Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Aktuellt / Covid-19 / Inrikes

Svepet: Italiens ambassadör kritiserar Anders Tegnell för uttalande

Socialdemokraterna stärks och Sverigedemokraterna tappar i SVT/Novus majundersökning, striden mellan regionerna och staten om vem som ska ansvara för testerna fortsätter och Tegnell får kritik från Italiens ambassadör.

S fortsätter öka – SD minskar i opinionen

Socialdemokraterna är fortsatt största parti med stor marginal. Det visar SVT/Novus partisympatimätning för maj månad. Sverigedemokraterna backar och är nu tredje största parti och Liberalerna har en bra bit upp till fyraprocentspärren.

Coronaeffekten på väljarnas partisympatier tycks hålla sig. I maj månad är Socialdemokraterna, på 31,5 procent, största parti med god marginal.

– Trenden från föregående månad fortsätter. S har ju vunnit väldigt mycket förtroende bland väljarna under coronapandemin. Den största förloraren är SD. Vi har nu en ny situation där M och SD är ungefär lika stora, vilket vi inte är vana vid att se den senaste tiden, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

Jämfört med februari, innan coronaviruset tog över, så är skillnaderna tydliga. Då var SD störst med 23,9 procent av väljarstödet. Nu är de nere på tredje plats med 18 procent.

Maj              April

M                 19,2             (18,7)

L                   3,0               (2,8)

C                   8,1                (7,7)

KD               5,5                (6,1)

S                   31,5             (30,4)

V                   9,4               (9,5)

MP               4,1                (3,8)

SD                18,0             (19,7)

Källa: Novus

Stora brister trots regeringsbesked om ”god beredskap”

Regeringen beskrev i slutet av februari Sveriges beredskap inför coronapandemin som god, men i själva verket fanns det flera brister i förberedelserna, rapporterar Sveriges Radio Ekot. Bland annat ska skyddsutrustning i februari inte ha levererats som planerat till vissa regioner, framgår det av mötesprotokoll mellan Folkhälsomyndigheten och regionernas smittskyddsläkare, som Ekot tagit del av.

I en lägesrapport för regionerna från februari framkommer det att det bara fanns skyddsutrustning i lager för att vårda ett hundratal patienter. Hittills är det fler än 2 000 patienter som får eller har fått intensivvård, enligt Folkhälsomyndigheten.

Regionpolitiker visste inte vad de beslutade

Regionerna har de senaste åren slopat att hålla stora lager av medicinsk skyddsutrustning. Flera av de politiker som godkände nya pandemiplaner, där lagerhållningen ströks, säger i dag att de inte insåg vad de klubbade igenom.

En av dem var socialdemokraten Dag Larsson, som 2011 - året då landstinget i Stockholm antog en ny pandemiplan - var oppositionsledare.

– Att de skrivningarna (om att regionen ska hålla lager, red. anm.) försvann i den nya pandemiplanen, det var jag inte alls medveten om, och blev inte heller uppmärksammad på. Jag önskar att jag blivit det, då hade jag kunnat bråka om det. Men jag kände inte ens till det, jag förstod inte att beredskapslagren försvann, säger Larsson i dag.

I ett bakgrundssamtal säger moderaten Filippa Reinfeldt, som 2011 var den högsta hälsovårdspolitikern i Stockholm, att hennes minnesbild är att ingen, varken tjänstemän eller politiker, uppmärksammade lagerfrågan.

I Västra Götaland ströks lagerskrivningen 2013. Där vill ingen av de då högst hälsopolitiskt ansvariga i regionen uttala sig.

Stockholm strider om staten eller regionen ansvarade

Stockholms finansregionråd Irene Svenonius (M) har i en intervju med Svenska Dagbladet sagt att staten har brustit och att det är beklagligt att regeringen ”på område efter område” uppger att ansvaret varit någon annans. Hon får nu mothugg av oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S) som menar att ansvaret ligger på Moderaterna.

– Jag tycker inte om pajkastningen som har uppstått här, utan jag säger att alla måste ta sitt ansvar. Staten måste ta ansvar, och även Moderaterna och deras regionföreträdare måste göra det, säger Aida Hadzialic till SvD.

Fortsatt bråk om ansvar för tester

Bråket om vem som bär ansvaret för att fler ska testas för coronaviruset fortsätter. I går träffade socialminister Lena Hallengren och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlsson besökt riksdagens socialutskott.

– Det enda som har varit klart och tydligt är att det inte är tydligt vem som bär det här ansvaret, säger Camilla Waltersson Grönvall, Moderaternas socialpolitiska talesperson till Sverige Radio.

