Årets Svensk

Årets medicinsvensk 2019: Christopher Gillberg, professor

Därför blev Christopher Gillberg världens flitigaste forskare i autism.

Det var hans mamma som tyckte att Christopher Gillberg skulle bli läkare.  Det hade Gillberg själv aldrig tänkt sig att bli. Filmregissör däremot. Franska filmer och Hitchcock var hans melodi. Som 17-åring sökte han in till filmskola och Dramatiska institutet, men de sa att han var för ung.

Så blev det medicin ändå för Christopher Gillberg, som drygt femtio år senare är den produktivaste  autismforskaren i världen, och finns med på Thomson Reuters lista över världens mest inflytelserika forskare inom olika discipliner. Som är professor i barn- och ungdomspsykiatri i England, Skottland, Frankrike, Japan och Sverige och har ett forskningscentrum i eget namn inom Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet.

Ständigt på resande fot, upplyser Ingrid Vinsa på Gillbergscentret i Göteborg.

– Han är borta och kommer hem först på lördag, och på måndag flyger han till Tokyo och är inte tillbaka förrän i mitten av januari.

Vad gör han när han flyger?

– Arbetar, läser vetenskapliga rapporter.

Som ung barnpsykiater kom Christopher Gillberg i mitten av 70-talet till Mjörnhemmet utanför Göteborg.  Där såg han personal som tvingade barnen att prata, och som straffade dem som inte gjorde det. Vid den här tiden rådde uppfattningen att autism hos barn berodde på att de hade blivit känslokallt bemötta av sina mammor. Men ju fler mammor och barn Christopher Gillberg träffade, desto mer tveksam blev han till orsakssambandet, berättade han i en intervju om autismens historia 2016.

– De var så olika varandra, och det var uppenbart att flera mammor avgudade sitt barn och var förtvivlade över att inte få vara med barnet hela tiden. Då bestämde jag mig för att försöka kartlägga barn och familjer, inte bara på Mjörnhemmet utan alla med autism i hela regionen.

Det blev den så kallade Göteborgsstudien, på en hel årskull Göteborgsbarn, födda 1971. Ett av studiens viktigaste fynd var att barn med adhd-liknande drag ofta också uppvisade autistiska drag. Det fick Christopher Gillberg att tänka att avgränsningarna mellan olika psykiatriska diagnoser inte var så enkla som man fram till dess trott. Tankarna utgjorde grunden för det begrepp han etablerade, »Early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations« (tidiga symptomatiska syndrom som motiverar kliniska utvecklingsneurologiska undersökningar, ESSENCE). Flera olika typer av problematik är regel snarare än undantag för små barn. Fynden innebar ett steg bort från det psykosociala perspektiv som funnits när det gällt barn med problem med koncentration, fattning, humör och impulsivitet. Att det skulle vara mammans bemötande som låg bakom dessa tillstånd verkade osannolikt. Det var uppenbart att det i stället var något i barnets nervsystem som inte fungerade.

Läkaren Leif Elinder och sociologen Eva Kärfve ifrågasatte Gillbergs biologiska perspektiv, anklagade honom för forskningsfusk och begärde ut Göteborgsstudiens källmaterial. Gillberg hade lovat deltagarna sekretess. Uppgifterna om dem var känsliga.  Studiens resultat var faktagranskade och publicerade i vetenskapliga publikationer i hela världen. Christopher Gillberg vägrade att ge ut materialet, och när dom i kammarrätten tvingade honom att göra det, lät han sina medarbetare förstöra materialet och dömdes för tjänstefel i hovrätten.

– Det var utan tvekan den hemskaste period jag varit med om, berättade Christopher Gillberg  i forskningstidskriften Special Nest 2016.

Han verkar ha hämtat sig. Förra året skrev han i en uppmärksammad debattartikel i Svenska Dagbladet att könsbytena på barn var ett stort experiment, och frågan började diskuteras på ett sätt som den inte hade gjort tidigare. 

Juryns motivering:

Årets medicinsvensk är en världsauktoritet. Genom sitt arbete har han brutit ner tabun kring neuro­-
psykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst bland barn och unga. Han har under ett helt yrkesverksamt liv outtröttligt förnyat och förbättrat diagnostiken. I en tid då den psykiska ohälsan ökar bidrar han med verktyg, men också med uppmaningar att handskas varsamt med både verktyg och patienter. Oavsett om det gäller patientsekretess, diagnostik eller könsbekräftande behandling följer årets medicinsvensk sin etiska kompass, snarare än strömmen. Årets medicinsvensk är professorn i barn- och ungdomspsykiatri Christopher Gillberg. 

Alla vinnare:

- Årets svensk: Jens Ganman

- Oxenstierna: Pia Bergman

- Parlamentariker: Mia Sydow Mölleby

- Ekonomi: Michael Arnör

- Digital: Anna-Lena Wretman

- Innovation: Fredrik Hjelm

- Kultur: Karin Olsson

- Medicin: Christopher Gillberg

- Samhällsbyggare: Michael Pirosanto

Miljö: Ola Engelmark

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera