Larmet: »Småbönder som producerar hälften av vår mat svälter själva«

Intervjun sker digitalt, som brukligt är i dessa pandemitider. Hemmet i Rom skymtar en kort stund i bild, men Åslaug Marie Haga, vice ordförande i Internationella fonden för jordbruksutveckling (Ifad), byter snabbt ut bakgrunden mot en FN-blå digital fond.

Första frågan som måste avklaras: Är det Åslaug eller Marie som gäller? Under tiden som inrikespolitiker i Norge var hon känd som Åslaug Haga, men i Ifad-sammanhang verkar det vara Marie Haga som gäller.

– Det är Marie internationellt, och så är det Åslaug i Norge och Norden. Ingen grejar att säga Åslaug när man är i utlandet, det blir bara förvirring. Då blir du mrs Haga, och det vill jag inte vara, säger hon, men tillägger att nu får de nordiska spelreglerna gälla.

Åslaug Haga, född i Nes i Norge, gjorde karriär inom det norska utrikesdepartementet på åttiotalet och bytte i slutet av nittiotalet till den inrikespolitiska banan. Hon har varit kulturminister, kommun- och regionminister samt olje- och energiminister. Mellan 2003 och 2008 var hon partiledare för Senterpartiet, men avgick sommaren 2008 efter att en skandal briserat kring ett bryggbygge på familjens lantställe. Den norska inrikespolitiken är inget hon saknar.

– Inte alls. Det var ett privilegium att få vara i politiken, men jag startade mitt yrkesaktiva liv i utrikestjänsten. Det är väldigt fint att få komma tillbaka till internationellt arbete och häva sig tankemässigt över de nationella gränserna, säger Åslaug Haga.

Hennes allra första jobb var att odla kål på den gård hon är uppvuxen på. 3 000 plantor skulle säljas till lokala butiker. På ett sätt har cirkeln slutits säger hon – från att arbeta på ett lokalt jordbruk stödjer hon nu småbönder.

Åslaug Haga är sedan ett år tillbaka vice ordförande för Ifad, ett av FN:s organ inom livsmedels- och jordbrukssektorn. Organisationens mål är att genom stöd till utvecklingsprojekt i glesbygden utrota fattigdom och svält. Man ingår i samma FN-familj som Världslivsmedelsprogrammet (WFP), men där WFP:s roll är att gå in med akut stöd jobbar Ifad med långsiktiga projekt riktade mot att göra småskaliga jordbruk robusta och lyfta bönderna ur fattigdom. Att investera i småskaliga aktörer har blivit extra viktigt i samband med coronapandemin, säger Åslaug Haga.

– Eftersom hälsokrisen också utvecklade sig till en ekonomisk kris. När det införs  begränsningar för hur man får röra sig blir det svårare att få produkter till marknaden. När produkterna inte kommer till marknaden blir intäkterna mindre, och då har man inte pengar till att köpa fröer eller konstgödsel. Du kommer in i en väldigt ond cirkel.

Många jordbruk är beroende av dagarbetare, som har blivit hind­rade från att arbeta på grund av reserestriktioner eller att de själva blivit sjuka. Eller så har vikande intäkter från den lokala marknaden lett till att bönderna inte haft råd att betala de nödvändiga arbetarna. Verksamheter har slagits ut helt, och risken är stor att coronapandemin kommer att leda till en svältkatastrof, varnar Ifad, om inte små jordbruk och deras matproduktion hålls vid liv. 80 procent av världens fattigaste bor i glesbygden, och flertalet av dessa är knutna till matproduktion.

– Vi pratar om uppemot tre miljarder människor som har sin livsnerv knuten till de här små gårdarna. Och de här småbönderna, som till viss del svälter själva, de producerar omkring 50 procent av den mat vi äter på jorden, säger Åslaug Haga.

Ifad har fått ändra strategi under coronapandemin. Organisationen lägger vikt vid att stötta utvecklingsprojekt som gör att böndernas produkter blir mer hållbara. Det kan handla om att bygga kyllager om inte produkterna kan komma till marknaden direkt, eller att ändra tillverkningsmetoder.

– Vi hade ett kvinnoprojekt i Indien, där de blev tränade till att odla blommor. Sedan kommer covid-19 och de får inte leverera blommorna. Då har vi skruvat om programmet. Kvinnorna odlar fortfarande blommor, men torkar och färgar dem så att de kan kan användas i andra typer av uppsättningar som varar längre.

Digitalisering har, liksom inom många andra verksamheter, fått ta ett kliv framåt under pandemin. Det finns en stor potential med digitala lösningar på landsbygden i fattiga länder, ser Ifad. I stället för att bönderna får vägledning ansikte mot ansikte om hur de kan maximera skörden kan man göra det med mobilen.

– Vi är vana vid att ha vägledningstjänster där folk kommer på besök, går ut på fälten och säger vad som ska tillföras i form av besprutning och konstgödsel. De digitala lösningarna kan till och med bli bättre än att prata fysiskt, eftersom du kan få mer akut information. Det kostar att investera i det, men på sikt blir det billigare, säger Åslaug Haga.

Hur västvärldens länder har drabbats av coronapandemin kan inte jämföras med hur världens fattigaste länder har drabbats, menar Ifad. Organisationen har lanserat ett krispaket där man ger stöd både i form av pengar, men också med frön och konstgödsel. Om inte tillräckliga insatser sker för att lyfta glesbygden ur fattigdom väntar svält, konflikt och migration. Störst utmaningar finns i Afrikas länder söder om Sahara. År 2050 väntas 174 miljoner ungdomar behöva sättas i arbete i området.

– Där har vi vad man kan kalla den perfekta stormen, med ökande konflikter, dramatiska klimatutmaningar – och med covid-19. Vi måste rikta insatser mot de här områdena, och om vi ignorerar det kommer de nordiska länderna och Europa att märka av det. Inte minst i förhållande till ett ökat tryck från migration. Det viktiga är att säkra att människor har levebröd där de bor och trivs, säger Åslaug Haga.

Världens länder är i dagsläget upptagna med att hindra smittspridningen inom nationen, något Åslaug Haga säger sig ha full sympati för att regeringar prioriterar. Samtidigt behövs en utblick bortom landets gränser, menar hon. Problemen med mattillförsel och fattigdom måste lösas globalt.

– Som tidigare nationalpolitiker är jag den förste att förstå hur fenomenalt krävande det är att hantera den här speciella krisen. Men samtidigt gäller det att balansera den nationella hänsyn som måste tas mot den större bilden. Ingen är trygg förrän alla är trygga, säger Åslaug Haga.

***

Namn: Åslaug Marie Haga.

Ålder: 61 år.

Bor: Rom.

Titel: Associate vice-president, External relations and governance department, Ifad.

Utbildning: Mastersexamen i statsvetenskap Oslo universitet, aspirantkurs norska utrikesdepartementet.

Karriär: Rådgivare och statssekreterare norska UD (1989–1999). Norges kulturminister (1999–2000), kommun- och regionminister (2005–2007), olje- och energiminister (2007–2008). Partiledare Senterpartiet (2003–2008). Generaldirektör Norsk luftambulans (2011–2013). Ordförande Global Crop Diversity Trust (2013–2020).