Regeringens mål om 100 000 tester i veckan i mitten av maj har långt ifrån nåtts.
Den grupp det är mest oklarheter kring är grupp tre i prioriteringsordningen, personer med andra samhällsviktiga funktioner utanför sjukvården. Att det är staten som ska stå för kostnaderna i samband med testerna har socialminister Lena Hallengren (S) varit tydlig med, men diskussionen har handlat om vem som ska se till att testerna utförs. Lena Hallengren menar att det är regionernas ansvar.

– De är inte bara ansvariga för att rusta IVA och se till att det finns vårdplatser och vårdpersonal och skyddsmateriel. De ska också se till att det finns testmöjligheter eftersom också smittskyddet är regionalt. Så regionerna har ett ansvar, säger hon.

Men flera regioner har inte alls uppfattat det så. Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm, anser att det inte framgår i Folkhälsomyndighetens nationella strategi för ökad provtagning.

– Vi har inte vetat hur det har varit tänkt med grupp 3. Vi har sett i Folkhälsomyndighetens riktlinjer att de ska testas av andra än av regionernas sjukvård, säger Svenonius.

Svenskt motstånd mot 8 000 miljarderssatsning i EU

EU-kommissionen vill att nästan 8 000 miljarder svenska kronor – 750 miljarder euro – läggs i EU:s stora återhämtningsfond. Två tredjedelar av summan ska gå till de länder som coronakrisen slagit hårdast mot, skriver TT.

För att kunna betala tillbaka lånen vill kommissionen kunna ta in nya avgifter och skatter, skriver DN. Av pengarna föreslås 500 miljarder euro som rena bidrag och 250 miljarder som lån, uppger läckor för nyhetsbyrån Reuters.

Ingen ledande företrädare för det svenska politiska systemet ställer sig helt bakom EU-kommissionens förslag.

I en skriftlig kommentar säger statsminister Stefan Löfven (S) visserligen att fonden behövs för att sätta ”ländernas ekonomier på fötter”, men han tillägger:

– Det är samtidigt anmärkningsvärt att EU-kommissionen nu föreslår att mer än 5000 miljarder kronor ska delas ut som bidrag, utan några krav på återbetalning. Det riskerar att bli ett kraftigt påslag av vad Sverige betalar till EU, skriver Löfven.

För Sveriges tidigare EU-kommissionär Cecilia Malmström är den hållning som partierna har om bidragsdelen orimlig.

- Det är här den största krisen vi står inför med miljoner arbetslösa och kanske 100 000 döda. Det är klart att vi måste rusta Europa, det ligger i Sveriges intresse, säger hon till DN.

Malmström tycker att förslaget ska granskas grundligt men att Sverige måste backa från, en enligt henne, ohållbar position.

– Danmark signalerade i går att de kunde tänka sig en kompromiss och Österrike går allt mer mot den tyska linjen. Och det kommer Holland också att göra. Så Sverige kommer att bli fullständigt isolerat om man vidhåller principen att vara snålast i Europa, säger hon.

Italiens Sverigeambassadör kritiserar Anders Tegnell

Italiens ambassadör i Sverige riktar hård kritik mot statsepidemiolog Anders Tegnell som i P1:s söndagsintervju uttalade sig om den italienska sjukvården.

”Alla personer utanför Italiens gränser borde lovorda och vara solidariska med vårt land”, skriver ambassadören Mario Cospito i ett skarpt formulerat pressmeddelande som publicerats på ambassadens hemsida. I intervjun jämförde Tegnell läget i den svenska äldrevården under coronapandemin med situationen i Italien. I pressmeddelandet tar ambassadören även upp att den italienska sjukvården enligt WHO rankas som näst bäst i världen – medan den svenska befinner sig på plats 23.

Ingen enighet om försvarskostnaderna

De fyra borgerliga partierna har enats om en lista med över 20 krav för att rusta upp och fullfölja Försvarsberedningens förslag. Men regeringen vill inte släppa till de ytterligare 49 miljarder kronor som det kostar.

Överläggningarna i Försvarsberedningen om det militära försvarets framtid för åren 2021–2030 skulle bli klara på fredag, Men nu rinner tiden ut för en uppgörelse.

Även C och L kräver i dokumentet till regeringen en ”återläggning” av det som prutats bort i försvarsanslagen.

De fyra borgerliga partierna har en lista med 20 punkter med förband över hela landet där de kräver åtgärder. Regeringen vill inte anslå mer pengar och är emot, vilket påverkar förband runt om i Sverige, enligt DN.

UTRIKES

USA:s stopp för Kinaresor kan ha ökat smittspridningen

Ny forskning om de första coronasmittade i den amerikanska delstaten Washington som hade de första fallen av smittade, visar att smittan fördes till USA den 13 februari, kort efter att president Trump infört förbud för resor från Kina den 2 februari. Tusentals amerikaner som befann sig i Kina gav sig omedelbart tillbaka till USA dagarna efter att reseförbudet deklarerades, skriver Statnews, och menar att åtgärden bidrog till smittspridningen i USA.

