Skapa konto

Skapa konto
Förnamn är ogiltigt
Efternamn är ogiltigt
Lösenord är inkorrekt
Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens

Du måste godkänna användarvillkoren
Politik / USA-val / Utrikes

»Ju fler dåliga saker som händer i landet, desto starkare blir stödet för Trump«

Republikaner i delstaterna tror på »jordskreds­seger« efter protesterna.

Samtidigt som president Trump var på väg att ställa sig framför journalisterna i Vita husets rosenträdgård hördes de högljudda protesterna tydligt från andra sidan byggnaden. Folksamlingen utanför hade vuxit sig större och blivit alltmer högljudd. I huvudstaden Washington DC, precis som i andra amerikanska städer, stoppade strikta utegångsförbud inte demonstranternas krav på förändring. Från podiet meddelade presidenten att han står för lag och ordning och varnade för tusentals militärer om oroligheterna inte fick ett slut.

»Nu ska jag gå och visa min respekt för en väldigt, väldigt speciell plats«, avslutade han sedan.

Utanför Vita huset hade kaos brutit ut när polis gick hårt fram för att flytta fredliga demonstranter, bland annat med hjälp av gummikulor och pepparsprej.

En stund senare ställde presidenten upp sig för att fotograferas framför kyrkanS:t John’s episcopal church, som hade vandaliserats under protesterna kvällen före.  Vid hans sida fanns flera medlemmar av administrationen – som i efterhand har förklarat att de inte hade förstått varför de var där.

Bilden av presidenten med en bibel i handen har hängt kvar under de senaste veckornas debatt kring protesterna och presidentens agerande. Fototillfället kritiserades inte bara av de mest självklara motståndarna, som Joe Biden eller talmannen i representanthuset, Nancy Pelosi. Biskopen som ansvarade för kyrkan blev rasande när hon fick höra vad som skett. Den kände predikanten Pat Robertson, som tidigare uttalat stöd för Trump, stämde in i kritiken från andra religiösa ledare och reagerade också mot att presidenten hade kallat guvernörer för idioter.

»Man bara gör inte så, det är inte okej«, sa Robertson i sitt tv-program.

I början av året talade lite för att president Trump skulle kämpa i uppförsbacke när drygt fem månader återstår av valkampanjen.

Det brukar heta att en sittande amerikansk president som ställer upp för omval när ekonomin är god kan räkna med ytterligare fyra år vid makten.

I januari, innan pandemin bröt ut, talade chefsekonomer i USA om ökad tillväxt, minskad oro för lågkonjunktur och företagen såg med tillförsikt på framtiden.

Men efter flera månaders pandemi är den amerikanska ekonomin sargad, även om USA-börserna har vänt uppåt.

När presidentvalskampanjen snart går in i ett alltmer kritiskt skede tyder opinionsmätningar på att Trump inte längre kan lita på ekonomin som sitt trumfkort.

De nationella siffrorna visar tydligt att Joe Biden har stärkt sin ledning, både i landet men också i viktiga nyckeldelstater, som Arizona och Florida.

Till och med en mätning som presidentens favoritkanal Fox News låtit göra visade att utmanaren Biden låg före i både Arizona och Ohio, delstater där Trump anses ha goda chanser att vinna.

Men det är inte bara ekonomin som pekas ut som en faktor till att Trump ser ut att tappa stöd bland väljarna.

Högt uppsatta republikaner har uppgett för Axios att Trumps fotografering utanför kyrkan gjorde dem oroliga för valutgången. En opinionsundersökning från Public religion research institute, som publicerades den 4 juni, visade dessutom att stödet för Trump bland de viktiga kristna högerväljarna hade minskat.

En del senatorer har försiktigt börjat uttrycka oro över att presidenten inte lagt mer kraft på att försöka ena landet under oroligheterna.

– Jag hoppas att han förbereder ett riktigt starkt förenande budskap, det är vad vi verkligen skulle behöva höra just nu, sa den republikanske senatorn Joni Ernst till CNN.

Andra välkända republikaner har gått längre än så och förklarat att de inte vill att Trump ska väljas i ytterligare fyra år.

Deras inställning är inte överraskande, eftersom flera redan tidigare tagit avstånd från eller ställt sig tveksamma till Trump.

Colin Powell, den förre utrikesministern under George W Bush, sa i en intervju med CNN att han inte heller i detta val tänker lägga sin röst på presidenten.

»Han ljuger hela tiden. Han började ljuga samma dag som han installerades, när vi hamnade mitt i en argumentation om storleken på folkmassan som var där«, sa Powell.

New York Times har rapporterat att andra välkända partiföreträdare inte ställer sig bakom presidenten.

Den förre presidenten Bush tillhör en av dem, precis som hans bror och primärvalskandidaten från 2016, Jeb Bush. Den framlidne senatorn John McCains hustru, Cindy McCain, uppges vara en säker Biden­-väljare och de tidigare republikanska talmännen Paul Ryan och John Boehner vill inte uppge hur de tänker rösta.

Senatorn Lisa Murkowski från Alaska har under protestvågen sagt att hon är tveksam till att ställa sig bakom presidenten i november.

»Jag tycker att det finns viktiga samtal som vi måste ha mellan oss som amerikaner, kring var vi befinner oss just nu«, sa Murkowski.

Samtidigt har presidenten starkt stöd bland flera republikanska ledare i delstaterna, som menar att varken pandemin eller protestvågen kommer att ha någon effekt på återvalschanserna.

Politico rapporterar i stället att fler än 50 lokala republikanska ordföranden på olika nivåer målar upp en bild av att opinionsmätningarna är opålitliga, att Joe Biden är svag och att Donald Trumps chanser inför valet kanske faktiskt är bättre än för sex månader sedan.

I Robeson County, i delstaten North Carolina, säger Republikanernas ordförande till Politico att man i själva verket räknar med en »jordskredsseger«.

– Ju fler dåliga saker som händer i landet, desto starkare blir stödet för Trump. Vi kallar honom för Teflon-Trump. Inget kommer att fastna.

***

FAKTA: Oroligheterna i USA

George Floyd, 46, avled i samband med ett polisingripande i Minneapolis den 25 maj.

Polisen Derek Chauvin, som stod med sitt knä på Floyds hals i nära nio minuter, har formellt anklagats för dråp och riskerar 40 års fängelse.

Händelsen har väckt omfattande protester i USA mot rasism och polisvåld mot svarta amerikaner.

President Trump har kritiserats av militärer, religiösa ledare samt politiska motståndare för att inte ha gjort tillräckligt för att ena landet.

Folksamlingarna har gjort att hälsoexperters oro för en ny våg av coronavirus vuxit.

USA-valet: Kan ett dramatiskt år gynna Trump – precis som för Nixon 1968?

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera