Ekonomi

Klädjätten H&M kartlade personalens privatliv – straffas med rekordböter

Tyska datainspektionen tvingar H&M att böta 367 miljoner kronor sedan bolaget samlat stora mängder privat personaldata.

Klädjätten H&M gjorde en överraskande rockad, som man lät meddela i januari i år. Efter att ha varit ordförande sedan 1998 lämnade Stefan Persson posten till sin son, Karl-Johan Persson, som varit bolagets vd sedan 2009. Samma dag blev Helena Helmersson ny vd efter att tidigare ha varit operativ chef för bolaget.

Under hennes ledning hade man på sin största och viktigaste marknad, Tyskland, samlat in stora mängder privat data om sin personal – vilket var föremål för utredning av tyska tillsynsmyndigheter. Under sin första dag på det nya jobbet fick hon frågor om den pågående datautredningen.

»Det är superolyckligt. Självklart ska vi följa de lagar som finns när det gäller hur man får lagra sådana här känsliga uppgifter«, sa Helena Helmersson till SVT.

När utredningen, som genomfördes av Datainspektionen i Hamburg, blev klar i oktober visade den att H&M i Tyskland sedan åtminstone 2014 har fört ett omfattande register över personalens privata levnadsförhållanden.

I filerna har man bokfört semester, sjukfrånvaro, symtom på sjukdom och diagnoser. Förutom en noggrann utvärdering av individuella arbetsprestationer användes uppgifterna för att få en profil över den anställde för åtgärder och beslut i anställningsförhållandet. Registren lagrades digitalt och var läsbara för upp till 50 andra chefer i hela företaget.

Datainspektionen i Tyskland beslutade att tilldöma H&M rekordhöga böter på 367 miljoner kronor. Det högsta straffet sedan GDPR-lagstiftningen infördes i landet.

»Bötesbeloppet är avsett och lämpligt för att avskräcka företag från att kränka deras anställdas integritet«, säger Johannes Caspar, chef på Datainspektionen i ett uttalande.

Karl-Johan Persson har lämnat över vd-posten till Helena Helmersson. FOTO: TT

H&M medger att »fel har begåtts på service­centret och kraftfulla åtgärder har gjorts för att rätta till det inträffade«. H&M ber om ursäkt till de anställda och de som drabbats ska få kompensation.

Faktum är att H&M samlar uppgifter om personalen i olika datasystem, allt ifrån vad de gör för egna klädköp på H&M till genomförda fortbildningskurser. Varje anställd har dessutom en »personalakt«. Där samlas olika typer av dokument som »anställningskontrakt, lönesamtal, dialogsamtal, mejlkonversationer, andra typer av dokumenterade samtal/möten«. En som kom på kant med bolaget, designern Anneli, som inte vill medverka med sitt efternamn, lyckades till slut få sin personalakt. Den var på 183 sidor.

I den fanns dokument om hennes hälsa, såväl psykiska som medicinska hälsoproblem hon tillfälligt haft. Där stod till exempel att hon lidit av sömnbesvär och graviditetskomplikationer.

Enligt H&M är det enbart närmaste chef och HR som har tillgång till personalakten. Även svenska Datainspektionen gjorde nyligen en utredning efter ett dataläckage av personlig data för 650 H&M-anställda. Ärendet avslutades utan åtgärd.

Omfattningen på den tyska övervakningen blev en världsnyhet. Bland en del äldre konsumenter i Tyskland påminde det om den östtyska säkerhetstjänsten Stasis djupgående övervakning. Bland de H&M-anställda spreds också oro och funderingar kring om det hela var ett misstag eller uttryck för bolagets kultur.

H&M:s företagskultur, som formulerades under Stefan Perssons ledning och kring millennieskiftet började kallas för H&M-andan, spreds ut i världen på företagets alla marknader via så kallade H&M-ambassadörer.

Det heter att H&M:s företagskultur ska vara stark, för att den skapar en laganda och gör arbetet effektivt. Huvudpoängerna är att medarbetare ska göra saker självmant, med liten styrning och kontroll, vilket skapar snabbrörlighet och sparar pengar.

Baksidan av H&M-andan, enligt en del anställda, är paradoxalt nog en över­driven kontroll i form av detaljerade utvärderingar av såväl beteenden som produkter och resultat. H&M har extrem koll på varje vara, som analyseras dagligen, enligt designassistenten Eva, som arbetar på H&M:s huvudkontor i Stockholm.

Eva, som inte vill medverka med efternamn, berättar om en designer som ritat en snygg väska, men som fick ta bort ett spänne och en extra ficka på framsidan för att det blev för dyrt att tillverka.

– Sedan, när de plockat bort alla detaljer, då var sektionschefen och konceptdesignern jättebesvikna över att det blev en så trist och platt väska.

Rädslan är utbredd, enligt källorna inne på H&M. Det är oron över att gå miste om en möjlig karriär, att inte passa in i gruppen eller inte kunna leva upp till de högt ställda kraven. Designers vittnar om att den överdrivna kontrollen kan vara förödande för kreativiteten.

Rädslan beskrivs ha bidragit till att H&M:s produktutveckling inte varit ­attraktiv nog, och kan ha resultaterat i att bolaget byggt upp ett lager med miljontals osålda plagg, värda 42 miljarder kronor – något som också plågat bolaget i flera år.

Dagens H&M kan ställas mot H&M:s grundare Erling Perssons företagarfilosofi – där han lyfte fram vikten av att våga misslyckas. Även han var auktoritär men han hade en glimt i ögat. En historia berättar om hur han lät hela ledningsgruppen erkänna sitt senaste misslyckande – för att få fram modet att ta risker.

»De ska ta chanser, göra affärer av egen drift. Den som är rädd åstadkommer aldrig något resultat«, sa Erling Persson till Veckans Affärer 1967.

Fotnot: Erik Palm har tillsammans med Jonas Alsgren skrivit The Big Boss: Så tog Stefan Persson H&M ut i världen och blev Sveriges rikaste person (Norstedts 2019).

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera