Burmas president avgår – mer press på Suu Kyi

Text:

Bild: Aung Shine Oo/AP/TT

Han var den första presidenten i Burma sedan kuppen 1962 som inte hade band till militären. Efter valet 2015 ställde Aung San Suu Kyis förtrogne Htin Kyaw upp i hennes ställe. Att hon själv inte axlade posten berodde på en skrivning i konstitutionen som säger att inga presidenter får ha barn med utlänningar. Den paragrafen kom till för som ett sätt för militärregimen att diskvalificera Suu Kyi från alla formell makt.

Men det stoppade henne inte.

Efter långa spekulationer om hur Suu Kyi skulle kringgå lagen uppfann hon posten som statskansler, och har sedan dess styrt landet genom barndomsvännen Htin Kyaw.

Läs mer: En iskall pragmatiker

Att Htin Kyaw avgår beror på hälsoskäl. Avgången kommer i en tid då Aung San Suu Kyi är starkt pressad från olika håll. Övergreppen mot den muslimska folkgruppen rohingya har kastat en mörk skugga över de förhoppningar omvärlden hade på demokratikonen Aung San Suu Kyi. I FN har det talas om folkmord, något som regeringen har förnekat. Som svar på kritiken har de lovat att de rohingyer som vill ska få återvända till Burma från grannlandet Bangladesh. Men än så länge har bara 374 av många tusen flyktingar fått ok av regeringen, enligt The Guardian. 

Läs mer: Är kritiken mot Aung San Suu Kyi rättvis?

Fördömanden från väst har fått Kina att vädra morgonluft. Landet har sedan många åt tillbaka investerat tungt i Burma och har den senaste tiden sett ett gyllene tillfälle att knyta det tidigare orosmolnet Suu Kyi nära till sig. Att kineserna vill hålla sig väl med Burmas dam beror inte bara på att man vill skydda sina investeringar. Burma är även en viktig geopolitisk bricka för Kinas växande inflytande i regionen.

– I Kina är det ingen som talar om att bestraffa henne för vad som händer i rohingya-frågan. Snarare rör sig Aung San Suu Kyi allt närmare Peking, sa Toe Zaw Latt, redaktionschef på tv-kanalen Democratic Voice of Burma, till Fokus nyligen.

Läs mer: Mot freden på gamla meriter

Aung San Suu Kyis största huvudvärk är nog ändå de pågående stridigheterna i landet. De har pågått i olika former sedan 1960-talet och har varit en prioritering för Aung San Suu Kyi att lösa. Men fredsdiskussionerna mellan militären och landets olika rebellgrupper har gått i stå. Datumet för nästa fredskonferens sattes till i början av det här året, men har nu skjutits fram till i början av maj. Om de fortsatta samtalen ens blir av.

Att Htin Kyaw inte har haft hälsan med sig har varit känt en längre tid, även om alla nyheter om hans sjukdom systematiskt förnekats av regeringen. På onsdagen medgav de emellertid till slut att presidenten är sjuk, så pass att han måste kliva ner från sin post och opereras.

Enligt Burmas grundlag måste arbetet med att hitta en ny president vara klart inom sju arbetsdagar. Till dess kommer presidentposten att innehas av militärens valda vice president, Myint Swe. Han är en fruktad före detta militär som under den munkledda saffransrevolutionen 2007 orkestrerade brutala motangrepp mot demonstranterna i Rangoon. Men han kommer inte att sitta länga på posten.

– Näste president kommer att vara medlem i NLD, eller någon som passar NLD:s politik, säger Aung Shin, talesperson för Nationella demokratiförbundet (NLD), enligt TT.

I Burma hoppas nu politiska kännare att nästa president får mer makt än Htin Kyaw, som mest agerade marionett åt Aung San Suu Kyi. Ett namn som nämns i spekulationerna om efterträdare är talmannen Win Myint. Han sitter i NLD:s verkställande utskott och står precis som Htin Kyaw nära Aung San Suu Kyi.

Situationen i Burma

Burmas järnlady ger Kina guldläge

Mot freden på gamla meriter

Är kritiken mot Aung San Suu Kyi rättvis?

En iskall pragmatiker