Gammal sanning ifrågasatt – hög lön lönar sig

Att höjda minimilöner minskar antalet jobb är en gammal sanning. Men Nobelpriset i ekonomi visar på motsatsen – ibland.

Text:

Foto: Noah Berger/AP

Några veckor efter sin installation i vintras lämnade USA:s president Joe Biden ett besked. Minimilönen för federalt anställda – inklusive anställda i privata företag som arbetar på uppdrag av det offentliga – skulle höjas till 15 dollar i timmen.

Beslutet var väntat men kontroversiellt och väckte kritik. En rapport från kongressens budgetkontor läckte ut. Den bedömde att ytterligare 1,4 miljoner amerikaner skulle bli arbetslösa genom åtgärden. Slutsatsen låg i linje med vad skolböckerna i nationalekonomi har lärt ut länge; att ett golv för lönerna straffar ut dem med lägst kompetens från arbetsmarknaden och driver upp arbetslösheten.

Icke desto mindre är minimilöner populära och finns i flertalet västländer (liksom på en del andra håll). I Storbritannien väntas exempelvis premiärminister Boris Johnson höja lägstalönen till knappt 10 pund i timmen, cirka 115 kronor, endera dagen. Samtidigt pågår diskussioner i EU om att lagstifta om minimilöner i unionen. Och sedan i måndags kan förespråkarna ge akademisk tyngd åt sina argument genom att åberopa en Nobelpristagare.

David Card, som tilldelas hälften av årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, har nämligen visat i sin forskning att höjda minimilöner inte behöver leda till att sysselsättningen sjunker. Tillsammans med Alan Krueger studerade han effekterna av att lönegolvet höjdes i New Jersey och jämförde med näraliggande Pennsylvania, där lönerna låg kvar. Man studerade snabbmatsrestauranger som primärt har lågutbildad arbetskraft.

Professor Lars Calmfors, som har forskat mycket om arbetsmarknadens funktion och är väl bekant med Cards studier, förklarar resultatet med att det finns kostnader för den anställde med att byta jobb som försvagar dennes ställning och gör så att arbetsgivaren kan pressa ner lönen. Därmed försvåras visserligen rekryteringen, men arbetsgivaren tjänar ändå på det. Om minimilönen då höjs genom lagstiftning kan sysselsättningen öka eftersom utbudet av arbetskraft stiger.

– Det betyder inte att minimilöner alltid ger högre sysselsättning. Men om man har väldigt låga löner och arbetsgivaren har en stark ställning, då behöver inte höjd lön ha en kostnad i form av lägre sysselsättning utan den kan rentav öka, säger Calmfors.

– Men det är osannolikt att högre minimilöner skulle få sådana effekter i Sverige. Här bestäms minimilönerna genom kollektivavtal och inte genom lagstiftning. Men för branscher som handel eller hotell och restauranger och för kommunalanställda är de så höga att det är bristande efterfrågan som håller tillbaka sysselsättningen. Ytterligare lönehöjningar skulle därför minska den.

Han tror inte att den svenska lönebildningen skulle påverkas så mycket om EU tvingar Sverige att införa ett lagstadgat lönegolv. 

– De avtalade minimilönerna i Sverige ligger hög­re än de som EU-lagstiftningen skulle medföra. Det skulle nog bara påverka företag utan kollektivavtal, men de är få i Sverige.

David Card har även studerat hur invandring påverkar lönerna. Slutsatsen var att den inhemska befolkningen i huvudsak påverkas positivt då de övergår till mer kvalificerade jobb och så att säga klättrar uppåt på lönestegen. Däremot påverkas de lågutbildade invandrare som redan finns i landet negativt eftersom konkurrensen om låglönejobben hårdnar när det kommer nya immigranter.