Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Arlandatoppen har högtflygande plan

Trots klimatpåverkan och flygskatt tror flygplatsdirektör Peder Grunditz på många års fortsatt tillväxt för Arlanda.

Vid lunchtid en försommartorsdag lämnar SAS-planet sin gate. Därifrån reser ett antal av dagens cirka 100 000 passagerare från Arlanda. I fjol var ett rekordår, då över 26 miljoner resenärer passerade Sveriges största flygplats. Men att trafiksiffrorna ökar är inget nytt – trots att flyget av vissa anses vara en stor klimatbov tar svenskarna föga notis och flyger alltmer.

– Jag kan bara konstatera att det är så, säger Peder Grunditz, flygplatsdirektör på Stockholm Arlanda airport.

En månad efter att han tillträdde sin tjänst i mars infördes den nya flygskatten. Färska siffror visar att tillväxten är närmast oberörd av den nya skatten på mellan 60 och 400 kronor beroende på reslängd. Peder Grunditz pekar på ett antal olika orsaker till den flygande tillväxten.

– Det är framför allt Europa och fritidsresande som växt de senaste åren. Procentuellt sett så har även interkontinentala flyg vuxit starkt, men det är från relativt låga nivåer.

Enkelt uttryckt: bolagen har satsat på fritidsresandet och svenskarna flyger med. Norwegian är ett tydligt exempel. Man drog igång direktlinjer från Arlanda till Thailand och USA för fem år sedan och fick snabbt en beläggning på skyhöga 90 procent.

Tidigare var flygbolagens strategi att nyttja hubbar –  SAS med Kastrup och Lufthansa med tyska storflygplatser – för att mata passagerare till sina långlinjer. Det är tydligt att fritidsresenärerna inte vill ha mellanlandningar utan föredrar direktflyg. SAS har satsat på direktflyg och de senaste tre åren har Arlanda fått 55 nya direktlinjer. För någon vecka sedan invigde Grunditz den senaste: en ny linje till Bilbao i Baskien. Lika mycket en möjlighet till turism.

– Av 100 resenärer på Arlanda är cirka 40 på besök i Sverige, säger Peder Grunditz.

I början av karriären arbetade han på flygbolag, både charter- och inrikesflyg. Men han ville till flygplatser, som han tycker har en dragningskraft.

– Jag tycker väldigt mycket om flygplatsmiljön. Det är mycket människor och finns ett engagemang hos dem som jobbar här, ett driv. Sedan har alla som kommer hit förväntningar, man är på väg någonstans, säger han när vi satt oss i terminal 5.

Arlanda är så stort att  det kan vara svårt att se alla delar som samspelar.

Sin skolning fick Peder Grunditz på en liten flygplats, när han för cirka 15 år sedan blev flygplatschef i Visby. Där lärde han sig driften.

– Det är inte så stor skillnad mellan en liten och en stor flygplats. Men Arlanda är så stort att  det kan vara svårt att se alla delar som samspelar, säger han och försöker klargöra skillnaden mellan landside och airside; lättast är att betrakta säkerhetskontrollen mellan respektive sida.

Som flygplatsdirektör har han det yttersta ansvaret för de olika delarna och framförallt säkerheten. Ett komplext maskineri: säkerheten är högprioriterad, kunderna – dit både flygbolag, hyresgäster och passagerare räknas – ska vara nöjda. Och kanske viktigast av allt: verksamheten ska vara i gång, dygnet runt, varje dag.

Grunditz talar om att erbjuda en attraktiv flygplats för resenärerna, att det bland annat handlar om ett bra utbud av restauranger och shopping. Borträknat den passagerarhälft som landar (och inte brukar handla något) har Arlanda dagligen cirka 50 000 kunder, vilket gör flygplatsen till en av Sveriges större shoppinggallerior räknat i besök. Han vill inte berätta om hyresgästerna även har provisionsbaserade hyror (som det brukar vara i gallerior), men sannolikt finns en sådan komponent.

