Årets Svensk / Kultur

Årets svensk kultur 2019: Karin Olsson, Expressen

Karin Olsson vill bryta en klaustrofobisk konsensus i en offentlighet där många är för rädda för att ens pröva en tanke.

Hon blev uppiggad av den debatt som blossade upp kring Nobelpristagaren Peter Handke; för henne fångade den essensen av vad en kultursida bör rymma: mänskliga erfarenheter, litteratur, språk, frågan om sanning och lögn.

Karin Olsson lotsar oss igenom Expressens redaktionshav, förbi den ockragula tramporgel som under hösten bars upp från källaren inför tidningens 75-årsdag. I dag är den orgel där tidigare chefredaktör Bo Strömstedt en gång satt och spelade Evert Taube stängd. I det öppna kontorslandskapet hörs bara ett diskret knattrande från tangentborden.

Inga planer finns på att öppna orgeln på nytt. Som kulturchef drivs Karin Olsson däremot av att låta många toner ljuda i debatten. Under de tio år hon har jobbat som redaktör upplever hon dock att debattklimatet blivit mer entonigt, kultursidorna mer lika varandra. En alltför ensidig debatt ger henne klaustrofobi; som under den period när det stormade som mest kring Svenska Akademien. Visst fanns det fog för massiv kritik, medger hon; Akademien har begått många misstag.

– Men i sådana lägen känner jag ofta att jag måste få in andra perspektiv.

De som en gång var de viktigaste rösterna på kultursidan – författarna – har numera blivit mer försiktiga.

– De väljer ofta ett säkert ämne, som de vet hamnar i god jord och som ingen kommer att invända mot.

Något som kan ha att göra med författarnas ekonomiska verklighet; att många av dem måste positionera sig på ett visst sätt för att bli lönsamma.

Karin Olsson ser en fara i denna ängslighet och i den nästan nypuritanska stränghet som kan prägla svensk offentlighet. Många är rädda för att ens testa tankar, av oro för att domen kan bli hård.

– Det kan räcka att ha en misslyckad tanke i en text för att bli betraktad som en persona non grata. Men du måste inte vara ett moraliskt föredöme för att skriva på en kultursida; det kan vara en av de få platser där även de oborstade, utstötta och kontroversiella kan höras. Men det finns gränser, ibland finns goda skäl till att någon inte släpps in i finrummet.

Hon skyr det pompösa och ser i stället den orädda lekfullheten som förutsättningen och grogrunden för ett livligt intellekt och stora tankar. Därför trivs hon i en redaktörstradition som bejakar infall, lust och personligt tilltal. Den personliga essän – under många år kvällstidningens signum – har dock blivit vanligare även i andra medier. Finns risk för effektsökeri för att bryta igenom bruset? Nej, anser Karin Olsson; mixen av seriös kulturbevakning och kulturdebatt blir inte skrikig. Och som redaktör tummar hon inte på kvalitet och stilistik.

– I den otroligt kommersiella miljön som Expressen är, är vi en liten fristad. På kultursidan tillåts man också ägna sig åt smala ämnen och perspektiv.

När de journalistiska hjältarna hyllas, lyfter man sällan fram redaktörerna, som i stället får rollen av grå eminens i kulisserna. Men Karin Olsson, som fick smak för redaktörskapet redan på studenttidningen Lundagård, har med åren kommit att värdera detta mer än sitt eget skrivande; att odla skribenter, att få fram deras bästa texter.

– Det goda redaktörskapet attraherar skickliga skribenter. De som känner sig trygga med en kompetent redaktör vågar också skriva utmanande, känsliga texter. Litar man på sin redaktör, på att texten till exempel inte kommer ut med dålig rubrik, vågar man testa de svåra tankarna.

Juryns motivering:

Årets kultursvensk tillhör den utrotningshotade kategorin redaktörer. Hon ser som sin uppgift gentemot läsarna att bredda debatten, snarare än att smala av den. Hon värnar språklig och innehållslig kvalitet med samma övertygelse som hon försvarar yttrandefrihet och fritt tankeutbyte. Gentemot sina skribenter är hon aktiv, intresserad och stöttande. Hon vet att skribenter inte växer av sig själva, de behöver både näras och tuktas, och har genom sitt engagemang skapat en sida där inte bara hon själv, utan många stjärnor får lysa. I en tid när rädslan är starkare än nyfikenheten letar hon efter de viktiga frågorna och vågar lyssna på svaren. Årets kultursvensk är Expressens kulturchef Karin Olsson.

Alla vinnare:

- Årets svensk: Jens Ganman

- Oxenstierna: Pia Bergman

- Parlamentariker: Mia Sydow Mölleby

- Ekonomi: Michael Arnör

- Digital: Anna-Lena Wretman

- Innovation: Fredrik Hjelm

- Kultur: Karin Olsson

- Medicin: Christopher Gillberg

- Samhällsbyggare: Michael Pirosanto

Miljö: Ola Engelmark

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera