Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Kapitalet vittrar blod

Det nya svarta guldet är rött. Läkarkåren är dock skeptisk.

Blod är en outnyttjad informationskälla. Professionella atleter har länge analyserat sitt blod men nu vill en växande skara analysera sin hälsa. I blod finns nämligen en mängd hälsomarkörer: vitaminbrister, kolesterolnivåer, levervärden och sköldkörtelfunktion.

– Min far är läkare och har typ 2-diabetes, min farfar hade också diabetes. Så jag visste att det fanns i familjen och ville bevaka min hälsa, säger britten Will Stoddart, som för några år sedan blev patient nummer åtta på den då nystartade blodanalystjänsten Werlabs.

Werlabs grundades av allmänläkaren Rickard Lagerqvist 2012 och Stoddart, med bakgrund i att driva mjukvaruföretag, anslöt sig 2015 och är numera bolagets vd.

De senaste tre åren har företaget vuxit i hög takt. Man har tagit in cirka 90 miljoner kronor i externt kapital från ett antal välkända investerare: såsom Avitogrundarna Filip Engelbert och Jonas Nordlander, samt Kinneviks huvudägare Cristina Stenbeck, via hennes nya, privata ägarbolag Ameriana.

Werlabs typkunder är kvinnor runt 45 år, som ofta drar med sig sin make. De vill ta reda på framtida hälsorisker, men brukar också tjänsten för att de känner sig trötta eller redan förstått behovet av livsstilsförändringar. Efter att betalat runt tusenlappen lämnar patienten blod på en klinik eller vårdcentral, som sedan skickas till ett labb. Efter att genomgång av Werlabs läkare får patienten sina resultat digitalt. Allt inom cirka två dygn.

– Vissa som vill motionera börjar med triatlon, vilket kanske inte är det bästa för dem om man ska förbättra hälsoläget och inte får tillräckligt med sömn, säger Will Stoddart, som konstaterar att det gäller att göra saker i rätt ordning.

I sina tidiga kontakter med läkare märkte han att det inom vården saknades en samsyn kring hur man ska arbeta med preventiv vård.

– De har inte fått någon träning inom preventiv vård, säger han.

Representanter för läkarkåren har tidigare i branschpress uttryckt sig skeptiskt till blodanalyser för privatpersoner. Emma Spak, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik, har kritiserat att företagen ger svårtolkade provresultat.

– För att omvandla provresultaten till faktisk kunskap om hälsan så behöver man mer information, det uppger också Wer­labs själva, sa Emma Spak i fjol.

Werlabs har cirka 35 anställda och omsatte cirka 35 miljoner i fjol – en fördubbling mot året innan, men går med förlust eftersom man väljer att investera i att växa.

Ett antal faktorer talar för Werlabs affärsidé; som att det finns en växande grupp penningstarka konsumenter som prioriterar att lägga stora pengar på sin hälsa. Det öppnas allt fler hälsokliniker som erbjuder tester och Blodkollen, som är en tiondel så stora som Werlabs, är en annan aktör.

Preventiv vård är en kraftigt växande del av hälsosektorn och trots att forskning bekräftar att det är en god investering för staten sker få satsningar.

Det finns dock undantag. Västerbottens läns landsting, till exempel, införde i mitten på 1980-talet en modell där alla som fyller 40, 50 och 60 år får genomföra en hälsoundersökning och träffa en distriktssjuksköterska. Ett flertal studier, den senaste i våras, bekräftar att Västerbottensmodellens regelbundna hälsoundersökningar har förbättrat befolkningens hälsa och inneburit besparingar för sjukvården. Enligt en rapport från Socialstyrelsen, överväger ungefär en tredjedel av regionerna och landstingen att införa mer förebyggande vård.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera