»Vi måste hitta en ny banansort«

Text:

Bild: Sveriges Lantbruksuniversitet

– Man kan vänta sig att någonting liknande händer förr eller senare, men när är svårt att förutse. Den här svampsjukdomen har varit i Asien ett bra tag men problemet är att den nu har spridit sig till Moçambique och man vet inte hur den kom dit. Det finns också rapporter om att den har dykt upp i Mellanöstern.

Varför sprider den sig just nu?

– Den kan ha följt med planteringsmaterial eller kommit via kläder och skor från någon som varit i Asien. Det räcker att en person går på fel ställe. I dag reser folk mycket och man ser att vissa patogener, svampar som går på olika växter, sprider sig mer nu än tidigare. Några andra svamptyper har sporer som kan blåsa över hela världen, från Asien till Afrika, Sydamerika och USA.

Vad måste göras?

– Vi måste hitta en resistent sort, men bananer är väldigt svåra att förädla. Det finns bananer som klarar av svampen men det är osäkert om de går bra att frakta.

Varför har bananindustrin inte förberett sig bättre för det här?

– Folk har inte struntat i att leta efter en ny bananplanta men det är en ekonomisk fråga, man tänker att »vi klarar oss en tid till«.

Svenskar äter cirka 17 kg bananer per person och år. Kommer vi kunna göra det
om tio år?

– Kanske. Jag tror inte att svampen hunnit slå ut alla plantor vid det laget. När den kommer till Sydamerika blir det allvar och då kommer producenterna vara ännu mer försiktiga. Banankollektiv i exempelvis Ecuador omgärdas redan av staket och har desinficeringsbad vid entrén. Folk är medvetna om problemet och det är positivt.

Fakta | Fem frågor

Jonathan Yuen är professor i skoglig mykologi och växtpatologi vid SLU. 17 miljoner ton bananer exporteras varje år. Nästan alla är av sorten cavendish, som härstammar från en planta som drevs upp i Storbritannien på 1830-talet.