Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Redaktionsbloggen

Gäster med gester

»Svensk politisk debatt handlar till stor del om att sända signaler och vifta med accessoarer.«

Medan de republikanska presidentkandidaterna pucklar på varandras fruar – en innovation till och med för amerikanska populister – och journalister, är vett och etikett i svensk offentlighet förvånansvärt oförändrade. Det mesta handlar om vilka man kan bjuda på middag, utan att skämmas.

Det var därför det gick ett ilsket och vällustigt morrande genom Medelklassverige när Dagens Nyheter föste samman sverigedemokraterna och Östermalmsborna. De som påpekat att andelen sd-sympatisörer på Östermalm är lägre än riksgenomsnittet, har missat poängen. Det handlar inte om fakta. Det handlar om den underbara rysning varje väluppfostrad svensk känner, när grannarna kan placeras i dåligt sällskap.

Om grannen råkar vara förmögen, så mycket bättre. Lite klasshat piggar alltid upp, om det framförs på ett städat, borgerligt sätt.

Svensk politisk debatt handlar till stor del om att sända signaler och vifta med accessoarer. Vem är man med? Vem är man mot? Ibland händer det att någon tröttnar och föreslår att det kanske kan vara värt att behandla en sakfråga eller ståndpunkt på annat sätt än som en gängtatuering. Man känner igen försöken på att de hänvisar till fakta och har något vädjande i tonfallet.

Ann Charlott Altstadt gjorde ett sådant försök på Aftonbladet Kultur för en dryg vecka sedan. Hon har solid vänsterradikal bakgrund. Inte räckte det, när hon både ifrågasatte att invandringen i någon enkel mening skulle vara lönsam och att Sverige lider av strukturell rasism. Att hon använde sig av fakta vändes emot henne: »Eftersom Altstadt redan tröttat er med en imponerande sifferparad...«, daskade Petter Larsson till, i ett direkt svar. Hon äter antagligen middag med »den lite mer blågula kanten«, antydde han.

Fakta kan sparka sig trött. Den svenskaste frågan förblir: »Vem har de på middag?«

En del av den svenska offentligheten är snart historia. Kvällstidningarna i sin klassiska pappersform gör sig redo för evigheten. Mats Holm har träffat drakar som själva räknar sin kvarvarande tid i månader.

Så föll Sundström till slut. Han går inte i tysthet. Och vem ska nu vara köl i Swedbank? Anders Billing påminner om hur viktig Anders Sundström faktiskt varit för en av Sveriges bankjättar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera