Mer medicin meddetsamma

Text:

Foto: STINA STJERNKVIST/TT

December 2017: strax efter midnatt ringde en läkare från ett svenskt sjukhus till Giftinformationscentralen och frågade hur en tolvårig flicka skulle behandlas. Hon hade kommit in natten före, fullproppad med adhd-medicinen Elvanse; hyperaktiv, agiterad, paranoid och med muskelryckningar. Under dygnet som gått sedan hon kommit in och intravenöst fått flera doser av det lugnande medlet Stesolid hade inte symtomen lindrats. Vissa av dem hade blivit värre. Flickan, som bara vägde 40 kilo, hade svårt att ligga still.

På Giftinformationscentralen bedömde man fallet som en »stor risk« och gav läkaren rådet att hålla henne under observation till dess symtomen avtagit.

När ärendet registrerats, och 2017 kunde sammanställas visade statistiken att Giftinformationscentralen under året tagit emot samtal om 195 barn som tagit »överdoser« av adhd-preparat i självdestruktivt syfte eller självmordssyfte. Det var det högsta antalet någonsin och en ökning med 49 fall jämfört med året innan. Tre av fyra barn som överdoserade adhd-mediciner under 2017 var flickor. Antalet fall av självdestruktiv handling kopplat till amfetaminet Elvanse hade fördubblats sedan 2016.

– Fler ringer till oss varje år, i alla ärenden, och totalt sett utgör antalet fall av missbruk av adhd-mediciner bara en liten del av allt vi får in. Den ökning av dessa ärenden vi ser speglar den generella ökningen – men kanske ökar de här fallen ändå lite mer än den generella ökningen. Intresset för adhd-preparat är stort, säger Mark Personne, överläkare på Giftinformationscentralen.

Förra året visade Socialstyrelsen i en rapport att förskrivningen av adhd-läkemedel fortsätter att öka. Omkring en procent av befolkningen hade under 2016 minst ett uttag av någon medicin för adhd. Den största gruppen som fick mediciner var barn i 10–17-årsåldern, 5,5 procent av pojkarna och 2,5 procent av flickorna. Det var fler än förväntat utifrån kunskapen om hur vanligt adhd är, skrev Socialstyrelsen.

– De senaste tio åren har nivån på förskrivningen ökat markant. Man vet att bland barn i skolåldern är det ungefär 5 procent som har adhd. Man vet också att alla inte börjar med läkemedel, och därför är andelen 10–17-åriga pojkar som medicineras nu högre än förväntat, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

År 2014 rekommenderade Socialstyrelsen ett kunskapsstöd för att hjälpa personer med adhd, och föreslog en kombination av psykosociala och pedagogiska stödinsatser, och vid behov läkemedel. Ungefär 75 procent av alla som får diagnosen får i dag läkemedel. Socialstyrelsen såg stora regionala skillnader. I vissa kommuner tog bara några få procent av pojkarna ut adhd-medicin, i andra upp till 14 procent.

– Vi vet inte vad det beror på, om det är socioekonomiska faktorer, eller att diagnostiken när det gäller adhd tillämpas olika i olika delar av landet. Eller om det beror på det vi kallar indikationsglidning, att man behandlar närliggande symtom, att barnet inte uppfyller alla symtom men bedöms behöva medicin ändå, säger Peter Salmi.

Kan man tala om en överförskrivning av adhd-läkemedel?

– Dagens förskrivning verkar vara något över den förväntade bland skolpojkar utifrån faktisk förekomst av adhd i gruppen, men det är än så länge för tidigt att tala om överförskrivning.