Aktuellt / Covid-19 / Ekonomi / Inrikes / Politik / Utrikes

Klas Eklund: Sverige bör lämna sin hårda position vid EU:s toppmöte

På fredag samlas EU-ledarna till toppmöte för att göra upp om EU:s långtidsbudget och coronakrisstödet. Sverige bör lämna sin hårda position i den ”frugala fyran” och närma sig EU:s kärna, anser Klas Eklund.

Det är skarpa motsättningar inför EU-ledarnas första fysiska toppmöte sedan februari, som resulterade i ett misslyckat försök att göra upp om EU:s långtidsbudget på uppemot 1 100 miljarder euro för åren 2021–2027. Men det som nu orsakar extra starka spänningar är coronarelaterat och har tillkommit under året.

EU-kommissionen har lagt fram ett paket för återhämtning, som går ut på att EU lånar 750 miljarder euro, varav 500 ske ges i bidrag och 250 miljarder till medlemsländerna. En euro är värd drygt 10 kronor.

Sverige vill främst se lån, inte bidrag

EU-minister Hans Dahlgren har markerat hårt och vill att pengarna för att mildra pandemins verkningar ska ges främst i form av lån, inte bidrag. Men även storleken på långtidsbudgeten ifrågasätts starkt av regeringen.

För att blidka Sverige och andra kritiker i den frugala fyran – Nederländerna, Danmark och Österrike – föreslås Sverige få en lägre EU-avgift i det ursprungliga förslaget. En årlig rabatt på 8,3 miljarder kronor.

Det finns kritiska svenska röster. Klas Eklund, erfaren ekonom (numera Senior Economist vid Mannheimer Swartling) hör till dem. Han är ordförande i Omstartskommissionen, en expertgrupp som på uppdrag av Stockholms Handelskammare, snart lägger förslag på hur Sverige ska komma stärkt ur krisen. Tidigare har han lett Alliansregeringens Framtidskommission och S-MP-regeringens analysgrupp för framtidens arbetsmarknad

Tror du att det blir en uppgörelse?

– Jo, någon sorts uppgörelse blir det. Att de stora är överens borgar för det. Men givetvis blir det också antal mindre kompromisser.

Hur viktigt är det att EU får en uppgörelse för att gå vidare med återhämtningen?

– Summan är i och för sig inte så stor jämfört med exempelvis USA:s paket eller med enskilda EU-länders, framför allt Tyskland. Men den är ändå större än vad som är brukligt inom EU. Det har en symbolisk och politisk betydelse. Det visar att EU tar sig samman i kristid.

Är Sveriges krav på mindre bidrag och större andel lån rimliga?

– Jag tycker att Sverige ska lämna sin hårda position i gruppen den sparsamma fyran, sett både ur ett själviskt och solidariskt perspektiv. Att EU fungerar är bra för Sverige, och är man med i en klubb bör man också hjälpas åt. I ett längre perspektiv tycker jag att Sverige ska ta ett mer aktivt ansvar för EU-samarbetet och närma sig EU:s kärna.

Leif Pagrotsky med flera hävdar i Expressen (8 juli) att återhämtningsfondens verkliga syfte är att rädda euron. Ligger det något i det?

– Jag förstår inte riktigt argumentet. Vad är ett ”verkligt” syfte? Uppgiften är att få EU att fungera även i kris och att återhämta sig. I det läget vore en ny eurokris nättopp det värsta som kunde ske.

Hur förstår du Tysklands omsvängning till “generös" låne- och bidragsgivare?

– Tyskland ser de hot som följt i pandemins spår som farliga. I ett läge med låg ränta dessutom å ena sidan och hot mot både jobb och sammanhållning å den andra har Merkel gjort bedömningen att nu är tid att ändra kurs.

 

MER FAKTA OM STÖD OCH BUDGET

Toppmötet äger rum i Bryssel den 17 juli,

Med alla satsningar de sju närmaste åren finns det totalt 2 300 miljarder att bråka om, varav hälften (1074 miljarder) i långtidsbudgeten. På intäktsidan föreslås tre nya källor: en plastskatt, en gränsavgift kopplad till klimatförändringarna och en digitalskatt (från 2021) på nätjättarna.

Länderna i öst inom EU är kritiska till återhämtningspaketet på helt andra grunder och vill själva få en större del av kakan. Frankrike, Spanien och Italien driver på bidragslinjen, uppbackade av Tyskland.

Dert finns alltså tre grupperingar.

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera