Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Ekonomi

Kronan faller i låglönelandet

Den svenska kronan har i flera år tappat i värde gentemot andra valutor – till glädje för exportföretagen. Men inte alla företagare är positiva.

Det går att teckna två bilder av den svenska konsumentens verklighet. Å ena sidan att livsmedel och importerade varor tycks kosta mer än vanligt, bensinpriset stiger och att utlandsresor bara blir dyrare. Å andra sidan en marigare bild: På arbetsplatsen sägs inte personal upp, tvärtom sker möjligen rekryteringar, och boräntorna är fortsatt låga. Framtiden – trots politiska och ekonomiska utmaningar – ser tämligen ljus ut.

Sammantaget kan bilden upplevas som splittrad. Om det mesta pekar åt rätt håll för ekonomin, borde inte kronan vara hög-re värderad? Faktum är att kronan på sju år tappat nästan 50 procent av sitt värde gentemot dollarn och 30 procent mot euron. Den negativa kronutvecklingen har med andra ord varit ihållande under en längre tid och några tecken på en förändring finns inte heller.

I förra veckan meddelade Riksbanken sitt beslut om att skjuta nästa räntehöjning på framtiden och dessutom köpa statsobligationer för 45 miljarder kronor. På valutamarknaden fick beslutet genast effekt, vilket pressade värdet på kronan ytterligare, eftersom investerare föredrar valutor med högre avkastning i form av högre ränta. Inte på 16 år har kronan varit lika lågt värderad.

Riksbanken meddelade att en höjning av räntan kan ske i slutet av året eller början på nästa år. Den förda penningpolitiken motiveras med att inflationen i Sverige, liksom i omvärlden, är låg. Exklusive energi och livsmedel ligger inflationen på 0,9 procent, vilket är en bra bit från målet om 2 procent.

– I grund och botten handlar det om att det under många år visat sig strukturellt svårt att få upp inflationen. Dessutom sker nu en avmattning i ekonomin, menar Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Enligt Konjunkturinstitutet är vi i en avmattningsfas med lägre tillväxt. I sådan miljö kommer inflationen inte att lyfta och därmed lär Riksbankens förda lågräntepolitik fortsätta även i ett sådant klimat, vilket sammantaget innebär en fortsatt negativ trend för kronan.

Den billiga kronan gynnar dock industriföretag med stor export, eftersom länder med starkare valuta – USA och euroländerna dit en stor del av den svenska exporten går – kan dra nytta av att de får mer för pengarna. Särskilt företag som SSAB, Boliden, Volvo och Electrolux gynnas rejält. Medan andra företag – såsom Clas Ohlson, Kappahl och Axfood, som gör sina inköp i utlandet –missgynnas.

Till exempel har den statliga gruvjätten LKAB under årets första kvartal ökat både försäljningen och resultatet. Vinsten efter skatt blev nära 2,4 miljarder kronor, vilket är drygt en miljard högre jämfört med samma tid förra året. Förutom höga råvarupriser förklaras vinstlyftet av den starka dollarn. När dollarn växlas till kronor innebär det högre vinst för LKAB.

Det omvända gäller företag som till stor del säljer importvaror. Livsmedelskoncernen Axfood (som äger Willys, Hemköp och Dagab) märker detta tydligt och dess vd varnar för kronutvecklingen.

– Vi måste akta oss så att vi inte får ett för högt kostnadstryck hemma. Det är sällan en bra lösning långsiktigt, sa Axfoodchefen Klas Balkow nyligen.

Även i den gynnade industrin varnar företagsledare – väl medvetna om att valutan ger rejält understöd till verksamheten – för utvecklingen.

De enkla valutavinsterna kan göra att företagen prioriterar ner investeringar i forskning och utveckling och satsningar på konkurrenskraften med förbättrad produktivitet genom bättre och mer innovativa produkter och tjänster.

– En för svag krona är långsiktigt inte bra, menar Martin Lundstedt, vd för Volvo Lastvagnar.

Dock tyder det mesta på att nuvarande valutaklimat lär hålla i sig en bra bit framöver. Hur långt fram är svårt att bedöma. I varje fall längre den kommande och nästa sommarsemester.

Riksbankschefen Stefan Ingves menar att penningpolitiken liksom tidigare bara har ett mål – och det är inflationsmålet om 2 procent. Men även han är medveten om att den svaga kronan märks på svenskarnas utlandsresor.

– Det engagerar många att det blir lite dyrare att åka på semester men med en rörlig växelkurs får man leva med det, sa Stefan Ingves nyligen.

Somliga bedömare, såsom Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson, är skeptiska till Riksbankens ensidiga fokus på inflationsmålet.

– Problemet med en svag krona handlar inte bara om att det blir dyrare att turista utomlands, utan att det gör oss fattigare relativt omvärlden, säger Isaksson.

Han menar att den låga inflationen, som varit ihållande en längre tid, inte beror på några problem i svensk ekonomi. Därför borde Riksbanken ha avstått att föra en expansiv penningpolitik – med både köp av statsobligationer och negativ ränta under de ekonomiskt gynnsamma åren som varit – och i stället passat på att ha en högre ränta. Vilket hade drivit upp värdet på kronan. Resultatet har i stället blivit att Sverige ter sig alltmer som ett låglöneland, där man kan handla högkvalitativa varor för en billigare peng än i exempelvis Tyskland.

– Det är ju inget att sträva efter. Det är inte med det vi ska konkurrera, utan med spetskompetens inom forskning och utveckling, anser Torbjörn Isaksson på Nordea.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera