Miljöpartiets Märta Stenevi – en gasell eller en kameleont?

Miljö- och jämställdhetskämpe. Men Märta Stenevi är också en målinriktad karriärist som klättrat i raketfart i flera branscher – senast i politiken.

Text: Johan Romin

Foto: TT

När Märta Stenevi valdes till Miljöpartiets språkrör efter Isabella Lövin i slutet av januari i år var hon relativt okänd för de flesta. Som partisekreterare för regeringspartiet MP hade hon verkat inåt och ganska få utanför den innersta kretsen – och utanför Skåne – hade hört talas om henne, än mindre hört något publikt uttalande från henne.

Förväntningarna på Stenevi var stora vid tillträdet. Kanske även osäkerheten. Var hon Miljöpartiets frälsare som skulle öka partiets marginal till fyraprocentsspärren – eller skulle hon bli den belastning som fick flötet att tryckas ner under ytan? För partiet var valet av henne något av en ödesfråga.

Nu, några månader senare, har hon gjort sig känd för sina runda glasögon, sitt direkta sätt, det något yviga håret och sin entreprenörsaktiga klädsel. Men också för en vass, självsäker och rak debattstil. Samt för flera kontroversiella uttalanden. Klart är att Åsa Domeijs stickade koftor och Birger Schlaugs lufsiga skägg är borta. En affärskvinna har tagit över.

Den 8 april gjorde Stenevi stor premiär i rikspolitiken med en presentation av regeringens förslag inom politikens mest kontroversiella område: migrationsfrågan. På en uppmärksammad presskonferens stod den relativt nyblivna jämställdhets- och bostadsministern i svart kavaj, vit skjorta och småslitna jeans, sida vid sida med den strikt kostymklädde mi­grationsministern Morgan Johansson och presenterade förslag om tillfälliga uppehållstillstånd. Hon verkade inte nervös, vare sig av att stå bredvid en politisk veteran, eller av att uttala sig tvärsäkert om politiskt känsliga frågor med stor inverkan på många individers liv.

Några dagar senare var det dags för nästa utmaning. Hon mötte Moderatledaren Ulf Kristersson i en SVT–debatt; en man som en gång i tiden trädde fram i Aktuellt som nybliven Muf-ordförande med yuppie-frisyr, och i sann åttiotalsanda talade om vikten av individualism i politiken. Vid denna tid, hösten 1988, var Märta Stenevi tolv år gammal, men 2021 fick Ulf Kristersson en rejäl match när de ställdes öga mot öga. Märta Stenevi motiverade varför en så kallad ventil behövdes inom migrationspolitiken utan att darra på rösten.

Kan någonting få henne ur fattning? När Morgan Johansson kritiseras efter olika uttalanden om politiska motståndare, verkar kritiken sällan ta sig in under den blå kavajen. Samma sak med Kristersson. Till det yttre ändrar han sig inte, hur mycket det än blåser. Och Märta Stenevi verkar vara född i samma liga, trots att hon är ny i rikspolitiken.

När Twitter kokar av ilska efter olika kontroversiella uttalanden verkar det bara rinna av henne. Märta Stenevi ser kolugn ut hur mycket hennes motståndare än fräser och rasar. Vem är denna kvinna? En svensk vänstervariant av Margaret Thatcher, som gärna levererade slagkraftiga oneliners, om än från höger? Stenevis belackare anser dem fullproppade med identitetspolitik.

Det mest uppmärksammade exemplet kommer från Aftonbladets podd Den ideologiska frågan. När Stenevi kom in på ämnet hur utrikesfödda ska få mer att säga till om löd receptet: »Ska utlandsfödda kvinnor få makt kommer vita, inrikes födda kvinnor att behöva flytta på sig.« Twitter exploderade.

Att strida för kvinnor och särskilt kvinnor i utanförskap tycks vara en hjärtefråga för Stenevi. Men då uppstår givetvis frågan: har hon levt som hon lärt? Har hon stått på jämställdhetsbarrikaderna även innan hon blev känd? Hur såg det ut före regeringsinträdet och innan hon hade 300 mikrofoner under näsan?

Märta Stenevi föddes 1976. Efter oavslutade studier i Lund kom hon in i förlagsbranschen på nittiotalet, då nya digitala affärsmodeller skapade en trampolin som gjorde det möjligt för Stenevi att gå från okänd timanställd på kundtjänst till marknadschef för nätbokhandeln Bokus, inom loppet av några år.

Sedan hände något – oklart vad – men 2007 fick Stenevi sparken från den blivande näthandelsjätten. Hon skakade dock snabbt av sig motgången och letade sig till andra branscher, där hon också snabbt steg i graderna. Den nya ekonomin och privatisering av gamla offentligt drivna verksamheter blev Stenevis specialitet. Bland annat arbetade hon som styrelseledamot i Folktandvården i Skåne och drev på mot bolagisering. Och 2012 var det dags för nästa stora drag: hon gick med i Miljöpartiet.

Även här blev det en snabb karriär. Efter valet 2014 blev Stenevi en höjdare inom Region Skåne. Som ordförande för personalnämnden fick hon ett arbetsgivaransvar för tusentals kvinnor och män.

En riktigt jämställd region skulle kunna gå i bräschen för förändring i hela landet. Vid tillträdet visade det sig att manliga toppchefer hade dragit ifrån i löneligan. Procentuellt sett hade deras löneutveckling varit betydligt bättre än den för de kvinnliga sjuksköterskorna.

I en intervju från 2015 fick Märta Stenevi kritiska frågor om varför en manlig direktör fått ett stort lönelyft, samtidigt som sjuksköterskorna tvingats stå tillbaka.

»För varje procentenhet som vi höjer lönen för exempelvis sjuksköterskor kostar det regionen ungefär 100–120 miljoner. Även om regiondirektörens lön procentuellt ökar över tid är det inte i närheten av samma summor. Det är den verklighet vi har att förhålla oss till«, sa Stenevi till Fria Tidningen.

FAKTA: Märta Stenevi

Ålder: 45 år.

Är: Språkrör för Miljöpartiet. Jämställdhets- och bostadsminister.

Bor: Hus i Limhamn utanför Malmö.

Familj: Sambo med Peter Johnsson. Tre barn.

Aktuell: Nybliven minister som på kort tid gjort sig känd för kontroversiella uttalanden.

Här någonstans börjar en annan sida av Märta Stenevi framträda, företagsvännen. Ända sedan 00-talet hade hon alltså rört sig bland företagare och direktörer och till valet 2018 ville hon marknadsföra sig själv som den entreprenörsvänliga MP–politikern. För att få näringslivet att gilla henne  svarade hon på enkätfrågor från organisationen Företagarna. Och svaren avslöjade att Märta Stenevi 2018 hade en del åsikter som skilde sig betydligt från partilinjen, och som i vissa fall låg långt in på den borgerliga planhalvan.

Hon var helt emot fackens rätt att sätta press på företag som inte vill teckna kollektivavtal. Hon var helt emot begränsningar av vinster i välfärden. MP har i åratal ansett att vinster i välfärden är fel och att överskott ska gå tillbaka till verksamheten. Men som företagsvänlig kandidat ansåg hon att vinsttak var fel. Ur Företagarnas perspektiv var resultatet däremot gott: Märta Stenevis enkätsvar bedömdes till 74 procent som företagsvänliga.

Stenevis engagemang för företagarnas situation verkar äkta. Inlägg hon gjorde på Linkedin och Twitter under åren 2017–2018 uppmuntrade till företagande och särskilt hos kvinnliga entreprenörer. Hon lajkade och gav positiva kommentarer på nyheter som »årets kvinnliga gasell«, en utmärkelse från Dagens industri för företag som vuxit snabbt. (Möjligen kan engagemanget för nyanlända kvinnor – om hon nu har ett sådant – vara av senare märke. Före det uppmärksammade uttalandet i Aftonbladets podd om att vita kvinnor ska stå tillbaka för utlandsfödda hittar Fokus inga inlägg eller kommentarer där hon driver den linjen.)

När det gäller migrationspolitiken verkar Stenevi ha gjort en inre resa. Lördagen den 13 maj 2017 berättade Märta Stenevi i en debattartikel i Sydsvenskan vad hon ansåg om regeringen Löfvens flyktingpolitik i största allmänhet och om tillfälliga uppehållstillstånd i synnerhet:

»Sveriges flyktingpolitik är inte längre human. De tillfälliga asylregler som den rödgröna regeringen tagit fram gör det svårt för flyktingar att etablera sig här. Tillfälliga uppehållstillstånd ökar bidragsberoendet. De måste rivas upp så snart som möjligt.«

Men på den där presskonferensen med Morgan Johansson för några veckor sedan var tillfälliga uppehållstillstånd i stället nödvändiga. Utan vare sig tårar i ögonvrån eller darr på rösten försvarade hon dem i intervju efter intervju och i debatt efter debatt. Även när Röda Korset förklarade att tillfälliga tillstånd kunde försvåra integrationen, backade Stenevi upp regeringsförslaget.

Mången toppolitiker har tagit en välbetald tjänst i näringslivet efter att den politiska karriären tagit slut. Och det är inte helt ovanligt att de då tvingas ompröva en tidigare uttalad uppfattning.

Märta Stenevi har gjort en omvänd resa. Som styrelsemedlem drev hon på för privatisering av offentligt ägda företag. Hon var senare emot vinsttak i välfärden och ville begränsa fackens inflytande, i strid med partilinjen. Samtidigt gick hon från att vara djupt kritisk till regeringens »inhumana« flyktingpolitik, till att försvara tillfälliga uppehållstillstånd.

Om hon blir gasellen som räddar Miljöpartiet återstår att se. Ovanstående exempel tyder dock på att hon har goda möjligheten att bli en skicklig politisk kameleont.