Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
kulturbloggen

Hur ska man bete sig på årets mest laddade dag?

Gud vad ni gnäller. Det är samma visa varje år på Kvinnodagen. Är det inte knorr för att det inte finns någon internationell mansdag (Lex Ska de ha ska vi ha med, med skillnaden att det ju finns en internationell mansdag, den 19 november närmare bestämt) så jämras det åt andra hållet: Här ska inte uppmärksammas någon kvinnodag för det skulle ju innebära att resten av dagarna accepteras som mansdagar. Kanske är livet inte så mycket annat än en lång räcka av knot, kvirr och kverulans (ja jag är inne på en synonymsida för att få lite variation i språket, gör det bättre själv eller sluta veklaga).

Men hur ska man egentligen bete sig på denna årets kanske mest laddade dag vid sidan av Alla hjärtans dag?

Lugna ner er och låt Kristin Lundell – er vuxna i rummet – varsamt leda er framåt i dimman.

1. Kan man gratulera någon som man tycker verkar identifiera sig som kvinna?

Knivig fråga. En gratulation är ju per definition något trevligt och uppmuntrande och vem blir inte glad av en jovial sporre (japp, fortfarande inne på synonymlistan)? Men är det egentligen korrekt att gratulera någon till att den är kvinna i Sverige – för att inte tala om världen - som den ser ut idag?

Om vi ska bryta ner det hela: Är det något positivt att tjäna 88 procent av den manliga lönen (enligt SCB)? Att kvinnor således jobbar utan lön mellan 16.02 och 17 varje dag? Eller att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda hemarbetet och tar ut 71 procent av föräldraledigheten?

Svaret är givetvis nej.

Men om man ser det på ett annat sätt då? Att det är en gratulation för att man ändå överlevt dessa förutsättningar? Att man besitter så mycket inre lugn och styrka att man klarar av att besinna sig trots detta? Är inte det något att gratulera? Som en yogi. En ninja. Eller han i Karate Kid om den referensen håller?

Jo det är fan imponerande. Grattis ska man ha.

2. Ska företag erbjuda rabatterade saker på kvinnodagen?

Ja, varför inte. Kvinnor tjänar ju som sagt inte hela lönen så varför ska de betala hela kostnaden en dag som denna?

Det är givetvis objektivt korrekt att rasa på att företag försöker nyttja denna dag för sina egna syften – och detta med att skicka ut mejlerbjudanden om rabatterade skönhetsoperationer på kvinnodagen kan givetvis få en att tappa dubbelhakan – men det gäller att se detta som ett krig att vinna såsom alla små krig som dagligen startas eller pågår mot kvinnor. Det går inte att slösa raseri på detta. Om något ändå ska göras eller inhandlas – gör det när det erbjuds rabatt. Vare sig det handlar om klubbdagar eller något annat. Coupon ladies of the world - unite and take over.

3. Ska en man ge en kvinna choklad, blommor eller underkläder en dag som denna?

Återigen: ursinne är i de flesta fall en befogad reaktion från en kvinna som lever i denna värld. Att få ta emot presenter för att det är internationella kvinnodagen – hur förnedrande är inte det?

Nja, låt mig omformulera saken.

För alla kamper behöver man energi och att tacka nej till vitt socker vore därför inte särskilt raffinerat. Blommor är bra för inomhusluften och utan syre – ingen kamp. Ett par underbyxor då (detta har inget att göra med rubriken »När trostillhörigheten blir egen kompetens« från SvD:s ledarsida idag)? Ja varför inte – men ännu hellre ett fempack trosor. Ju längre man kan hålla sig borta från tvättstugan desto bättre.

 

 

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera