Aktuellt / Inrikes / Utrikes

MSB:s tre råd: Så här ska svenskar agera i samband med terrordåd

Svenskarnas kunskap om hur man ska agera vid en terrorattack är för dålig. Nu efterlyser MSB praktiska övningar.

Mönstret går igen, ett terrordåd riktat mot allmänheten inträffar – flera personer dör eller skadas – och efteråt vittnar överlevande om att det dröjde innan de förstod vad det var som hände. Tanken att ett terrordåd skulle kunna inträffa var främmande. Varningssignalerna misstolkades.

Så var fallet vid terrordåden i Paris 2015, där synkroniserade attacker mot fotbollsarenan Stade de France, krogar i stadskärnan, och konsertlokalen Bataclan resulterade i 130 döda och hundratals skadade.

I Bataclan slog terroristerna till mitt under bandet Eagles of Death Metals konsert inför cirka 1 500 åskådare. Terroristerna kom in från gatan och började skjuta mot publiken som hade samlats längst bak vid baren. Något åskådarna längst fram inte uppfattade genast.

En överlevande berättade hur han trodde att »pop-pop-pop«-ljudet som ekade genom lokalen var en del av showen, kanske pyroteknik.

Andra konsertbesökare trodde att det var en högtalare som gått sönder – eller sorl från födelsedagsfirandet i baren bredvid.

I själva verket var det ljudet av terroristernas kalasjnikovliknande automatgevär – vapen konstruerade för att döda i krig.

Liknande scener utspelade sig nyligen i Österrike, när en 20-årig IS-anhängare öppnade eld mot restauranger och krogar mitt i centrala Wien. Fyra dog och 22 skadades innan gärningsmannen sköts till döds av polis.

När terroristen gick till attack på kvällen den 2 november var nog coronaviruset ett hetare samtalsämne än terror bland österrikarna. Vädret var behagligt, plus 20 grader, och wienarna passade på att ta ett sista glas vin på krogen innan ett nationellt utegångsförbud skulle träda i kraft. Senast ett terrordåd genomfördes i staden var år 1981.

Flera vittnen sa efteråt till österrikiska medier att de misstolkat islamistens skott för fyrverkerier. En av dem var 25-årige studenten Gernot Gruber:

»När man hör sådana ljud i Österrike tänker man inte på skott.«

Ett annat vittne hörde höga knallar och mötte en folkmassa som rörde sig i motsatt riktning. Han och hans sällskap fortsatte ändå att gå mot ljudet, eftersom de trodde att det var vanliga smällare. Det var först när de såg en skottskadad cyklist i en korsning som allvaret i situationen sjönk in.

»Då sprang vi, alla sprang, det var hemskt.«

Österrike drabbades i början av november av ett terrordåd. FOTO: TT

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) laddade direkt efter dådet i Wien upp en video på sociala medier med instruktioner om hur man bör agera vid ett terrordåd. Det var för att höja medvetandet hos den svenska allmänheten, säger Jonas Eriksson, verksamhetsansvarig för säkerhet i offentlig miljö vid MSB.

– Allmänheten uppfattar själva terrorhotet mot samhället högt, att det finns en risk att det drabbar landet. Däremot tror jag inte så många uppfattar vad man egentligen ska göra, säger han. MSB har märkt en oroväckande trend efter de senaste årens terrordåd i Europa.

– Man flyr inte, man är kvar på platsen, filmar och använder telefoner i alltför stor utsträckning. Det är det beteendet vi är ute efter att försöka ändra, säger Jonas Eriksson.

MSB:s råd kan sammanfattas i tre punkter: Fly, Sök skydd, Larma.

Om ett terrordåd inträffar är det första man ska göra att fly från platsen. Går inte det utan fara för liv och lem ska man söka skydd där man är, barrikadera dörrar och fönster och gömma sig. Först när man är i säkerhet ska man larma polisen.

Med tre terrordåd på kort tid, två i Frankrike och ett i Österrike, har flera experter spekulerat i om Europa är på väg in i en ny terrorvåg.

I Sverige har Polismyndigheten inrättat en nationell särskild händelse för att kunna agera snabbare vid ett attentat. Terrorhotnivån ligger dock kvar på en trea på en femgradig skala.

Risken för att drabbas av ett terrordåd är liten, men terrorister riktar i allt större utsträckning in sig på så kallade »mjuka mål«. Det vill säga oskyddade miljöer i det offentliga livet, till exempel krogar eller nöjeslokaler.

Jonas Eriksson vid MSB påpekar att han vill att svenska medborgare ska förbereda sig mentalt för att ett dåd kan ske, men inte förändra beteendet i vardagen –  »Man ska vara beredd men inte rädd«. Han jämför det med brandövningar och hur det finns en inarbetad tanke att utrymma när brandlarmet går.

– Jag har en brandvarnare hemma och förstår att jag teoretiskt kan dö i en brand. Men för den sakens skull är jag inte livrädd för bränder. På samma sätt bör man se på terrordåd. Risken för den enskilde är oerhört liten, men man bör ändå ha vissa kunskaper, säger han.

David Bergman är arméofficer och doktorand i psykologi vid Försvarshögskolan. Överlag reagerar människor långsamt vid oförutsedda händelser så som katastrofer och terrordåd, förklarar han. Ett vanligt beteende är att man fryser helt. Potentiellt livsfarligt om en terrorist riktar en gevärsmynning mot en.

– Du har inte den kognitiva förmågan att hantera någonting, och stannar där du är.

Risken för att frysa går att minska. Att ha koll på närmaste nödutgång är en enkel mental förberedelse. Bara att ha tänkt tanken »vad gör jag om det händer?« ökar handlingspotentialen vid en attack.

– Då har jag skapat de vägarna i hjärnan och jag har en handlingsberedskap. Jag kommer inte automatiskt kicka i gång på ren rutin, men det kommer att gå snabbare att ställa om till utrymning när jag inser: oj, det här är skarpt läge, säger David Bergman.

Listan på personer som misstagit skottlossning för fyrverkerier i samband med terrordåd kan göras lång. Säkerhetspolisen varnar i sina råd om personlig säkerhet för att man inte ska avfärda oljud som om de vore smällare. David Bergman ser det ändå som ett friskhetstecken att många österrikare till en början gjorde just detta.

– Det säger väl något om vilken värld vi lever i. Det är så det ska vara.

Att ta ut varenda svensk på skjutbanan och lära dem känna igen skottlossning är inte hållbart, menar han. Men han skulle gärna se att terrorövningar genomförs regelbundet på arbetsplatser och i skolor. Ungefär som med brandövningar.

– Vi ser i forskningen att ju mer man övar, desto troligare är det att du agerar på ett bra proaktivt sätt.

Finns det inte en baksida med det, att någon kan bli traumatiserad?

– Risken med att ha övningar är att de blir för verkliga och att du traumatiserar någon. Men hellre traumatiserad än död.

I MSB:s informationsvideo, som gjorts i samarbete med polisen, hamras de tre punkterna »Fly – Sök skydd – Larma« in. För bara några år sedan lät myndigheternas tips lite annorlunda. I stället för larma: »Slåss«. Senast 2018 var rådet från Säpo »Attackera«, därefter »Larma«.

David Bergman menar att senaste ändringen faktiskt är till det sämre, och minskar chanserna för överlevnad. Är man inte utbildad i att hantera terrordåd bör man inte ge sig på en terrorist i första hand, varnar han, men risken finns ändå att det ibland inte går att fly eller gömma sig.

– Om tio människor i ett styrelserum rusar på en terrorist kommer de att klubba ner honom, hur kassa på att slåss de än är. Men då måste de ha tänkt igenom den möjligheten i förväg.

I USA lyder de officiella råden »Run – Hide – Fight«. I myndighetsvideor om hur ett terrordåd ska hanteras syns personer beväpna sig med stolar, saxar och brandsläckare för att mota bort angripare.

Jonas Eriksson, MSB, säger till Fokus att de svenska råden är anpassade efter europeisk standard och ska rikta sig till så stor del av befolkningen som möjligt. I USA är befolkningen beväpnad i en större omfattning än i Sverige, och har större möjligheter att slå tillbaka.

– Ett annat argument är frysbeteendet. Det är lättare att komma över det genom att beskriva att man ska fly än genom att man ska slåss. Det är det absolut svåraste, säger han.

Vägen framåt för att öka svenskarnas terrormedvetenhet beskriver han som lågintensiv. Mestadels informationskampanjer på sociala medier och dylikt. Men MSB öppnar samtidigt för att hålla större övningar i samband med myndighetens årliga krisberedskapsvecka.

– Där kan vi tänka oss att vi kan arbeta mer med medvetenheten just mot terrorism.

Kan det bli fråga om terrorövningar i skolor och på arbetsplatser?

– Ja, det skulle man naturligtvis kunna tänka sig. Vi har en lång historia med olycksförebyggande arbete. Det behöver inte nödvändigtvis bara vara terror, utan det kan vara ett samlat koncept med utrymningar vid brand, våldsdåd och så vidare, säger Jonas Eriksson, vid Myndigheten för säkerhet och beredskap.

***

FAKTA: Råd vid terrordåd

Här är agerandet som MSB och  Polisen vill att svenskarna som beredskap för terrordåd går igenom och memorerar:

1) Fly. Lämna platsen. Sätt dig i säkerhet. Notera nödutgångar.

2) Sök skydd.  Sök upp en säker plats. Var uppmärksam. Slå av ljudet på telefonen. Ring inte i onödan till personer i riskområdet.

3) Larma.  Ring 112 så fort du kan. Berätta om platsen, vad som hänt och om gärningsmännen.

Källa: Polisen/MSB

FAKTA: De amerikanska råden

1) Run.  Lämna platsen och strunta i att ta med dig dina värdesaker. När du är i säkerhet, larma polisen.

2) Hide. Om du inte kan fly, sök skydd och göm dig. Lås och barrikadera dörrar, dra ner persiennerna och släck ljuset. Var tyst.

3) Fight. Attackera enbart som en sista utväg om du inte kan fly eller gömma dig. Rekrytera andra och beväpna er med stolar, brandsläckare, saxar, böcker och liknande. Var redo att vålla allvarlig eller dödlig skada mot gärningsmannen.

Källa: Ready.gov

Logga in som prenumerant för att fortsätta läsa.

Logga in
eller

Köp FOKUS ONLINE utan bindningstid!

Prova 1 månad för 1 krona

Kampanjpris 1 krona första månaden därefter 149 kronor per månad.

Detta ingår:

Obegränsad tillgång till alla online-artiklar.

Aktuella analyser och fördjupningar.

Dagligt nyhetsbrev.

Fokus på samhällsfrågor, politik, ekonomi, kultur och vetenskap.

Fortsätt

Jag godkänner villkoren för Fokus (FPG Media AB).

Läs nästa artikel
KrönikaInrikes/utrikes
Prenumerera