Källa inifrån kärnkraftverket: ”Krig mellan oss och SSM”
Ett nytt regelverk för kärnkraften kostar enorma pengar och tar åratal att implementera.
Bild: Getty Images
År 2020 skickade Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ut en remissförfrågan till energibranschen med ett förslag till nytt regelverk för konstruktion, värdering, redovisning och drift av kärnkraft i Sverige. De gamla föreskrifterna hade många år på nacken och de flesta i branschen var eniga om att en uppdatering behövdes. Ändå väckte förslaget ett ramaskri från många av de cirka 70 remissinstanserna. Och branschorganisationen Energiföretagen, som samlar cirka 400 företag inom energibranschen – kärnkraftsanläggningarna inräknade – totalsågade förslaget.
Enligt Energiföretagen skulle kärnkraftsföretagen få svårigheter både att tolka reglerna och att bevisa att de levde upp till kraven. Sammantaget skulle förslaget skulle leda till försämrad kärnkraftssäkerhet, menade organisationen. Dessutom skulle det bli ökade kostnader när kärnkraftverken ska moderniseras, inte minst då de nya reglerna var unika för Sverige vilket ställde krav på unika lösningar och komponenter. Den svenska kärnkraften skulle därmed tappa i konkurrenskraft. Vidare ansågs SSM inte ha tagit hänsyn till ny kärnkraftsteknik, vilket i princip skulle göra det omöjligt att licensiera nya reaktorer.
En annan tung remissinstans inom fältet, Energimyndigheten, svarade inte ens på remissförfrågan. Presschefen Ola Westberg förklarar att myndigheter endast är skyldiga att svara på sådana förfrågningar från regeringen, inte när de kommer från andra myndigheter.
– I det här fallet handlade det dock om en olycklig kombination av den mänskliga faktorn och de administrativa utmaningarna som fanns under pandemins första år, som var orsaken till att vi inte svarade på remissen. Men utifrån remissens innehåll och karaktär hade vi sannolikt ändå inte haft några synpunkter på den, tillägger han.
Oaktat branschens synpunkter infördes huvuddelarna i det nya regelverket år 2022 och det väckte genast ont blod.
– Det var fullt krig mellan oss och Stålsäkerhetsmyndigheten när regelverket presenterades, säger en källa på en kärnkraftsanläggning. Källan har sedan dess ägnat nästan all arbetstid åt att implementera föreskrifterna.
– Antalet arbetstimmar i den grupp där jag ingår uppgår till närmare tvåtusen hittills. Och då rör vårt ansvarsområde bara en liten del av det hela.
Fokus uppgiftslämnare menar också att arbetet endast har påbörjats.
– Det kostar ohemult mycket. Förutom vårt arbete så sysselsätter regelverket mängder av konsulter. Vi kanske är klara först 2030, men vi vet inte ens det. Allt är väldigt osäkert.
"Kostar cirka en miljard kronor"
Det svavelosande remissvaret från Energiföretagen som nämndes i inledningen skrevs av organisationens kärnkraftsexpert Carl Berglöf. Han har nu gått vidare i karriären och är sedan ett par månader regeringens kärnkraftssamordnare på klimat- och näringslivsdepartementet. Gällande kostnaden för implementeringen säger Berglöf:
– Man brukar säga att en uppdatering av säkerhetsredovisning för kärnkraftverk kostar cirka en miljard kronor per reaktor.
Sveriges totalt sex reaktorer vid tre tillståndshavare för kärnkraft: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Men vad som brukar sägas om uppdateringar kan inte tillämpas i detta fall. Regelverket är nämligen unikt i världen.
– Det medförde en dyr process för de befintliga kärnkraftverken eftersom all redovisning fram till dess plötsligt blev obsolet över en natt. Och för dessa är det, vad jag förstår, fortfarande ett problem.
Samtidigt är Berglöf i dag väsentligt mer positiv till regelverket när det gäller nybyggnation av kärnkraftverk.
– Grunden i den kritik jag framförde då var dess påverkan på den befintliga kärnkraften. Det var innan industrin på riktigt började titta på ny kärnkraft. Nu har det gått två år och signalerna jag får från de företag som bedriver förstudier kring ny kärnkraft är att de nya föreskrifterna förmodligen kommer fungera bra för nya reaktorer.
Fokus källa på en kärnkraftsanläggning menar att de nuvarande anläggningarna kommer gå på knäna under många år framöver.
– Jag har noterat i min dialog med kraftbolagen att detta är utmanande, men omfattningen på problemet får kraftbolagen själva uttala sig om, säger Carl Berglöf.
***
Läs även: Kärnkraft? Ett enkelt ja
