Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Inrikes

Budgetera för bråk

Så funkar reglerna som Magdalena Andersson inte får bryta.

Civilutskottets ordförande var upprörd.

– Regeringen försöker på ett slarvigt sätt putta in en lagstiftningsfråga i budgetprocessen för att man vet att man inte har majoritet, förklarade Veronica Palm för DN:s reporter.

Frågan som hade fått den socialdemokratiska ordföranden att ilskna till handlade om en ny lag som skulle göra det både enklare och lönsammare att hyra ut bostadsrätter i andra hand. Den borgerliga regeringen ville klämma in lagändringen i vårbudgeten. Propositionen, argumenterade man, kunde mycket väl ses som ett budgetförslag eftersom fler uthyrda lägenheter skulle medföra extra intäkter till statskassan.

Men oppositionen satte sig på tvären. Enligt dem försökte regeringen gömma undan en fråga i budgeten som i själva verket handlade om civilrättslig lagstiftning. Så när frågan skulle avgöras i utskottet i december 2012 röstade de fyra oppositionspartierna ner förslaget.

Det var inte första gången en regering testade gränserna för vad ett budgetförslag kan tänkas vara. Och sannolikt heller inte den sista.

Senast den 15 april ska regeringen presentera den tvådelade vårbudgeten. Dels vårpropositionen, vars syfte är att peka ut riktningen på den ekonomiska politiken. Dels ändringsbudgeten, där regeringen kan lämna förslag på justeringar i den redan beslutade budgeten.

Det är den senare delen som är intressant att hålla ögonen på. När den rödgröna budgeten föll i höstas stoppades planerna på höjd a-kassa, traineejobb och höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar. Förslag som regeringen mycket väl kan försöka trycka in i den vårbudget som alliansen några dagar efter jul, i december-överenskommelsen, lovade att inte fälla.

Vad räknas då som ett budgetförslag? Så sent som för två år sedan var förfarandet kring ändringar i budgeten i stort sett oreglerat. Däremot fanns en praxis som utformades efter att den nya budgetprocessen infördes i mitten på nittiotalet. År 2012 tillsattes en parlamentarisk kommitté med uppgiften att se över regelverket och året därpå presenterade den sina förslag som i princip gick ut på att skriva in praxisen i lagen.

Några förbud för vilka förslag en ändringsbudget får innehålla finns inte. Kommittén ansåg nämligen att det skulle kunna skapa oönskade låsningar. Grundregeln är dock att vårbudgeten ska ses som en möjlighet att föreslå ändringar föranledda av omständigheter man inte kunnat förutse – inte som ett tillfälle att lansera stora reformer. Men det finns undantag. Om regeringsbildningen dragit ut på tiden och det nytillträdda styret inte hunnit lämna sina förslag i höstbudgeten, till exempel. Eller om det uppstår ett ekonomisk förändrat läge, som vid finanskrisen 2009. Oavsett anledning väntas regeringen motivera varför man väljer att lägga om politiken vid det aktuella tillfället.

Om oppositionen anser att regeringen töjer för mycket på regelverket kan riksdagen stoppa förslagen. Även talmannen kan vägra ställa proposition på förslaget om hen anser att det strider mot regelverket. Om kammaren har en annan åsikt går frågan vidare till KU, vilket till exempel skedde när förre talmannen Per Westerberg stoppade omröstningen om brytpunkten för två år sedan.

Trots att möjligheten alltså finns, är frågan om alliansen är redo att ta strid redan nu. De borgerliga partierna har sagt att de vill ägna den närmaste tiden åt att utveckla sin politik. Två av dem har dessutom skaffat sig nya partiledare. Och skulle decemberöverenskommelsen falla redan efter fem månader skulle det knappast ses som något annat än ett misslyckande.

Fakta | Får vänta till hösten

I veckan presenterade regeringen flera förslag till höstens budget-proposition som gäller från och med 2016:

Rot-avdraget sänks från 50 till 30 procent.

Satsning på 3,2 miljarder kronor per år för att bygga 15 000 mindre hyresrätter och studentbostäder.

Ytterligare 3,5 miljarder kronor avsätts till stöd för kommunerna för bland annat ökat bostadsbyggande.

Skolan tillförs 3 miljarder kronor  varje år.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera