Växande klyftor viktigast när Norge närmar sig val

Klyftor står högst upp i norska valdebatten fyra månader före valet. Klyftor mellan stad och land och klyftor mellan samhällsklasser.

Traktor med norska flaggor på 17 maj.

Text:

Foto: Stian Lysberg Solum/NTB/TT

Han kallades aldrig annat än Drillo. Han var norska landslagets förbundskapten i två omgångar, 1990–98 och 2009–2013. Inför en viktig match 1993 var en av lagets stjärnspelare, Rune Bratseth, knäskadad. Han spelade i vanliga fall för tyska Werder Bremen och hade en viktig roll som mittback i Drillos ganska defensiva speltaktik.

– Är du oroad? frågade en sportreporter på tv Drillo.

– Jag är mer bekymrad över marknadsliberalismens frammarsch i Europa, och de växande klyftorna mellan rika och fattiga länder, svarade Drillo (Egil Olsen). 

När norrmännen för andra året firar ett coronaanpassat 17 maj är det fyra månader kvar till stortingsvalet. När väljarna får svara på vad som oroar och vad som är de viktigaste frågorna inför valet hamnar de sociala skillnaderna i samhället på första plats. 

Viktigaste frågorna för norrmännen i det kommande valet. Skärmdump: Aftenposten.
Viktigaste frågorna för norrmännen i det kommande valet. Skärmdump: Aftenposten.

Aftenposten som låtit göra undersökningen pratar med valforskaren Johannes Bergh på Oslo universitet. Han ser folks placering av sociala skillnader på förstaplats som en reaktion på åtta år med Høyre i regering.

– Väljarna ser efter alternativ, och då går de mot vänstersidan. Deras argument får större genomslagskraft, säger Bergh till Aftenposten.

Drillo befann och befinner sig långt ut till vänster på den politiska skalan. Där finns partiet Rødt som i dag har ett enda mandat i stortinget, men som enligt senaste opinionsundersökningarna skulle få åtta av 169 mandat.

Lagom till nationaldagen har också Arbeiderpartiet (Ap) passerat Erna Solbergs Høyre som största parti i mätningarna. Allt pekar på att de och Senterpartiet får bilda regering efter höstens val. Senterpartiet (Sp) har haft stora opinionsframgångar under vintern, och även om de minskat tycks allt peka på en rödgrön regering i höst. Frågan som återstår är snarare hur mycket rött den ska innehålla. I Jens Stoltenbergs regering  2005-2013 fanns förutom hans eget Ap och Sp även Sosialistisk Venstreparti, SV. Alla tre ska med, tycker SV. Nej, bara Ap och Sp, tycker de senare, medan Arbeiderpartiet tvekar.

När Aftenposten bryter ned väljarnas viktigaste frågor inför valet mellan storstäder och landsbygd blir skillnaden markant. I Oslo ligger miljöfrågan högst (36 procent) följt av sociala skillnader (35 procent). På landsbygden är det distriktspolitikken, region- och landsbygdsfrågorna, som toppar med 35 procent, med sociala skillnader som tvåa (28 procent).

I Oslo har både Ap och Sp en ganska svag ställning, där samlar i stället vänstern till vänster om Ap genom SV och Rødt runt 22 procent av väljarna, enligt mätningarna. 

Ap-ledaren och statsministerkandidaten Jonas Gahr Støre ville omfamna både de som bekymrar sig om sociala skillnader och klyftan stad och land när han talade på partiets landsmöte i april. 

– Så mycket av högerpolitiken förstärker de tunga trender som vi kämpar mot; ökade skillnader, mer osäkerhet i arbetslivet, centralisering, privatisering. Det är så fel, så farligt med en politik som ökar avståndet mellan vanliga människor och de som har mest makt eller pengar i vårt land.

– Sedan händer det som har hänt i andra länder och i Norge de senaste åren: Städer ställs mot landsbygd och klasskillnaderna ökar, sa Gahr Støre.

Erna Solberg. Foto: Marit Hommedal/TT

Norsk politiks joker – Fremskrittspartiet – har de senaste fyra valen fått över 15 procent, som mest 22,9 procent i valet 2009. Norge hade redan vid flyktingkrisen 2015 ett avsevärt mindre flyktingmottagande än Sverige. Med stängda gränser under corona har det varit försvinnande litet. Fremskrittspartiet har en annan partihistoria än svenska SD, partiet är traditionellt mer av ett missnöjesparti med krav på skattesänkningar, borttagna biltullar och minskade statliga ingripanden. Men siffrorna i mätningarna visar i dag på ett stöd under 10 procent. 

Under tidigare partiledaren Siv Jensens tog partiet för första gången plats i Erna Solbergs regering, och Jensen var finansminister 2013-2020. Men Frp lämnade regeringen i protest när man tillät att en kvinna med IS-samröre fick återvända till Norge.

Efterträdaren som partiledare, Sylvi Listhaug, var bland annat invandringsminister i regeringen Solberg och gjorde en spektakulär resa till Sverige och Rinkeby under valrörelsen 2017, där hon varnade för att Norge skulle följa Sveriges väg i migrationsfrågor.