Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Debatt

EU dödar inte det fria internet

Starka slagord om bland annat internetcensur blockerar debatten om moderniseringen av EU:s upphovsrättsliga lagstiftning, skriver juridikprofessorn Sanna Wolk.

Den 12 september röstade EU-parlamentet för att reformera upphovsrätten. Voteringen, som fått ovanligt stor uppmärksamhet, handlar i första hand om att stärka upphovsrätten mot internetföretag som Google, Facebook och Youtube. »Internet som vi känner det kan komma att dö«, »censur« och »länkskatt«, hörs från svenska EU-parlamentariker och andra debattörer.

Men EU-parlamentets röstning rör inte länkskatt eller censur på internet. Slagfältet är upphovsrätten och i medier syns striden mellan nöjesindustrin, nyhetsmedierna, upphovsmännen och IT-jättarna. Det är två affärsmodeller mot varandra. Innehållsskaparna vill stärka ersättningsreglerna och internetföretagen efterfrågar ett fritt innehåll. Och just det har parlamentet röstat om.

EU:s position rör främst två frågor. Den ena gäller hur upphovsmän som journalister, fotografer och webbaserade nyhetsmedier ska få betalt för spridning av innehåll. Den andra frågan handlar om hur olagligt upphovsrättsligt innehåll ska tas bort från internet.

1. Förslag på betalning vid viss länkning. Att upphovsmän får betalt för sitt skapande håller nog de flesta med om. Men just ersättning för innehåll på internet har inte fungerat bra. Det finns i dag lagstadgade licensersättningar och EU-parlamentet har ytterligare förslag på hur bland annat Facebook, Youtube och Google ska betala för deras verksamhet på internet. Syftet är att få till effektivare samarbeten för betalning av innehåll mot bakgrund av att IT-jättarna tagit över den digitala annonsmarknaden från de traditionella medierna. Parlamentet anser att internetföretagen ska dela inkomsterna med nyhetsmedierna när text, bild eller film som det länkas till också kommer upp i samband med länkningen. I sin tur ska nyhetsmedierna dela intäkterna med artikelförfattare och fotografer.

Tänk helt enkelt på Googles sökindexering av länkar med text, bilder och videos eller innehållet på Youtube och Facebook – det ska ersättas. Länkar med enstaka ord undantas. Det rör sig alltså om länkning till innehåll på en nyhetssida som också plockar innehåll från sidan (referat), det vill säga inte länkningen i sig. Icke-kommersiella organisationer, exempelvis Wikipedia och universitet, som mindre företag, mikroplattformar och privatpersoner omfattas inte. Men gränsdragningen är inte helt lätt. Exempelvis när man lämnar kategorien små eller medelstora företag och jämställs med de stora.

2. De kommersiella plattformarna har två alternativ för sin filtrering – ingå licensavtal med upphovsrättsorganisationer om ersättning för olagligt uppladdat material eller inrätta en teknik för att ta bort illegalt materialsom delas. Det är problematiskt att lagstifta om att internetföretag ska gallra innehåll. Men det har inget att göra med att det dödar det »fria« internet. Det är inte censur att ta bort upphovsrättsligt innehåll som läggs upp utan tillstånd. Det är redan gällande rätt.

Förslaget rör i stället hur det ska göras i praktiken. Att upphovsrätt bedöms, sköts och övervakas av tredje part – internetföretag – är problematiskt från ett juridiskt perspektiv. Om företaget anser att något omfattas av upphovsrätten, ska företaget ta bort eller blockera åtkomsten till det. En bedömning med påföljd ska göras av domstol, inte av privata aktörer.

I dag tas stora mängder upphovsrättsligt innehåll bort eller så skapas ersättningsavtal efter kontakter med rättshavare – för mig är det den naturliga vägen. EU:s krafter bör i stället rikta in på att ha lagstadgad filtrering av mer allvarliga brott, till exempel barnpornografi och terroristrelaterat innehåll (ett nytt förslag från EU-kommissionen) samtidigt som arbetet med effektiva ersättningsmodeller understöds.

Hur lagstiftning och slutprodukten blir är oklart. Det är en del av EU:s upphovsrättsliga moderniseringsarbete som startade för cirka tre år sedan. Först våren 2019 vet vi svaret.

Sanna Wolk

Professor vid Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, med fokus på immaterialrätt.

 

 

 

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera