Aktuellt / Analys / Politik

Partiledarna spelar en allt större roll – vem tar kontrollen över 20-talet?

20-talets politiska makthavare finns på scenen redan i dag. Fokus listar dem som står näst på tur att ta över svensk politik.

Moderatledaren Josefin Malmqvist stryker bort en hårtest från ansiktet. Hon förbereder sig för attacken mot centerkoalitionens statsminister, Lena Hallengren. Det är partiledardebatt i riksdagen hösten 2024, två år efter det märkliga valet 2022, då åtta riksdagspartier blev sex, och både Liberalerna och Miljöpartiet hamnade under fyraprocentsspärren.

Snart ska vänsterledaren Daniel Bernmar på sin typiska göteborgska hoppa på det han beskriver som »det svaga centerstyret«. Men också kritisera den inofficiella högerkoalitionens tre partier. Men SD-ledaren Henrik Vinge ler. Den vänsterpartistiska skofetischisten ska få pikar för sitt indirekta stöd till regeringen, som gått mer och mer in mot mitten. Vinge räknar, som vanligt, med stöd från KD-ledaren och partiledarveteranen Ebba Busch Thor ett par bänkrader ner.

Fast regeringens budgetförslag ska hyllas av finansminister Emil Källström, som ska beskriva det som »den största landsbygdssatsningen i svensk politik någonsin«.

De grönas (som MP bytte namn till efter förlustvalet) språkrör Amanda Lind och Lorentz Tovatt ska hålla sin presskonferens efter debatten. Det är bara sex år kvar till deadline, och de tar varje chans att kritisera regeringen för att helt missa klimatmålen.

Liberalerna har å sin sida haft fullt upp med sitt andra partiledarskifte efter Nyamko Sabuni. Otaliga liberala ledarskribenter undrar om det rent av ska bli en biblisk ökenvandring i 40 år.

– Det är både bra och viktigt att vi närmar oss ett slut på splittringen, även om vi i parti­styrelsen så klart inte gräver ner oss i en ståndpunkt för hur Liberalerna 2.0 skapas , säger partiets provisoriska »folkledare« Birgitta Ohlsson på en pressträff.

Hittepå om svensk politik år 2024? Ja, visst, och risken är att någon plockar fram denna artikel just hösten 2024, tar fram dumstruten och påminner om hur fel vi fick. Men scenariot att alla utom ett av riksdagspartierna bytt ledare 2024 är inte otroligt. Tvärtom ganska rimligt.

– Ingen förväntas orka mer än tio år som partiledare i dag, säger Jenny Madestam, statsvetare som forskat i ledarrekrytering i partierna.

En genomgång av partiledarnas karriärer visar att 70-talets ledare satt i genomsnitt nära 14 år. I dag ligger genomsnittet på 8–10 år. Även otåligheten med att partiledaren ska visa resultat har ökat, vilket Anna Kinberg Batra (M) är ett exempel på, men också att dagens partiledare mäts på ett annat sätt än gårdagens:

– Tempot har påtagligt skruvats upp. Internationalisering och medialisering bidrar till det, men nu finns ytterligare ett lager genom sociala medier.  På en timme kan det politiska landskapet ha förändrats. Det ger större osäkerhet, säger Jenny Madestam.

LÄS OCKSÅ: Här är 27 personer som kommer prägla politiken under 2020-talet

Snittåldern när de blir partiledare ligger däremot på samma 2024 som på 70-talet, runt 45 år. Att två blev partiledare som 28-åringar (Annie Lööf och Ebba Busch Thor) och en som 24-åring (Jimmie Åkesson) uppvägs av att tre blev det som 50 eller äldre.

En sådan veteran fick det hett om öronen efter en intervju i SVT:s Agenda om gängvåldet. Direkt efter sändningen satte spekulationerna i gång: När avgår Löfven?

Drevet har letts av folk på högersidan, vilket för sossar tagits som en indikation på att sluta leden. Regeringskansliet kallar spekulationerna om när S-ledaren ska gå för »rena astrologin«: S-ledaren går när han vill, och inget tyder på att det skulle ske den närmaste tiden.

– Socialdemokraterna är ett stort parti med latenta konflikter, men har också en stark tradition och en stolthet i att sluta upp bakom ledaren. Att öppet kritisera partiledaren kan missgynna karriären, säger Madestam.

Ändå tror hon att det är S och V som står näst itu att byta partiledare.

– Jonas Sjöstedt av personliga skäl, där familjen bor i Vietnam. Och Stefan Löfven orkar kanske inte tända till inför ett val till, säger Jenny Madestam.

De senaste partiledarvalen i V, C och L har skett i öppna processer, med flera kandidater och medlemmarna har helt eller delvis kunnat påverka valet. Det blir knepigare när det ska ske i S och M. Väns­tersossarna i Reformisterna har lyft frågan om öppna processer. Men de som står närmare makten muttrar.

– Öppenhet blir mycket av den starkes makt. Corbyn och Labour skrämmer mer än gläder folk, säger en.

– Trenden går mot en sådan demokratisering, men jag tror S och M kommer att streta emot och möjligtvis välja en mellanväg. En helt öppen process kan skapa konflikter. Gräsrötternas val är kanske inte det som partiledningen anser krävs av en blivande statsminister, säger Jenny Madestam.

Statsvetarna i allmänhet hävdade länge att svenskarnas väljarbeteende avgjordes av partival och vilka frågor partiet lyfte fram, i mindre grad av partiledaren och dennas personlighet. Men även de som mest envetet hävdade det har ändrat sig, eller tvingats nyansera sin uppfattning.

Partiledarna spelar en allt större roll. Så vilka blir det som dominerar svensk politik på 20-talet? Fokus har pejlat läget hos riksdagspartierna inför nya decenniet. Och verkligheten är faktiskt inte så fjär­ran den fingerade riksdagsdebatten fem år framåt i tiden.

Här kan du läsa om alla partiledare och deras möjliga efterträdare:

– Nyamko Sabuni, Liberalerna

– Ulf Kristersson, Moderaterna

– Stefan Löfven, Socialdemokraterna

– Per Bolund & Isabella Lövin, Miljöpartiet

– Jimmie Åkesson, Sverigedemokraterna

– Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet

– Annie Lööf, Centerpartiet

– Ebba Busch Thor, Kristdemokraterna

– Här är 27 personer som kommer prägla politiken under 2020-talet

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera