess motiv och utformning skiljer sig åt på de platser där den införts. Singapore blev den första staden i världen att införa trängselskatt 1975. Till en början omfattade systemet endast stadskärnan och bara morgontimmarna var avgiftsbelagda. Sedan dess har systemet utvecklats med differentierade avgifter, det vill säga varierande kostnader vid olika tider på dygnet. London, å andra sidan, har daglig fast avgift. Det innebär att har man väl åkt in i London kan man åka runt i staden hela dagen. Det är egentligen ingen riktig trängselskatt eftersom ett sådant system inte minskar trafiken i rusningstid.

I Oslo infördes »bompeng« 1990 som betalas dygnet runt för att komma in i staden – inte ut. Avgiftens syfte är att finansiera utbyggnaden av kringfartsleder kring huvudstaden och bompengen har heller inte haft några betydande effekter på trafiken.

Sverige fick sina första vägtullar i Stockholm efter en folkomröstning i samband med valet 2006. För att väljarna skulle veta vad de röstade om infördes trängselskatten först på prov i ett halvår, och efter att stockholmarna röstat ja till skatten infördes den permanent 2007. Då började diskussionen ta fart även i Göteborg men miljöpartisterna var alltså ensamma om att driva frågan. Övriga partier sa nej och socialdemokraterna lovade dessutom att ingen trängselskatt skulle införas utan att göteborgarna skulle få folkomrösta om saken, tidigast i samband med valet 2010.

Men så kom ett lockande bud från regeringen 2009. I utbyte mot att Göteborg införde trängselskatt lovade nämligen staten att stå för hälften av kostnaden för de infrastruktursatsningar staden behövde. Men bara om man hoppade på tåget snabbt. Det avgjorde frågan. Kommunpolitikerna enades kring infrastrukturprojektet Västsvenska paketet till en kostnad av 34 miljarder där alla skulle få en del av kakan. Socialdemokraterna och moderaterna skulle få sin vägtunnel, miljöpartiet sin trängselskatt och göteborgarna en ny tågtunnel.

Alla var visserligen inte nöjda. Det fanns politiker från båda blocken som tyckte tågtunneln Västlänken var onödigt dyr, och flera borgerliga politiker var långt ifrån övertygade om att trängselskatt var en god idé. Men det handlade om att sy ihop en lösning snabbt och då fanns det varken tid för någon längre politisk diskussion eller för den folkomröstning socialdemokraterna lovat.

Det var bakgrunden till att ett nästintill enigt fullmäktige den där januaridagen 2010 sa ja till både trängselskatt och det Västsvenska paketet.

En som har känsla för vad som engagerar göteborgarna är journalisten Frida Boisen. Hon växte upp i Göteborg och gick på stadens journalisthögskola. Första jobbet var på Göteborgs-Posten, en tidning där hon varit allt från grävande reporter till redaktör för nöjesbilagan Aveny.

Efter flera år som ansvarig utgivare för diverse tidskrifter fick Frida Boisen i början av 2012 jobbet som chefredaktör för GT.

Trots att Vägvalet misslyckats med att få till sin folkomröstning hade Boisen noterat hur frågan om vägtullar fått allt större plats i samhällsdebatten. Lokala medier skrev om trängselskattsmotståndarna, på debattsidorna gnabbades experter om nyttan med skatten och trafikplanerare var långt ifrån ense om att Västlänken – den i särklass dyraste investeringen i  Västsvenska paketet – var en bra idé.

I juni samma år publicerade hennes tidning en artikelserie om trängselskatten. Gensvaret blev enormt.

– Till och med de medarbetare som jobbat på redaktionen i mer än 30 år hade aldrig varit med om liknande. Vi var totalt nedringda av göteborgare som kände sig svikna och lurade av sina politiker, säger Frida Boisen.

Hon bestämde sig för att göra något. Kampanjer är en kvällstidnings livsluft. Och var inte trängselskatten en perfekt fråga att driva?

Hon studerade lagtexter om folkinitiativ och i augusti sjösattes kampanjen: GT skulle försöka att samla ihop tillräckligt många namnunderskrifter för att få till en folkomröstning.

Varje dag kunde läsarna hitta en talong i tidningen som de kunde skriva under och skicka till redaktionen. Brevlådor sattes upp på strategiska platser i staden där medborgarna kunde lägga i sin underskrift. Dessutom var tidningens medarbetare ute på stan ett par timmar i veckan och samlade in röster.