Mongoliet klarar sig bäst undan covid-19

Mongoliet klarar sig helt utan lokal smittspridning och har så här långt inga dödsfall. Att landet har den lägsta befolkningstätheten har starkt bidragit, men det handlar också om vilka åtgärder som regeringen satt in, skriver Medium. Men att landet är glesbefolkat räcker inte som förklaring, menar de. Huvudstaden Ulan Bator, är ett undantag från det gesbebodda, med en befolkning på 1,5 miljoner invånare.

USA passerar gränsen 100 000 döda

USA har nu officiellt rapporterat in över 100 000 avlidna i spåren av coronaviruset.

På hemsidan där Johns Hopkins-universitetet publicerar antal fall klättrade räknaren över USA:s siffror på onsdagskvällen svensk tid från 99 983 till 100 014. Det betydera att 100 000 människor avlidit på 100 dagar. USA är det värst drabbade landet i världen, i såväl dödsfall som antalet smittade, som officiellt uppgår till 1 695 776.

Totalt i världen har drygt 5,6 miljoner människor smittats och 353 000 avlidit.

Protester efter polisövergrepp i Minneapolis

För andra natten i rad har demonstranter drabbat samman med polis i Minneapolis, rapporterar CBS Minnesota. Nattens oroligheter utgick från en polisstation där tusentals demonstranter samlades. Poliser i kravallutrustning fick stenar, vattenflaskor och andra föremål kastade mot sig och en butikslokal sattes i brand, skriver Reuters. Demonstranterna besköts med tårgas.

Bakgrunden till oroligheterna är det polisingripande som ledde till att en svart man, George Floyd, dog. En video från händelsen visar hur en vit polisman pressar knäet mot Floyds nacke när denne ligger på marken med handfängsel och vädjar om hjälp. Fyra poliser har avskedats efter händelsen som väckt stor ilska i USA.

DEBATT

Svenskt Näringsliv: ”Stödet måste fortsätta”

Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt näringsliv skriver på DN Debatt att regeringens stöd till företagen är framtunga och börjar fasas ut redan i maj, och att det nu måste finnas en beredskap att fortsätta skydda företagen mot effekterna av pandemin.

”Detta är en extrem situation, där många företag ser mer än hälften av sin omsättning försvinna. Regeringens stödåtgärder i form av förstärkta permitteringsmöjligheter, sänkta arbetsgivaravgifter och ersättning för fasta kostnader har hittills både räddat människor undan arbetslöshet och hjälpt många företag att klara sig. Men stöden är framtunga och börjar fasas ut redan i maj. Här måste finnas en beredskap att fortsätta skydda våra företag mot pandemin. En fortsatt eller eskalerande kris kan inte mötas med en nedväxling”, skriver Jan-Olof Jacke.

”Dödligheten i april inte unikt hög”

Dödligheten under april våren 2020 har beskrivits som unikt hög. Men det stämmer inte. Bara under 2000-talet har fem månader haft högre eller lika hög dödlighet på grund av influensa, skriver Per Becker, docent i risk och säkerhet på Dagens Industri Debatt.

”Utöver januari 2000, med sina 10 procent högre dödlighet än april 2020, så var det även något högre dödlighet i januari 2003 och i mars 2005 (ca 3 procent och 2 procent), samt lika hög dödlighet i mars 2002 och i januari 2009. Detta visar tydligt att april 2020 inte ens är den dödligaste månaden sedan januari 2000, utan att det är den dödligaste månaden sedan januari 2009”, skriver Per Becker.

”Tyskland vill ha svensk sexköpslag”

De som vill legalisera sexköp, med argumentet att detta skulle skydda utsatta kvinnor, har också verkligheten emot sig, skriver Elin Ylvasdotter på Dagens Arena.  ”Sedan 2002 är prostitution jämställd med andra yrken [i Tyskland] , något som ofta används som exempel i den svenska debatten. Argumenten var att detta skulle skydda kvinnor och att trafficking skulle upphöra. Så blev det inte.

I stället vittnar polisen, människorättsorganisationer och kvinnorna själva om en fruktansvärd situation. Utbudet kunde heller inte matcha efterfrågan. För att tala klartext: det fanns inte tillräckligt många kvinnor i Tyskland som ville sälja sex. Tydligen var inte prostitution som vilket annat yrke som helst, när kvinnor får välja. Men mäns önskemål går ju som bekant före kvinnors. Så vad hände? Handeln med kvinnors kroppar ökade, närmare 90 procent kommer från några av Europas fattigaste länder. I dag sker är det fler kriminella som tjänar pengar på prostitutionen jämfört med innan lagstiftningen ändrades 2002. Nu höjs röster i Tyskland för att införa den svenska sexköpslagen”, skriver Elin Ylvasdotter på Dagens Arena

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera