Fåglar och laxar kan snart heta något annat

Kan fågelnamn vara rasistiska? Debatten handlar om arter som fått namn efter personer med omtvistat eftermäle.

Text: Ingvar Svanberg

Foto: Wikimedia Commons

Till synes oskyldiga fågelbeteckningar har plötsligt blivit kontroversiella. American Ornithological Society har ändrat namn på McCown’s longspur, namngiven efter sydstatsgeneralen John P McCown (1815–79) som försvarade slaveriet och som stred mot urbefolkningen, till det neutrala thick-billed longspur. På svenska heter fågeln lite kufiskt prärielappsparv.

Eponym betyder »namngivare«, och innebär att ett fenomen får sitt namn efter en person. Och det finns flera etiskt dubiösa namngivare i amerikansk zoologihistoria.

Ett exempel är Townsend’s warbler, på svenska townsendskogssångare, som är en vanlig fågelart i västra Nordamerika. Fågeln har fått sitt namn för att hedra ornitologen John Kirk Townsend (1809–51).

Nu förtjänar denne Townsend knappast att äras för allt han gjorde. Samtidigt som han samlade in en rad nya djurarter – han har flera uppkallade efter sig – plundrade han urbefolkningens gravar och skickade kranierna österut för att understödja läkaren Samuel G Mortons bisarra teorier. Dessa teorier gick ut på att de amerikanska urfolken i själva verket tillhör en separat art, skild från Homo sapiens. Nu lobbas det för att townsendskogssångaren ska byta namn. Det gäller även townsendchipmunken och townsends hare. Både de engelska namnen och deras svenska översättningar låter sig förmodligen enkelt ändras. På svenska kallas den senare redan för vitsvanshare.

I Sverige har man undvikit eponymer för fågelarter i handböcker. En som ändå finns med är wilsonsimsnäppa. Den är uppkallad efter den – troligtvis – okontroversiella skolläraren och poeten Alexander Wilson (1766–1813).

Det finns få svenska fågelnamn på inhemska arter som väcker anstöt. Förleden lapp- i lappmes, lappsparv, lappuggla med mera torde syfta på landskapet Lappland. Men det är inte självklart – och sameföreningar har redan påpekat det olämpliga med dessa förled. Bland utländska arter har Sveriges ornitologiska förenings namnkommitté bytt ut zigenarfågel mot hoatzin – ett lånord från nauhatl, ett uto-aztekiskt språk.

Det finns fiskar som på svenska har förledet indian-, exempelvis indianlax, som är inplanterad i Jämtland. Ordet är inte särskilt gammalt i svenskan. En förklaring till namnet återfinns i en sportfiskehandbok från 1966: »färgas [under lektiden] tegelröd eller violettröd (bl a därav namnet indianlax).« Det kan i dag tolkas som ett rasistiskt namngivningsskäl; ordet rödskinn är definitivt förlegat. Till exempel bytte Washington Redskins under 2020 namn till Washington Football Team i Black lives matter-rörelsens kölvatten.

Eftersom indianlax finns i Sverige menar jag att vi bör kalla den något annat. Det visar sig att någon motsvarighet till indianlax inte förekommer i något annat språk. I stället kallas den i allmänhet »rödlax«: på tyska Rotlachs, på engelska red salmon, på isländska rauðlax och på finska punalohi … Tillfrågade fiskexperter på Naturhistoriska riksmuseet hade inget att erinra mot att fisken med den vetenskapliga referensen Oncorhynchus nerka döps om till rödlax på svenska. Nu gäller det att Sveriges lantbruksuniversitets Artdatabank hakar på.

Djuren är ju själva lyckligt ovetande om vad vi människor kallar dem. Det minsta vi kan göra är att ge dem namn som inte väcker anstöt.

Ingvar Svanberg är etnobiolog och forskare vid Uppsala universitet.