Boisen-Frida

Räddaren i nöden. Att GT med chefredaktör Frida Boisen i augusti 2012 hoppade på kampanjen blev avgörande för att det blev en folkomröstning.

Under ett halvår omvandlades chefredaktörsrummet till en postcentral och redaktionsassistenten fick ägna en stor del av sin tid till att sortera inkomna namnunderskrifter efter giltigt eller ogiltigt ifylld. Frida Boisen själv ägnade tiden åt att skriva krönikor om kampanjen och anordnade publika debatter med kommunpolitiker och statsvetare.

Försöket lyckades. Fredagen den 15 februari 2013 lämnade GT över 57 000 underskrifter, en bit över de tio procent som krävdes, till kommunen som därmed blev tvingad att ta upp frågan igen.

Samtliga partier – utom sverigedemokraterna och Vägvalet – hade ju tidigare sagt nej till en folkomröstning. Men nu hade moderaterna börjat vackla. Under ytan fanns partimedlemmar som var missnöjda med trängselskatten och under en lokal förbundsstämma i mitten av april ställde sig majoriteten av moderaterna bakom en folkomröstning. Om det berodde på att moderaterna som oppositionsparti i Göteborg ville vara väljarna till lags inför valet är oklart men Jonas Ransgård, partiets gruppledare i Göteborg, valde att backa i frågan och uppmanade moderaterna i fullmäktige att följa stämmans beslut.

– Man kan inte bortse från att över 50 000 medborgare vill ha en folkomröstning, sa han till Göteborgs-Posten angående partiets kovändning.

Läget var dock osäkert in i det sista. Moderaterna var inte helt eniga och fyra ledamöter ville inte uppge hur de skulle rösta i frågan. En av dem lämnade partiet helt och gick över till miljöpartiet. För att stoppa folkomröstningen krävdes att 54 av de 81 ledamöterna röstade nej och utslaget hängde på några få röster.

Den 24 maj 2013, efter en rekordlång debatt, röstade kommunfullmäktige till slut ja till folkomröstning. Med en rösts övervikt. På Gustaf Adolfs torg i centrala Göteborg, där debatten visats i realtid på storbildsskärm, firade ett fyrtiotal trängselskattsmotståndare segern. GT bjöd på champagne och Queens »We Are the Champions« strömmade ur högtalarna. Gladast av alla var kanske Frida Boisen som på plats twittrade: »JAAAAAAAA!!!! Grattis Göteborg! Det blir en folkomröstning om trängselskatten!«

Att GT lyckades med det Vägvalet misslyckades med 2011 har sina orsaker. Dels hade Vägvalet samlat in avsevärt färre underskrifter eftersom det då räckte med att fem procent av göteborgarna skrev under. Men framför allt hade frågan då inte hunnit bli så stor och infekterad. Det var först senare efter Väg-valets enträgna arbete, lokaltidningarnas skriverier och GT:s kampanj som trycket blev så pass stort att politikerna till slut gav vika. Att den nya lagen krävde två tredjedelars majoritet för att stoppa ett folkinitiativ var förstås också avgörande.

Men varför blev då frågan om trängselskatten så infekterad just i Göteborg? En ifrågasatt tågtunnel och att det styrande partiet bröt sitt löfte om folkomröstning är delar av förklaringen. Men faktum är att Göteborgspolitikerna, jämfört med sina kolleger i Stockholm, arbetade i motvind från början. I Sveriges näst största stad var opinionen mot trängselskatten stark redan innan diskussionen satte igång på allvar.

Enligt Maria Börjesson, docent i transportstudier vid KTH som varit med och utformat betalstationssystemet i Göteborg, beror det på att andelen invånare som berörs av trängselskatten är större där. Trots att göteborgarna är mindre än hälften så många som stockholmarna och beloppen är lägre, så är intäkterna från systemen ungefär lika stora.

– Göteborg är en glesare stad och fler är beroende av bil. Stockholmarna åker i högre grad kollektivt till jobbet, säger hon.

Även hur politiker väljer att argumentera för trängselskatt påverkar opinionen. En enkätundersökning från KTH visar att det absolut starkaste argumentet hos personer som tycker att trängselskatten är något bra, är miljön. De som är motståndare till trängselskatten är generellt personer som tycker skatterna överlag är för höga.

– I Stockholm tryckte politikerna mer på miljöargumentet, vilket spelar på medborgarnas känslor. Man kallade till och med trängselskatten för miljöavgift till en början. I Göteborg har man pratat mer om det som en skatt som ska finansiera ny infrastruktur vilket har gynnat kritikerna, säger Maria Börjesson.

Ändå ser det ljust ut för trängselskattsanhängarna. Tidigare erfarenheter visar nämligen att när trängselskatten väl är på plats, så minskar motståndet. När folkomröstningen i Göteborg äger rum har stadens invånare levt med trängselskatten i över 20 månader.

– Det är något vi grubblat rätt mycket över. Hur kommer det sig att opinionen vänder efter införandet av trängselskatten? Det handlar inte om att folk ser mer positiva effekter av skatten, för tron på de positiva effekterna har faktiskt minskat sedan införandet. Det tycks vara så att folk helt enkelt vänjer sig vid att betala, säger Maria Börjesson vid KTH

Värre ser det ut för stadens politiker. SOM-institutet gör årligen mätningar över göteborgarnas förtroende för sina politiker. I mätningen, som publicerades 2013 och där intervjuerna gjordes 2012, var varannan göteborgare som tillfrågats missnöjd med den kommunala demokratin. Förtroendesiffran på 51 procent var den lägsta som uppmätts under de 16 år som SOM-mätningarna genomförts. Men det är varken mutskandalerna eller den skenande Göteborgsandan som är huvudförklaringen till raset.

– En väldigt kraftig del av nedgången beror på trängselskatten, säger statsvetaren Folke Johansson som forskar på ämnet vid Göteborgs universitet.

I den senaste SOM-mätningen genomfördes intervjuerna efter att det blev klart att en folkomröstning skulle hållas. Därför är statsvetaren Folke Johansson förvånad över resultatet, vars exakta siffror kommer offentliggöras senare i höst. Men klart är att förtroendesiffran, den som senast låg på 51 procent, har sjunkit ännu mer.

1  104,6 miljoner kronor. Så mycket pengar har staten hittills fått in via trängselskatten i Göteborg. Samtidigt har arbetet med Västsvenska paketet påbörjats. Kollektivtrafiken har byggts ut med bland annat 6,5 mil bussfil och förlängda perronger för pendeltågen. Byggnader har rivits för att förbereda bygget av den nya vägtunneln under Göta älv. Det är inget litet torn som skakar när man försöker röra på ett av dess fundament, trängselskatten.

Möjligen börjar göteborgarna inse det. Men det som framför allt håller på att förändras i opinionen är att status quo börjar sätta sig. Precis som forskarna säger accepterar medborgarna, om än motvilligt, trängselskatter när de väl har införts. De senaste opinionsundersökningarna tyder nu också på ett ja i folkomröstningen i september.

Men Vägvalets partiledare Theo Papaioannou har inte gett upp hoppet.

– Det är full rulle nu, säger han. Det är det här vi har kämpat för i fyra år.

Han har fullspäckat schema så här några veckor före valet. Förutom att delta i så många debatter han hinner med ska Theo Papaioannou stå vid partiets valstuga på Kungsportsplatsen och prata med folk. Eftersom kritiken mot tågtunneln Västlänken växt sig starkare, ligger fokus på att övertyga trängselskattsanhängare att rösta nej eftersom avgifterna går till att finansiera tågtunneln. På så vis hoppas partiet vända opinionen.

Visst kommer Theo Papaioannou att bli besviken om det blir ett ja till trängselskatten men Vägvalet har lovat att rätta sig efter folkets beslut. Så även sverigedemokraterna. Övriga partier har inte gett något klart svar på vad som kommer att hända efter folkomröstningen, om alla gigantiska påbörjade infrastrukturprojekt måste avbrytas vid ett nej. Vi får vänta och se vad folket tycker, säger de.

Fakta | Tullarna och satsningarna

Beslutet att införa trängselskatterna var en del av ett större paket med flera infrastrukturprojekt, som nu är påbörjade. Hur det går med dem vid ett eventuellt nej i folkomröstningen svarar inte de ledande politikerna på.

Karta

Fakta | Lokala omröstningar

På valdagen den 14 september avgörs flera folkomröstningar i landet.

Tjörn
Anläggande av simhall.

Bengtsfors
Bildandet av gemensam Dalslandskommun.

Botkyrka
Delning av kommunen.

Göteborg
Trängselskatt.

Ljusnarsberg
Kommunens namn.

Upplands Väsby
Översiktsplan för Nordvästra Väsby.