Vinstgivande Reepalu-uppdrag

Text:

Ilmar Reepalu presenterar utredning om vinstförbud. Foto: TT

Ilmar Reepalu var under många år kommunstyrelsens ordförande i Malmö, och den som senare fick uppdraget att utreda vinster i välfärden. Reepalu, liksom hans skånska S-kollegor, talade sig varm för någon form av vinstbegränsning. 2017 kom Reepaluutredningen med sitt omstridda förslag om vinsttak för välfärdsföretagen.

Men sedan dess har Reepalu faktiskt tagit plats som styrelseordförande för ett företag som siktar in sig på att sälja tjänster till den offentliga sektorn.

Nu handlar det inte om utbildning eller omsorg, utan om tekniska konsulttjänster, men där en stor del av kunderna finns bland svenska kommuner. Och Reepalu är inte bara ordförande, han är med 15 procent näst största ägare i Sigma Civil, där Sigma AB är huvudägare med 69,3 procent.

Sigmakoncernen startades av Dan Olofsson som också sitter i styrelsens för Sigma Civil. Dan Olofsson är »starke man« i näringslivet i Malmö, och har en hand med i det mesta.

Sigma Civil gjorde enligt senaste årsredovisningen 3,6 miljoner i vinst, men pengarna stannade i bolaget. Vilket arvode Reepalu har som ordförande särredovisas inte, men ryktet säger att det handlar om 300 000 kronor per år. Och 15 procent av kakan alltså när det blir dags för vinstutdelning.

Reepalu sitter också som styrelseordförande i KPA Livförsäkring. KPA är pensionsbolaget för kommun- och landstingsanställda.

Där har han ett fast årsarvode på 149 000 kronor plus 46 000 för att han sitter i ett risk- och kapitalutskott. Och så 6 900 kronori arvode för varje sammanträde.

I samma styrelse sitter hans efterträdare som S-topp i Malmö, Katrin Stjernfeldt Jammeh. För det får hon 106 000 kronor i årsarvode, plus 6 900 i sammanträdesarvode.

Stjernfeldt Jammeh. Foto: TT

Men Dan Olofsson lotsade också in en annan av Malmös ledande socialdemokrater i näringslivet, när han engagerade Luciano Astudillo i ett bolag som skulle skapa jobb åt dem som stod långt från arbetsmarknaden.

Den vägen kom Astudillo också i kontakt med de som stod bakom fastighetsbolaget Victoria Park, och kom in i styrelsen där. Med det följde aktier, med ett gott utfall när de så småningom såldes, vilket vi skrivit om tidigare:

Luciano Astudillo är sedan 2015 tillbaka i politiken. Han är stabschef för S i stadshuset i Malmö och satt med i gruppen som gjorde S valanalys på riksplanet. Hans bolag Idéstugan AB har i dag aktier som vid ingången av 2018 var värda 21 426 717 kronor. Redovisat värde vill säga, marknadsvärdet bedömdes till 25,5 miljoner.

Men till sådana vinstnivåer eller tillgångar har ju Reepalu en lång väg att vandra.

* * *

O-hyggligt likt en debatt från förr

Mannen till höger dog 21 november 2005. Inte tidigare. Foto: TT.

»Jag står här!« Publicistklubben höll debatt i måndags och huvudämnet var pressetiken (och avsaknaden av densamma) under Metoo och Fredrik Wirtanens nya bok. Publiken hade släppts in för att ställa frågor och en man undrade varför bara Cissi Wallins berättelse ifrågasatts, och inte den av kvinnorna som anklagat Julian Assange för våldtäkt.

Det var då Cissi Wallin gjorde sin närvaro i lokalen påmind.

Och helt ovetande väckte våra mossiga hjärnor till liv. Hennes utrop påminde oss nämligen om en annan PK-debatt, för länge sedan. Moderatorn Jan Guillou refererade till den legendariske politikreportern Gustaf Olivecrona, ett av de tre O:na (Ortmark, Olivecrona och Orup) som när tv:n fortfarande var svartvit stod för grillningen av statsråd och partiledare på bästa sändningstid. Och sa något i stil med "Olivecrona på sin tid". I nästa replik avslutade Johan Ehrenberg sitt resonemang med att säga att han missat att "Olivecrona lämnat oss".

Då ska Guillou ha sagt: Det har han inte, han sitter nämligen där (pekade på reporterveteranen). Varpå ett sus gick genom salen.

 

O-hyggligt, minst sagt.

* * *

Fler publicistdebatter vi minns

PK-debatt 1991: Publicistklubbens ordförande Olle Stenholm, Jan Stenbeck, Jan-Erik Wikström (tidigare kulturminister), Lasse Svanberg (mediedebattör) och i talarstolen Gunnar Bergvall, TV4, som just fått sparken av Stenbeck. Foto: TT

TV4 grundades av Ingemar Leijonborg (bror till Lars) och Gunnar Bergvall. Leijonborg kom från SVT och Bergvall från Bonnier, och de kunde starta sändningarna via satellit och kabelnätet. Men i det tuffa spelet om att få tillstånd att sända i marknätet spelade Jan Stenbeck högt och bluffade hösten 1991 till sig 27 procent av TV4 mot att han lade ner planerna på en egen marksänd tv-kanal.

Som ny storägare markerade Stenbeck var skåpet skulle stå. Den 11 december 1991 höll Publicistklubben debatt om TV4 och då var det känt att Ingemar Leijonborg skulle tvingas bort.

Jan Stenbeck sa under PK-debatten att det var »Pirre« Wallenberg och inte han som sparkat Ingemar Leijonborg och så la han till:

– Gunnar Bergvall ska också sluta.

Bergvall satt i publiken på Berns och bleknade. Han hade just intervjuats av Expressen och gett beskedet att han skulle jobba kvar och stå för kontinuiteten.

PK:s ordförande Olle Stenholm konstaterade bitskt:

– Ja, Gunnar Bergvall behövde ni ju inte ringa i alla fall.

Rubriken på Expressens etta nästa dag:»Slakthus 4 – här ger Stenbeck sin tv-chef sparken«.

* * *

Det lyser om Europa-giveawaysen

Fram till nu har uppfinningsrikedomen runt giveaways i Europaval inte varit någon höjdare. Men Vänsterpartiets Europaparlamentsledamot Malin Björks satsning på 3D-klitorisar i plast tar denna kategori till en helt ny nivå. En efterlysning är på sin plats om någon sitter och håller på en av de utdelade. Den skulle försvara sin plats i Andra kammarens inofficiella Politiska kampanjmuseum.

Men hur har det sett ut tidigare? Här är några av påhitten under Europavalen:

En klassiker. Marit Paulsen (L) kampanjade 2009 genom att dela ut köttbullar för att betona sitt budskap om maten. Köttbullarna levererades här av »Moms-Mats«, Mats Eriksson, som 2011 blev Årets lobbyist för sitt kampanjande för sänkt restaurangmoms.

Marie Wickberg (C) bjöd på geléhjärtan och …

Gunnar Hökmark (M) ville synas där det var mörkt.

Vem var först på Europanivån? Gunnar H eller SD:s ECR-grupp? Ett ständigt trätoämne i Brysselkorridorerna.

M-kvinnorna körde också på mat-temat, fast med kokbok.

[caption id="attachment_553154" align="alignnone" width="440"] Nyutnämnde professorn i folkrätt, Mark Klamberg, som ballonggubbe åt Folkpartiet 2009.[/caption]

[caption id="attachment_553152" align="alignnone" width="401"] Ingen giveaway, utan den såldes:[/caption]

Här kan vi också spåra vad som möjligen gett Tomas Tobé inspiration till den förbryllande videofilmen där han aggressivt attackera en pizzabagare om »kriminella räkor«. För på Nej till EU-skivan fanns detta gruppnamn bland de medverkande:

Och icke att förglömma, Anna Maria Corazza Bildts odlingspinnar från Europavalet 2014:

Eller polkagrisarna hos KD…

[caption id="attachment_553153" align="alignnone" width="298"] Och Evin Cetin (S) med pizzakartongerna:[/caption]

Samtliga foton: Andra Kammaren

* * * * * *

Hört något? Sett något? Vet något? Kommit på en lika som bär?

Har du bilden eller klippet alla vill se? Tipsa oss!

[email protected]