Swedavia är ett växande bolag med närmare 6 miljarder kronor i omsättning, som satsar på att utveckla de kommersiella bitarna, vilket är uppenbart när vi lämnar terminalbyggnaden. Utanför står Clarion hotel, som invigdes 2012. Intill håller kontorsbyggnaden kallad Office One på att färdigställas för invigning i höst. Strax bredvid byggs ytterligare ett hotell med 500 rum, åt Petter Stordalens bolagsgrupp Nordic Choice Hotel.

Peder Grunditz reser själv inte särskilt mycket med flyg; finns inte behov för det i arbetet. Sin bas har han på huvudkontoret några minuter från terminalerna. Däremot åker han, vid ledighet, gärna till platser som erbjuder aktiva semestrar, med till exempel dykmöjligheter. Senast var det bergsvandring på Mallorca, och härnäst semester i Istanbul.

Det speglar, om något, Arlandas framtid: ressugna fritidsresenärer bäddar för fortsatt tillväxt.

År 2021 väntas Arlanda ha 30 miljoner passagerare. Fem år senare tros antalet ha ökat med ytterligare 5 miljoner.

Kapacitetsfrågan är högt på agendan.

En begränsande faktor i dag är att det bara kan starta och landa, som mest, 84 flyg per timme; motsvarande ett flyg var 40:e sekund.

– Kapacitetsfrågan är högt på agendan. Under vissa timmar på dygnet är trycket högt och vi behöver skapa mer kapacitet. Vi ska bygga ut terminal 5 med nya ytor före och efter säkerhetskontrollen, och bygga en helt ny pir med gater som kan ta emot 14 medeldistansflyg, säger Peder Grunditz.

Bygget drar i gång om två år och ska vara klart 2024. Yrkesrollen kräver en viss diplomati, särskilt när det kommer till frågan om slot-tider, alltså start- och landningstider för flyg. Alla flygbolag vill ha tider för att locka attraktiva och höglönsamma affärsresenärerna. Till exempel, en måndag morgon för avfärd till Helsingfors, avgår Norwegians flyg klockan 6.40, SAS klockan 6.45 och Finnairs klockan 6.50.

–Vi följer ett internationellt regelverk för fördelning av slot-tider, säger han och tillägger att slot-tiderna hanteras av ett separat bolag utanför Swedavia.

Arlanda är viktigt i termer av arbetstillfällen

Arlanda har tre landningsbanor men på sikt kommer det att behövas en fjärde, runt 2035– 2040. Grunditz poängterar att det är en lång process.

– Det tar lång tid att få miljötillstånd för en ny landningsbana, säger han. En fjärde bana handlar ju om att man kommer att flyga över områden som man inte flyger över i dag.

Swedavia har en tät dialog med kommunerna i närområdet, framför allt Sigtuna kommun där flygplatsen ligger. Tillväxt för flygplatsen, som på alla sätt sker på bekostnad av miljön, innebär jobb åt fler. Enligt en beräkning ger varje miljon passagerare cirka 1 000 indirekta heltidsarbeten.

– Arlanda är viktigt i termer av arbetstillfällen, säger Peder Grunditz.

2000

Börjar på flygbolaget Malmö Aviation där han under ett par år har olika chefsroller, bland annat som ansvarig för all mark- och kabinper- sonal.

2002

Flyttar till Gotland när han som 38-åring blir Visbys flygplatschef.

2010

Efter att ha arbetat med affärsutveckling i divisionsledningen för de regionala flygplatserna, tog han plats i Swedavias koncernledning som yttersta ansvarig för nämnda flygplatser.

2014

Tillträder som flygplatschef på Bromma flygplats, vars framtid var ifrågasatt och skulle utredas. Året därpå bestämmer regeringen sig för att låta Bromma leva vidare. Swedavia investerar 1,5 miljarder kronor på i upprustning av flygplatsen.

2018

Blir i mars ny flygplatsdirektör på Arlanda där 18 500 personer jobbar.

Läs nästa artikel
Video: Read Proof Sharing

Nu lanserar Fokus ”Read Proof Sharing” – ett nytt sätt att dela med sig av nyheter på.

KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera