Ekonomi / Ekonomibloggen

Emanuel Sidea: Fredrik Lundberg skrattar hela vägen till banken

Fredrik Lundberg vann den lågintensiva kamp om makten över Handelsbanken som pågått i åratal. Nu kan finansmannen inlemma banken i sitt imperium, skriver Emanuel Sidea.

fTusen anställda sägs upp och nära hälften av Handelsbankens kontor läggs ner. Det betyder att banken går i samma riktning som konkurrenterna. Från bankledningens sida heter det att digitaliseringen driver nya kundbeteenden. Kyrktornsprincipen, som varit bankens mantra i 50 år och som innebär att varje kontorschef ska vara välförankrad i det lokala samhället, är därmed i princip död.

Men dagens stora nyhet kring Handelsbanken fick inte lika stor publicitet. Den är att banken upphör med avsättningar till vinstandelsstiftelsen Oktogonen. Stiftelsen är bankens näst största ägare och då den inte längre tillförs nya medel kommer den på lång sikt sannolikt att avvecklas.

En anställd som började på banken i 25-årsåldern har vid pensionen fyra decennier senare kunnat tacka för sig och från Oktogonen få ut en nätt summa på runt 6-7 miljoner kronor. Pengarna har avsatts från Handelsbankens vinster under åren, men avsättningarna upphör nu alltså och ersätts av ett system med utbetalningar till den anställde personligen, kontant eller till ett personssparande.

Hittills har Oktogonen kunnat möta de årliga utbetalningarna till förmånstagarna i huvudsak genom att använda den utdelning som aktieinnehavet har genererat. Att nu lägga ner 180 kontor, säga upp 1000 anställda, ställa in årets utdelningar och framöver inte längre göra avsättningar innebär både slutet för Oktogonen och att personalens maktgrepp om banken på sikt upphör. I takt med att utbetalningarna från Oktogonen växer då pensionsavgångarna ökar, kommer stiftelsen sannolikt tvingas att sälja sina Handelsbanken-aktier efter hand.

Mitt i allt detta finns dock en lycklig vinnare: bankens andra storägare Fredrik Lundberg.

Själv säger han sällan något om sina maktambitioner. Om man ska summera andemeningen i hans uttalanden de senaste fem åren så lyder det: vi får se. Och nu ser vi vad Lundberg tillsammans med bankens ordförande Pär Boman har drivit igenom; den maktbalans som funnits mellan Handelsbankens personal i form av Oktogonen samt ett sinnrikt system av ägarstiftelser å ena sidan, och å andra sidan Fredrik Lundberg och investmentbolaget Industrivärden, har ändrats till en senare konstellationens fördel.

Den fåordiga storägaren som länge dammsugit marknaden på aktier och som gärna velat köpa mer står redo att inlemma Handelsbanken i sin sfär. Maktspelaren Fredrik Lundberg säger inte mycket, men gör desto mer.

Läs fler inlägg i ekonomibloggen här!

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera