Kärnvapenhotet: ”Vi går mot en mycket farlig situation”

Vladimir Putin är både president och överbefälhavare. Det är bara han som kan auktorisera Rysslands väpnade styrkor att använda kärnvapen.

Putin bestämmer, men han sitter inte helt ensam med fingret på avfyrningsknappen. Ryssland har ett system som liknar USA:s där order att använda kärnvapen ska signeras och kontrasigneras. Stridsberedskapen höjs stegvis med preliminära order att sprida ut vapnen, montera stridsspetsar, armera och förbereda användning.

Men landet har också ett reservprotokoll för hur kärnvapen kan avlossas om Ryssland är under angrepp och statsledningen satt ur spel. 80 000 man arbetar med kärnvapenarsenalen som består av 3 400 stridsspetsar i flygvapnet, armén och i särskilda missilförband.

Under sovjettiden innehöll militärdoktrinen principen om att aldrig använda kärnvapen först, men den slopades år 2000. I Putins doktrin anser sig Ryssland ha rätten att ta till kärnvapen först om ett existentiellt hot mot landet föreligger.

Men Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, undrar om inte doktrinerna har spelat ut sin roll.

– Om Putin inte följer protokollen för konventionell krigföring, varför skulle han följa dem när det gäller kärnvapen?

Han befarar att Putin kan frestas att eskalera genom att använda taktiska kärnvapen med mindre laddning och räckvidd, även kallade substrategiska- eller slagsfältskärnvapen. Taktiska kärnvapen används ofta i ryska teoretiska övningar, men också i verkliga övningar deltar ibland särskilda missilförband. Ryssland visar gärna upp sina kärnvapen som ett säkerhetspolitiskt hot.

– Det går dåligt för Putin i Ukraina och han vill inte komma hem som förlorare, säger Magnus Christiansson. Ju sämre det går desto mer beroende blir han av att kunna avskräcka. Om ryssarna inte når sina mål finns risken att de använder en demonstrationsladdning med kärnvapen.

Det finns kärnvapen med mindre sprängkraft är traditionella vapen, men hittills har alla kärnvapenmakter tillämpat ett nukleärt tabu. Att bryta det vore att trappa upp kriget en nivå med målet att få fienden att ge upp.

– Det är som att kraftigt höja insatsen i ett pokerparti. Putin kalkylerar kanske med att USA lägger sig och att Nato splittras. Storbritannien och Frankrike som också har strategiska kärnvapen vill inte riskera London och Paris. Kvar vid spelbordet i sista rundan finns bara Putin och mellaneuropéerna. Natos kollektiva kärnvapenförmåga är liten och består mest av flygbomber med kärnladdningar.

Före jul hotade Rysslands vice utrikesminister Sergei Ryabkov med att placera ut medeldistansrobotar med kärnvapen riktade mot Europa om Nato vägrar samarbeta. Och i går sade Putin att landet höjer kärnvapenberedskapen. Magnus Christiansson säger att situationen liknar den europeiska missilkrisen på 1970-talet då under fem år allt fler medeldistansraketer med kärnvapen riktades mot varandra över järnridån innan parterna sansade sig och började förhandla om begränsningar:

– Vi är snabbt på väg in i en mycket farlig situation. Om Nato flyttar sina styrkor på ett visst sätt kan ryssarna uppfatta det som början till ett angrepp och slå till. Och det är särskilt oroväckande att den ryska ledningen, enligt Politico, inte svarar på USA:s försök att skapa underhandskanaler.

***

Läs även: Historisk vändpunkt när Tyskland markerar mot Ryssland

Läs även: Alice Teodorescu Måwe: Lyxen av långvarig fred har gjort svensken naiv

Läs även: Johan Hakelius: Och om Putin vet vad han gör?

Läs även: Rysslandsexpert: Putin är inte galen

Läs även: I huvudet på Putin – imperiebyggaren

Läs även: Hakelius: Vem ska stoppa ryssen?

Läs även: Draken och björnen – fiendens fiende

Prenumerera på Fokus här – i brevlådan eller enbart digitalt.