Fem frågor / Utrikes

»AFD kan driva den tyska politiken högerut«

Jan Lewenhagen, aktuell med en bok om Angela Merkel, och tidigare korrespondent för Dagens Nyheter i Berlin åren 2006–2016, vad är din tolkning av det tyska valresultatet?

Vad är din tolkning av det tyska valresultatet?

– Det är ett protestval, en protest riktad mot den stora koalitionen mellan Merkel kristdemokratiska CDU och SPD (Socialdemokraterna) och mot flyktingpolitiken.

Vilka är vinnarna och förlorarna i valet?

– Vinnare är förstås AFD (Alternativ för Tyskland) och liberala FDP, som gör comeback i parlamentet efter att ha blivit utslaget för fyra år sedan. Lika självklara förlorare är regeringspartierna CDU och SPD.

Alternativ för Tyskland (AFD) ser ut att bli tredje största parti med drygt procent av rösterna, vad betyder det?

– Det är historiskt eftersom det är första gången under efterkrigstiden som ett parti till höger om CDU tar plats i förbundsdagen. I det parlamentariska arbetet kommer AFD att vara isolerat, deras framgång kan dock driva den tyska politiken åt höger. Det är också fullt möjligt att AFD splittras under mandatperioden eftersom oenigheten är djup mellan de olika strömningarna. Bland de valda politikerna finns det åtskilliga som företräder högerextrema uppfattningar.

Vad kommer att ske nu?

– Komplicerade förhandlingar väntar som kan pågå länge. SPD har redan deklarerat att partiet vill gå i opposition, alltså återstår bara en koalition mellan CDU, FDP och De gröna. Det kallas i Tyskland för en Jamaica-koalition eftersom partifärgerna svart, grönt och gult är desamma som i Jamaicas flagga. Det blir svårt att ena FDP och De gröna, de står långt ifrån varandra i exempelvis klimat- och Europapolitiken. Ändå svårare kan det bli med CDU:s bayerska systerparti CSU som också vill ha ett ord med i laget i regeringsförhandlingarna. CSU är vant vid att regera i Bayern med egen majoritet, nästa år det delstatsval och AFD är på frammarsch i Bayern. CSU-ledaren Horst Seehofer sa på söndagskvällen att »den högra flanken« måste stängas. Seehofer och Merkel har tidigare varit djupt oense i flyktingpolitiken och den fejden kan blossa upp igen när Seehofer vill driva igenom en politik som han tror kan stoppa AFD. Hans huvudkrav är en övre gräns för flyktingmottagandet, något som Merkel hittills avvisat.

Vad pratas det mer om om i Tyskland?

Det  ska bli intressant att ta del av valanalyserna och eftervalsdebatten. En fråga är varför CDU förlorade så mycket mark i valspurten, så sent som i augusti hade partiet runt 40 procent av sympatierna. Därefter tappade partiet runt en miljon väljare till AFD.  Intressant blir också den interna debatten inom SPD, bara några minuter efter de första prognoserna kom beskedet att partiet går i opposition och säger nej till en fortsatt stor koalition trots att CDU och SPD tillsammans skulle få en betryggande majoritet. Frågan är hur stor enigheten är bakom det beslutet och vad som händer om koalitionsförhandlingarna mellan CDU, FDP och De gröna havererar.

Fakta | Sex tyska partier

CDU (Kristligt demokratiska unionen) bildades efter kriget för att samla katolikerna och protestanterna under ett tak. CDU är regeringspartiet nummer ett: Konrad Adenauer styrde landet i 14 år, Helmut Kohl i 16 år och Angela Merkel är på väg att tangera det rekordet. CDU blickar tillbaka på tolv framgångsrika år med Merkel och vill fortsätta så. Målet är full sysselsättning under den kommande mandatperiodens fyra år. Vid sin sida i valet har CDU det bayerska systerpartiet CSU (Kristligt sociala unionen).

SPD är världens äldsta socialdemokratiska parti och går till val under parollen »det är dags för mer rättvisa«. SPD ledde en rödgrön regering under åren 1998 till 2005 och har sedan dess regerat tillsammans med CDU under två mandatperioder (åtta år). Kritiken mot rådande förhållanden slår därför lätt tillbaka. Om SPD ska fortsätta att regera med CDU avgör medlemmarna i en allmän omröstning.

FDP bildades efter kriget och det lilla liberala partiet var länge tungan på vågen som avgjorde om CDU eller SPD skulle få kanslerposten. 2013 åkte FDP ur förbundsdagen med dunder och brak. Partiet gör nu comeback med krav på utbildningssatsningar och skattesänkningar. Kandidat att regera med CDU.

De gröna är ett barn av 70-talet och föddes i protesterna mot kärnkraften och upprustningen. Efter 34 år i förbundsdagen är partiet nu berett att regera med CDU. De gröna går till val med krav på att såväl förbränningsmotorn som kolförbränningen ska vara avskaffade senast 2030.

Die Linke (Vänstern) har sina rötter i DDR:s kommunistparti och fick luft under vingarna när SPD drev igenom kontroversiella arbetsmarknadsreformer under sin regeringstid i början av 2000-talet. SPD tappade hundratusentals väljare till Die Linke. Vänsterpartiet är isolerat, bland annat för att partiet är emot ett tyskt Nato-medlemskap.

Alternativ för Tyskland (AFD) bildades 2013 som en protest mot krediterna till Grekland och försöken att rädda euron. Två år senare splittrades partiet och AFD fick bara några få procent i opinionsmätningarna. Allting vände med flyktingkrisen. Kritiken mot flyktingpolitiken är kittet som binder samman det högerpopulistiska som också rymmer extrema strömningar. Inget annat parti vill ha med AFD att göra.

Läs mer om det tyska valet:

Merkels bekymmer kan sluta i nyval

Angela Merkel och undret i Prora

Mercron vs. Merkron

 

 

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera