Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren

Proteinrika syrsor är eftertraktade råvaror.

Vetenskap

Sverige inte redo för att käka myror

Över 2 000 insektsarter äts i dag av människor. Men inte i Sverige.

För Nils Österström började det med att han läste en artikel om mjölmaskars proteinvärde. Idén föddes. Tillsammans med livsmedelsagronomen Åsa Martén startade han företaget Tebrito med affärs­idén att skapa högproteinpulver av mjölmaskar.

– Insekter, däribland mjölmask, är enastående snabba och effektiva på att omvandla det de äter till proteinråvara, säger Nils Österström, som egentligen är it-konsult.

Högproteinpulvret kan bli en bas i många livsmedel. Pulvret innehåller 88 procent rent protein, smakar mindre än vetemjöl och har samma proteinnivå som nötkött.

Processen, att separera ut proteinet, tog de fram tillsammans med  Sveriges lantbruksuniversitet, och vidareutvecklade sedan.

– Det här är ett fantastiskt sätt att verkligen skapa en cirkulär ekonomi. Det är så roligt att vara med och utveckla något som är bra för miljön och som samtidigt har en enorm lönsamhetspotential. Det är inget motsatsförhållande och det är kittlande.

Men Sverige är inte moget för insekter på tallriken.

Livsmedelsverket har valt att tolka EU-lagen om så kallade nya livsmedel restriktivt. Livsmedel med insekter i, vare sig de är hela eller i delar, får inte produceras här och inte heller importeras eller säljas. Det är till och med svårt att låta människor provsmaka i forskningssyfte.

Tebrito försökte i höstas, tillsammans med branschorganisationen Insektsföretagen, att få Livsmedelsverket att ge företagen respittid, som man gjort i Finland, Danmark och Norge. I december fick ansökan nej och därmed gick flera forskningssamarbeten i stöpet för företaget.

Hur arg blev du?

– Jag kan väl säga att jag höll mig ifrån sociala medier det första dygnet … Tyvärr spelar vi nu inte med samma villkor i en global värld, säger Nils Österström.

Den största utmaningen är kanske ändå inte lagar och regler utan människors förhållningssätt till insekter. För insektsföretagen gäller det att få människor att våga äta insekter.

EU:s lag som gäller nya livsmedel, Novel food act, bygger enkelt uttryckt på att livsmedel vi inte ätit inom EU före 15 maj 1997 kan vara farliga och måste analyseras och godkännas.

Astrid Walles-Granberg är expert på livsmedelslagstiftning på Livsmedelsverket. Hon förklarar att Sverige valt att ta det säkra före det osäkra eftersom insekter kan bära på tungmetaller, bakterier och virus samt vara allergiframkallande.

Kittlande möjligheter. Juryn i en tävling för klimat­ smart mat i Grythyttan – arrangerad av statliga Vinnova häromåret – provsmakar rätter lagade på insekter. Foto: Pavel Houbek/TT.

Processen att ansöka hos EU för att få producera livsmedel med insekter kan bli långdragen. Före årsskiftet gjordes ansökan hos Livsmedelsverket i Sverige, nu skickar de vidare ansökningarna till EU centralt.

– Vi har helt nya rutiner. Nu ska alla ansökningar till EU och det är en fördel för företagen. Processen kommer att bli snabbare och mer likvärdig. Förut gick kommunikationen fram och tillbaka mellan länder och EU-kommissionen. Men en ansökan kommer förmodligen att tas upp emot två år. I princip kommer sedan det som godkänts av EU att godkännas även i Sverige, säger Astrid Walles-Granberg.

I Finland började Fazer i höstas att sälja ett syrsbröd i 17 av sina bagerier ute i butiker. De såldes snabbt och det svåraste är i nuläget att få tag på råvaran, torkade syrsor. Så snart det är ordnat blir det lansering i närmare 50 bagerier i Finland.

De flesta beskriver det som en lite extra rostad nötaktig smak. Men insekterna påverkar egentligen inte smaken särskilt mycket.

Cirka tre procent av syrsbröden består av syrsor och dessa tillför två extra gram protein per 100 gram.

Syrsbrödet togs fram mycket snabbt eftersom Fazer var tvunget att börja sälja dem före årsskiftet för att ha en möjlighet att kunna få två år som respittid, vilket de fick beviljat. Företaget ville också vara först i världen med insekter i bröd. Nu måste bara leverantörerna ansöka hos EU om tillstånd för att bli godkända inom tvåårsperioden.

Hur smakar syrsbröden?

– De flesta beskriver det som en lite extra rostad nötaktig smak. Men insekterna påverkar egentligen inte smaken särskilt mycket, säger Juhani Sibakov, som är innovationsdirektör för Fazers bagerier i Finland.

Företaget har också tittat på andra insekter, som mjölmaskar, gräshoppor och myror.

– Men än så länge har vi fokus på syrsor. Konsumenterna verkar mest toleranta när det gäller att äta just syrsor. Vi har dock valt att ha torkade och malda syrsor i bröden, i stället för hela. Vi vill ju inte skrämma någon, säger Juhani Sibakov.

Foto: Marcus Eriksson/TT.

Cirka två miljarder människor världen över äter insekter i någon form varje dag.

Det betyder att insekter är en naturlig del av kosten för en tredjedel av alla människor.

Näringfysiologen Anki Sundin är övertygad om att det bara är en tidsfråga innan vi äter smådjuren även i Sverige.

– Vi har vant oss vid bilden media ger av motbjudande skalbaggar och människor med en spretig gräshoppa i munnen där benen sticker ut mellan läpparna. Jag är säker på att vi kommer att se processade livsmedel med insekter snart, som i pizza, korv och hamburgare.

Framtidens protein

Mjölmaskar och andra insekter kan födas upp på avfall som annars slängs, som kli, morotsskal eller maltrester från ölproduktion. Mjölmaskarna torkas och ur kropparna kan protein separeras som har samma nivå som proteinet i nötkött.

FN:s jordbruksorgan FAO slog redan våren 2013 fast att insekter, som hussyrsa och mjölmask, är framtidens proteinkälla. Forskare menar att mellan 4 och 15 procent av den globala proteinkonsumtionen kommer från insekter år 2050.

I Berlin hölls i höstas konferensen Insecta. Där deltog över 250 forskare och företag i en globalt snabbväxande bransch, livsmedel med insekter. Även svenska företag var med.

Läs nästa artikel
Video: Read Proof Sharing

Nu lanserar Fokus ”Read Proof Sharing” – ett nytt sätt att dela med sig av nyheter på.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera