M och KD:s krav för två år sedan: »Lägg ner Arbetsförmedlingen!«

Text: Janne Sundling

Bild: TT

Spel för galleriet eller reellt motstånd mot Arbetsförmedlingens omvandling?

I veckan förklarade sig M och KD beredda att ställa sig bakom en misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark för planerna på omvandling av Arbetsförmedlingen.

Elisabeth Svantesson (M) var arbetsmarknadsminister åren 2013–2014 när den sparkade generaldirektören på Arbetsförmedlingen, Mikael Sjöberg, utsågs.

Inför valet 2018 var hon Moderaternas finansministerkandidat och återkom till förslaget om att lägga ner Arbetsförmedlingen i en intervju med Fokus.

Varför lägga ner Arbetsförmedlingen? frågade Fokus Lasse Granestrand moderaternas Elisabeth Svantesson i mars 2018. Så här svarade hon:

– Myndigheten får stora resurser, 80 miljarder, men lever inte upp till förväntningarna.

– Den fungerar inte. Jag tror inte att det hjälper med en omorganisation. Av alla myndigheter har Arbetsförmedlingen det lägsta förtroendet hos medborgarna visar undersökningar.

– Det behövs fler aktörer. Specialiserade, fristående matchningsaktörer. Kommunerna borde få göra en del av jobbet. Det finns en del som är duktiga arbetsförmedlare.

Har Arbetsförmedlingen blivit en integrationsmyndighet?

– Nej, de ska jobba med alla grupper, men de utrikes födda är en stor del av uppdraget.

Moderaternas förslag är att skapa en ny statlig myndighet.

Arbetsnamnet i ursprungsförslaget var »Jobbcenter«. Just nu finns inget namnförslag, men den nya myndigheten ska ha ett mer renodlat uppdrag och bland annat upphandla fristående, privata aktörer.

Beskrivningen av Jobbcenters uppgifter låter bitvis likt nuvarande Arbetsförmedlingens kärnområde.

Så här skriver moderaterna:

»Den nya myndigheten gör en bedömning av de arbetssökandes behov, kontrollerar de aktörer som upphandlas, så kallade matchningsaktörer, och har det yttersta ansvaret för att inskrivna söker arbete och uppfyller villkor för att få ersättning som a-kassa och aktivitetsstöd. Utöver detta kommer myndigheten att ha ansvar för personer med kort utbildning som behöver insatser som i huvudsak finns utanför arbetsmarknadspolitiken, som komvux/yrkesvux och sfi.«

Så långt Svantessons uttalanden och moderaternas skrivningar Fokus-artikeln i mars 2018. Samma resonemang förde Svantessons i en intervju med nättidningen Arbetsvärlden i januari 2017:

Vi lägger många miljarder på Arbetsförmedlingen utan att det

ger resultat, säger Elisabeth Svantesson (M).

I dag (30 januari 2017) lägger allianspartierna fram ett förslag i riksdagens arbetsmarknadsutskott som de ser som ett första steg i en nödvändig förändring av den statliga matchningsfunktionen. De fyra partiernas arbetsmarknadspolitiska talespersoner skriver på Expressens debattsida att Arbetsförmedlingen, som ska vara en central aktör för att motverka utanförskap och förbättra integration, dessvärre har blivit en del av problemet snarare än lösningen.

– En myndighet som så länge haft stora problem kan inte få fler chanser. Regeringen måste agera utifrån det förslag som vi nu lägger fram, säger Elisabeth Svantesson som är Moderaternas arbetsmarknadspolitiska talesperson.

Alliansen föreslår att Arbetsförmedlingen läggs ner och ersätts av en ny struktur där andra aktörer på arbetsmarknaden spelar en betydligt större roll. De föreslår en statlig myndighet som får ansvar för myndighetsutövning, kontroll och uppföljning medan själva matchningen av arbetssökande i stället huvudsakligen sköts av andra aktörer.

– Det finns redan i dag bemannings- och rekryteringsföretag som är duktiga på att matcha människor med arbete. Den statliga myndigheten ska ägna sig åt att göra bra upphandlingar, kontrollera aktörer och göra kontroll av a-kassan och att man söker jobb, säger Elisabeth Svantesson.

S-företrädare: Backa från reformen – annars blir det regeringskris

Hon tror att det finns pengar att spara på att skrota Arbetsförmedlingen.

– Vi ser att vi lägger många miljarder utan att det ger resultat. Jag är övertygad om att det går att göra det betydligt mer effektivt.

Så här står det i Januariavtalets punkt 18 om Arbetsförmedlingen:

”Arbetsförmedlingen reformeras i grunden. Staten har genom Arbetsförmedlingen myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men ett nytt system baserat på LOV ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben. Arbetsförmedlingen kommer att finnas kvar som statlig myndighet, men vara fokuserad på myndighetsansvar i form av kontroll av arbetssökande och av fristående aktörer, arbetsmarknadspolitisk bedömning, digital infrastruktur och statistik och analys. Ersättningen till aktörerna ska i huvudsak utgå från hur väl de lyckas med att få individer i varaktig sysselsättning, givet behoven hos den arbetslöse. För att säkerställa kvaliteten ska antalet fristående aktörer begränsas, genom att de ska kontrolleras, rangordnas och certifieras och möjligheterna att välja bort besvärliga fall förhindras. Insatser för personer med funktionsnedsättning berörs ej av denna omläggning. Arbetsmarknadsutbildningar som brister i effektivitet bör avvecklas, medan de som fyller en strategisk funktion på arbetsmarknaden ska finnas kvar. Nystartsjobb ska finnas kvar. Extratjänster och introduktionsjobb ska riktas mot de längst från arbetsmarknaden och ha samhällsekonomiskt rimliga volymer. Krav ska ställas på ett fungerande samråd mellan Arbetsförmedlingen och parterna så att dessa arbetsplatsförlagda insatser förbättrar förutsättningarna till varaktig etablering på arbetsmarknaden

(Förändringen av Arbetsförmedlingen ska vara fullt genomförd under 2021)”.

Hon är ny generaldirektör på AF – tar ett av Sveriges svåraste jobb